Error.

Ja ämnet för detta inlägg kommer också var min dator. Det är konstaterat att det är något fel, i morse när jag startade den så hände samma sak, samma felmeddelande och efter att ha provat starta den ett antal gånger och trycka på enter några gånger så startar den.

Så ja den fungerar men bara ibland och när den vill starta. Jag har kontaktat komplett där jag köpte den och det dom säger är att jag ska höra av mig till HP's support för att det är något som borde gå fixa utan att jag behöver skicka in datorn OM det inte är ett hårdvarufel. Jag fick också en länk i mailet där det står hur jag kontaktar dem och vad jag behöver för att göra det så som alltså, modellen på datorn, vad den heter och inköpsdatum OCH bla kvitto vilket jag inte är säker på att jag har. Det enda jag har är orderbekräftelsen och jag vet inte om den gäller som kvitto, vilket jag också frågade om eller jag skrev att jag krävde att få ett kvitto, ett papper på att jag köpt datorn MEN det valde dom helt att hoppa över.

Så jag är inte helt och fullt SÅ lycklig just nu inte över denna situation men det löser sig. Tur har jag som bor med massa smarta killar som har några idéer om vad det kan vara. Så tills vidare så tänker jag faktiskt låta datorn stå på ett tag. Men det är himla frustrerande bara.

Nu ska jag läsa vidare om hur det funkar det här med konsumentombudslagen vad jag kan kräva av försäljarna och så vidare. Jag kan kräva att lämna tillbaka den inom 14 dagar men jag vill bara ha en ny i så fall. Så är det någon som har bra med kunskap inom detta ämne får ni gärna skriva en rad.

Annars så har jag och Simon varit ute på Oslos gator och kikat runt, det blev en sväng till IKEA idag också, tredje lördagen i rad för min del. Sedan ikväll ska vi förbi Jonathan här i Oslo och där skulle det vara fest. Har vi kul så stannar vi där annars så ska vi gå på bio och troligtvis lutar det väl åt Yes man som sägs vara bra.

Då vet ni hur det går för mig.

Toppen helg?

Jag som hade siktet inställt på en toppen helg, kommer det bli så?

Så här är det, Rene kom tillbaka hit till Oslo igår kväll med en bil backad med både det ena och det andra av lite från vår lägenhet i Skell OCH min dator som jag beställt. Toppen, jag var super glad och kunde knappt bärga mig igår kväll att inte starta datorn och köra igång MEN... Jag vet att det tar en massa tid att installera allting så alternativet var helt enkelt att vänta tills idag efter jobbet.

Så väl hemma så var det bestämt att det skulle bli plättar och jag hade själv tagit på mig uppgiften att göra dom bara det fanns ingredienser hemma men hur tur har jag, jo maten är klar när jag kommer hem. Så det börjar ju bra i alla fall.

Sen så när vi ätit drar jag fram min lilla älskling (alltså inte Simon utan datorn) och jag använder mig till och med av det superenkla instruktionspapperet där det står ungefär. 1, Packa upp datorn. 2, sätt i batteriet osv. Så jag sätter i strömkabeln och startar datorn, precis som det står på papperet. Och vad händer? Jo den börjar leva och 2 sek efter det kommer det upp ett felmeddelande om något om att hårdisken inte funkar (typ) error men det står att man ska prova trycka ctrl+alt+delete. Vilket jag gjorde och vad händer, jo jag kommer tillbaka till samma felmeddelande igen och igen.

Blir man irriterad och besviken, svar JA. Fatta att jag har längtat efter denna dator så fruktansvärt länge och speciellt sedan jag anlände hit till Oslo och vad händer efter att jag faktiskt har haft allt för lotto att hinna skicka datorn med Rene hit så funkar den fan inte. Jag låter Oskar titta lite på den eftersom han kan sånt här medan jag går på toa och i min hjärna svär en ramsa och funderar över hur jag ska lösa detta när jag måste skicka datorn tillbaka till Sverige och det inte är en utgift jag ser fram emot att betala. Men när jag kommer tillbaka så säger Oskar "du kan ju prova installera nu men jag vet inte om det funkar, det är ju antagligen något fel" men då hade han kommit så pass långt att den typ funkar, Vista skulle gå att installera.

Jippi säger jag, men förstår ni att jag fortfarande är skeptisk till om den funkar? Nu sitter jag här i alla fall, vid min nya dator och skriver detta inlägg och den verkar fungera, som den ska utan problem, så jag håller verkligen tummarna att det är inte något fel.

Jag ska däremot mail till komplett där jag köpte den och föra hur detta fungerar om jag måste skicka tillbaka dem OM det liksom är något fel på den eller om det bara hände något konstigt. Sen så fick jag inte med ett enda litet papper så jag har egentligen inget kvitto förutom orderbekräftelsen jag fick via mail. Och ja, nä det känns lite halverst men funkar den som det ska är jag super nöjd verkligen.

Vi får väl se hur det går, Oskar säger att jag lär märka om det är något fel på den nästa gång jag startar datorn efter att den har kallnat alltså i morgon om jag stänger av den ikväll. Just det känns lite jobbigt men ändå så kommer jag nog inte har den igång dygnet runt, det måste ju ändå vara mycket slitsamt på den.

Så hur var det där med en toppen helg? Planen är i alla fall bio i morgon, jag och Simon nu ska vi bara kolla upp var man kan gå och se och vad det går för filmer men jag återkommer med mer uppdateringar här sen och jag vet att jag har LOVAT bilder och bilderna kommer när jag bara fått ordning på denna makapär och allt vad kameror och minnen heter. Vi ses, go helg.

En salig blandning.

Jag vet inte vad jag ska säga riktigt, samtidigt som att själva matsituationen är något som jag egentligen inte är bekväm med som jag sagt tidigare saknar jag SÅ fruktansvärt mycket hur jag och Simon hade det och i ärlighetens namn så finns det många dagar här i Oslo då vi faktiskt inte har ätit middag före 18.30 och det tär en del.

Jag måste bara säga det, det är det som är lite jobbigt nu till något som känns otroligt skönt vilket är att jag har varit på banken och nu har jag mitt visa-kort.

ÄNTLIGEN, jag har mitt kort jag har fått mitt passord till nettbanken, jag har fått igång den och jag har all information nu som jag vet att jag behöver och alla koder som jag vet att jag behöver. Jag har för första gången loggat in på nettbanken och faktiskt kan känna att jag har kontroll på läget med att vad pengar heter nu.

Nu ska jag betala Oskar och Mange (och Rene) för att jag bor här osv, det känns skönt. Vi får se hur mycket pengar som blir över men jag får ju snart lön igen, min första hela lön. Eller ja egentligen inte helt hel eftersom att jag var sjuk 2 dagar but who cares, så stor skillnad gör inte det. Men i detta land så kommer jag få lön den 5 av alla dagar i månaden. Det känns lite konstigt men så är det i alla fall, jag tackar och tar emot för ALLA pengar jag FÅR. Tro mig, det är en otrolig känsla att pengarna kommer att trilla in.

Åter till en till grej som känns otroligt skön är att min dator kommer i natt, sweet. Gissa vad Linda kommer göra hela fredagskvällen jo fixa med allt vad min dator heter.

Nu till lite alldagligt om jobbet, barn är barn och jag bokstavligt talat älskar dom vi har på jobbet MEN när man älskar någon så hatar man dom även, det går inte att komma ifrån. Vid vissa tillfällen så vill man själv bara gå under jorden för att dom är krävande och vissa stunder blir man så arg och less på dem och vissa stunder blir man så glad i hjärtat att man nästan smälter. Dom är helt enkelt otroliga. Vi har en pojk som har seriöst startat sin tråttsålder och sen har vi små flickorna som är helt otroliga och har börjat att gå, till och med nästan på riktigt. Jag stormtrivs.

Sen vad jag tycker om en del föräldrar det är en helt annan sak. När dagiset stänger kl 16.30 ja då gör det faktiskt det, då är det inte så att ni ska komma ungefär 30 sek före halv och sedan låtar ERT barn bestämma själv när det är dags att gå. För vissa barn har sina favoritleksaker och leker dom med den så spelar det ingen roll vem som kommer eller går, dom ska bara leka med den och tro mig det är OTROLIGT frustrerande när föräldrarna bara står där och säger "Kom nu så går vi hem" men barnet bara leker och bryr sig inte ett jota och föräldrarna bara skrattar lite lätt... OCH DET HÄNDER INGENTING.

Vissa av barnen verkar vad dom som bestämmer i deras familj, tråkigt att se tycker jag för det gör vårat jobb lite svårare. But that's life.

Det blev ganska blandat detta inlägg.

Stort GRATTIS!

Och självklart mamma jag har inte glömt sig även fast jag pratade med dig som hastigast idag OCH sa Grattis så är det inte riktigt vad du förtjänar. Det ska vara ett RIKTIGT Grattis. Så här kommer det, jag hoppas att du har haft det super och ätit god tårta (som du förmodligen gjort själv)! Hade jag varit i Skellefteå så hade jag självklart kommit förbi men nu blir det lite svårt.

Man vet aldrig sen, rätt som det är dimper det kanske ner ett paket i brevlådan. Sköt om dig och ha det super. Kram din dotter, Linda!

Sådärja.

Hej alla, de tidigare inlägget var inte ens halvhjärtat skrivet men faktum är att jag inte har känt att jag haft tid och skriva eller att jag har prioriterat annat före detta men jag ville ändå att ni skulle på en liten uppdatering.

Men nu är läget i alla falla så här. Jag är fortfarande i Oslo, jobbar fortfarande på en barnehage med några småknattar och jag och Anette tar hand om. Jag bor hos Simons bror Oskar i en lägenhet tillsammans med Magnus och Rene. Jag har ett eget litet rum här vilket är snällt av grabbarna och i måndags så kom även Simon hit till Oslo. Han är här på lite obestämd tid och antingen så kommer han få ett jobb och så hittar vi en lägenhet tillsammans och så kommer vi bo här i ett år eller två eller så hittar han inget jobb och måste fara tillbaka till Skellefteå och jobba åt Elof igen. Men han är duktig och ringer runt till massa företag och far och träffar olika människor och går på några intervjuer.

Jag tror att han kommer att hitta ett jobb så det löser sig men självklart vill jag gärna att han ska ha ett just nu så man vet hur det blir. Det jag egentligen mest vill är att han får ett jobb så vi kan söka lägenhet och fixa en och flytta OCH så vill jag att han ska ha ett jobb nu så han kan skriva in sig på SATS och börja träna med mig.

Idag har varit en helt ok dag, jag har inte varit allt för trött som jag var tidigare och barnen blir bättre och bättre och tillfrisknar från allt sjukligt så nu är alla goa och för det mesta glada. Det gör att det känns ganska super att komma hem sen och hitta världens bästa sötnos här i soffan. Man äter god mat (ibland inte alls lika god eftersom att vi är i Norge och fisk serveras x antal gånger i veckan men jag överlever) och sedan velar man hela tiden OM man ska fara och träna sen är det jobbiga också att komma på VAD man ska träna. Eftersom att jag tränar på SATS så har man MASSA pass att välja mellan och att bara träna själv i gymmet.

Så det jag oftast väljer mellan är om jag ska fara på ett pass eller bara "springa" lite på en trampmaskin. Idag blev det så att jag som uppvärming sprang 35 min och sedan så gick jag på ett MageRygg pass på 30 min. Helt klockrent och just nu känns allting super.

Jag ska alldeles strax mysa lite med Simon och sedan blir det sängen för att sedan stiga upp i morgon och jobba och förhoppningsvis ha en lika bra dag.

Imorgon far också Rene från Byske hit till Oslo och han ska ta med min dator på vägen, jag är supar peppad och i ärlighetens namn kan jag inte tänka på så mycket annat. Han tar i och för sig med sig MASSA mer grejer som är våra och det som är lite tråkigt är att han kommer anlända kanske där nångång vid 1, 2 tiden på natten och då måste ja och Simon allt vackert stiga upp och packa ur alla grejerna ut bilen.

För han kan ju inte parkera bilen här ute någonstans med alla våra värdefulla ägodelar, det kommer bli lite jobbigt but hey, det är en kväll och kanske en halvtimme/timme det handlar om. Det får man leva med.

Sådär nu har ni fått lite mer kött på benen om vad som händer här och nu när Simon kommit så tycker jag självklart att det är roligare och spendera lite tid med honom än att sitta vi datorn 3 timmar efter jobbet som jag annars gjort den tiden här i Oslo när han inte varit här.

Men jag hoppas att allting går bra där hemma och ni får gärna slå en pling eller varför inte skicka ett mail vett ja, berätta lite om vad som händer eller så. Kram på er och kör försiktigt.

En snabb uppdatering.

Jag tänkte bara säga hej och att jag lever, Simon har kommit och jag jobbar och äter sover och tränar typ. Ja, jag är inte så sugen på att sitta här en massa nu i alla fall så ni vet. Men på torsdag kväll/natt har förhoppningsvis min dator anlänt hit till Oslo så hey, gissa vem som kommer vilja sitta och muppa vid den hela tiden.

Tills dess så ska jag träna, kramas, sova, äta, jobba och ja kanske träna och äta lite till. Så en pling om det är något vett ja.

Duscha nu ja tack?

Det blev 30 min på en ja, jag kallar det trampmaskin. Det är som att man springer och så blir det som en cirkelrörelse så man inte får så ont i knäna. Det var skönt och medan så spanade jag på grabbarna och med det menar jag att jag kollade när Oskar och Mange sprang runt och tränade. Det verkade gått bra för dom, själv blev jag trött och om jag inte kunde tänka riktigt rakt innan dess så kunde jag det verkligen inte efter mina 30 min. Det var bara att hålla i sig när man gick ner för trappen så man inte stupade då faktiskt inte på grund av benen utan för att min hjärna var helt slut.

Så tillbaka i lägenheten så käkade jag frukt och lingongrova (som jag har hittat på ICA, toppen) och drack sedan massa vatten. Jag fick också ett ryck att dammsuga medan toan var upptagen av någon som duschade, så nu är tanken att det är min tur.

Dock så gjorde Oskar en spännande grej nu som gör att min tur att duscha dröjer lite, vi får se när jag vågar göra det. Han, i alla fall konstaterade nu att det verkligen var tätt i avloppet inne på toan eller inte HELT tätt men det tar en jäkla tid för vattnet att rinna igenom. Så då frågade jag om dom hade kaustiksoda eller något likande vilket dom faktiskt hade. Någon norsk konstig motsvarighet vilket det stod på förpackningen att man skulle ta 3 dl av och sedan en halvliter vatten. Sedan låta det vara en stund och sedan spola bort allting.

Oskar pjåtar på och efter några minuter så hör man Oskar säga "Undra om det ska se ut så här och låta så...?" självklart blir jag super nyfiken och springer dit. Det jag ser är en massa bubblande, fräsande och rykande från handfatet. Snabbt konstaterar jag och känner att detta inte var behagligt att andas in och säger det till Oskar som snabbt hoppar ut från badrummet. Jag frågar hur mycket han tagit och sa "3 dl som det stod på förpackningen". Ok, oj oj det var inte dåligt vill jag lova. Om jag inte minns helt fel stå ska man ta ca 3 centiliter av kaustiksodan, i alla fall den vi har hemma i Skell.

Ja spännade blev det vill jag lova och tro mig det var inte kul att andas i denna lägenhet för ett par minuter fram över men det löste sig. Oskar spolade bort det hela och blev glad och säger att det rinner bort mycket bättre nu. Ja men det var ju toppen, nu är bara frågan om jag verkligen på riktigt ska våga mig in i badrummet och faktiskt duscha och vistas där i en stund, eller så avvaktar jag lite till för att var på säkra sidan.

Sedan avslutar jag med att citera Oskar "första gången ska man alltid lära sig hur man använder någonting".

Mynt.

En sak som fortfarande förvånar mig när jag är och handlar och när jag har kontanter. Nästan varje gång jag är och handlar och betalar med en sedel så får jag bara mynt tillbaka, det är skit irriterande. Min börs kommer bestå av bara små mynt i slutändan men samtidigt så kan det vara en guldgruva. Jag är inte heller van att mynten kan vara värda så pass mycket.

Det är lätt hänt att man står där med en massa mynt och så tänker man att det inte är så mycket men räknar man dem så kan det lätt vara runt 60 norska. Jag vet inte när jag hade 60 svenska kr i min börs i mynt senast, sällan har jag 6 st tior. Jag hinner oftast handla upp en tia här eller där så oftast finns det bara några enstaka kronor.

Här får man alltid tillbaka växeln i mynt så berget bara växer och växer, vilket den största anledningen till är att dom inte har tjugolappen här utan tjugokronan. Men om jag väl ska betala med mynt så känner jag mig bara som en tönt när jag står där och försöker fiska fram rätt antal pengar. Det är både och men tungt blir det oftast i alla fall.

Inte helt ok än.

Någonting är fortfarande lite tokigt här, jag funderar på vad det är. Förutom att jag är trött nu och sov kasst i natt och drömde massa konstigt så är det fortfarande så och har varit mer eller mindre hela veckan att världen fortfarande inte hänger med som den ska.

Precis för en vecka sedan trodde jag att jag skulle vara pigg och relativt kry men då vaknade jag och kände mig som att jag var full. Nu är det inte alls lika illa men fortfarande så känns det faktiskt lite konstigt. Jag vet seriöst inte hur jag ska beskriva det. Jag känner mig lite mer yr, snurrig och förvirrad än vanligt. Det känns som jag inte kan tänka klart alla gånger och att världen runt om mig skälver lite sedan märker jag när jag går att jag inte alls har lika bra balans längre, jag kan ofta vingla till och varje gång det händer om jag tex är på väg till jobbet så tänker jag att om någon ser mig nu så måste dom ju tro att jag är alkoholpåverkad. Det stämmer liksom inte riktigt.

Jag tänkte träna i morse Stram opp puls men eftersom att jag tycker att det är asjobbigt när jag har gjort det och har varit frisk och inte har några problem med världen så tänkte jag att det faktiskt kanske är bättre att ta det lugnt och kanske träna lite själv i stället för att tvinga sig igenom ett pass då det känns som att man ska dö efter varje gång. Oskar frågade igår om jag skulle följa med dem och träna så jag gör kanske det i stället. Då får jag ju i alla fall lite mer insikt om gymmet och hur maskiner och så fungerar så då kanske jag till och med kommer våga mig dit och träna lite på gymmet själv också. Sen så kan jag ju alltid trampa lite på nån manskin sen för att bara få röra lite på mig.

Annars funderar jag på att prova mig på ett sykkelpass (spinning) vilket jag aldrig i hela mitt liv har provat och jag vet seriöst inte om jag skulle tycka att det var kul? Jag tycker verkligen inte att det verkar kul, men hey man måste ju prova. Jag är dock orolig för att jag har alldeles för kass kondis och ja, att jag bara känner mig allmänt konstig.

När det faktiskt är såhär så önskar jag nästan att jag var hemma i Sverige för då vet man var man kan ta vägen, men frågor eller för att kolla upp saker och ting. Kanske ta några prover för att se om allt är som det ska, men här? Här känns allt så mycket jobbigare. Jag vet inte var jag ska, det kostar en massa osv.

Ja hur som helst så känns det just nu som att jag bara vill lägga mig ner och sova, men det är väl ingen toppen ide för då kommer jag väl inte kunna sova ikväll. Jag siktar i stället på att ta mig i säng tidigt och få sova i natt. Förhoppningsvis slipper jag alla tokiga drömmar.

Fel.

Tänkte bara säga att min blogg har blivit lite CP och inlägget om IKEA är skrivet på lördagen men av någon anledning publiceras det som om det var skrivet exakt samtidigt som det jag skrev igår kväll. Men det är idag lördag det handlar om för den som vill veta.

IKEA, igen.

Ja, vad har Linda gjort idag jo hon var på IKEA igen! Det känns verkligen super att man bara behöver sätta sig på en buss och så är man där. Det känns också förjävligt eftersom att det nästan då blir för enkelt att spendera pengar, pengar som sedan kan bli till MASSA pengar.

Idag var tanken att jag skulle handla ett laptopstöd som man kan ha i knäet alltså mellan mig och datorn. I Sverige kostar den 149 kr så jag väntade mig faktiskt att den skulle kosta det här också men väl där så kostade den bara 98 norska och det var väl bra det. Den andra anledningen till att jag for dit är för att ja har bestämt mig för att jag ska börja äta frukost på jobbet men eftersom att jag inte vill handla med mig allt till jobbet och att kylen är super liten så det ryms inte så mycket alls där så har jag införskaffat små runda burkar som jag ska ha min frukost i. Det jag nu oftast äter till frukost är en ungeför norsk motsvarighet till fil och sedan en müsli till, så nu kan jag sova lite längre och sedan bara hälla upp "filet" i burken, tillsätta müsli som går på 2 röda och så var det klart. Så ja, en förpackning med 3 små burkar blev det.

Nackdelen med bussarna är att det bara går 1 i timmen vilket gör att man faktiskt måste vara där i minst en timme om man inte är super snabb och hinner springa in och ta det man ska ha betala och springa ut innan bussen hinner gå tillbaka. Det är faktiskt så att den stannar på IKEA i kanske ca 15 min innan den går tillbaka in till stan. Men det vill jag lova känns riskabelt eftersom att du ska hitta det du ska ha ta dig igenom hela IKEA för at stå i kö och betala och då gör man det bra om man hinner det. Men det gjorde inte jag så, ja man har lite dit där att spendera ändå och då hinner man gå och kolla en stund vilket är lite sämre för alltid hittar man grejer som är "bra att ha" eller som vore "roligt att ha" och saker som "inte är så dyra".

Så ja, jag kommer därifrån med lite mer grejer också, är vi förvånade? MEN jag gjorde ett bra jobb och köpte 2 st "sängkläder" vilket kostade 39 st nedsatt från typ 100 och sedan ett lakan vilket kan vara bra att ha nu när Simon kommer så jag tycker att det var ok. + att tillsammans blev allting 100 av det som jag handlade utöver det planerad. Det är inte dåligt i min värld. Sedan handlade jag faktiskt också vanlij visp/sås som jag hoppas smakar som den i Sverige för då kan jag göra min mumsiga efterrätt.

Så där ser man det är vad jag har gjort idag förutom att sovit en massa. Nu ska jag se lite mer tv sen läsa lite bloggar osv, sånt som man gör när man inte har andra saker för sig. Ha de!

Kläder.

Ja nu medan jag sett let's dance så har jag även kollat runt på internet och jag har verkligen fått en ny tjejig sida då jag vill handla mer klänningar och seriöst är dom inte snygga? Eller det behöver inte vara klänningar heller, bara snygga kläder liksom.


Nu har jag lite vill ha känsla men herre gud jag har just beställt en dator, det blir inga kläder än vill jag lova. Men hur kul skulle det inte vara med allt detta?

Helg!

Woohooooo, äntligen helg! Jag har verkligen längtat. Hela denna vecka har jag varit super trött mer eller mindre hela tiden och nu är det helg vilket innebär att jag kan göra vad jag vill när jag vill (iprincip) och det är så jäkla skönt. Jag ska sova utav tusan.

Jag funderar till och med på att käka lite chips ikväll men än värre är jag nästan lite smått sugen på att faktiskt se lets dance, huvva. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det men det är faktiskt så. Fast det kanske inte blir så för det om grabbarna är sugen på att se en film så blir det nog så i stället.

Då vet ni hur min helg ser ut, eller jo lite träning blir det väl också. Det är bara att slå en pling om det är något, annars. See you.

Min egna lilla pärla! :D

Ja, idag var vi nästan full styrka med barnen på jobbet och det gick bra men många av den var gnälliga efter att ha fått vara hemma och blivit ompysslade när de var sjuka. Då var det inte alls lika kul att komma tillbaka till dagiset där inte mamma och/eller pappa befinner sig. Men i slutändan så har dom haft jätte kul och fått springa av sig. Det har gått bra idag, men min snögubbe som jag byggde i förrgår eller när det nu var, den har tinat sönder och fallit ihop. Tack för den.

Och vet ni vad, eftersom att jag slutade kl 16 idag och banken har öppet till kl 17, gissa var jag gjorde ett besök. Jo, Nordea. Först så tillåt mig att bli påmind senare i livet att det faktiskt är JÄTTE mycket folk där den tiden, jag är väl inte ensam om att jobba 8-16 i detta land så det är nog fler som tar det tillfället i akt. Så jag spenderade i stort sett hela tiden att vänta och det kändes som en omöjlighet när jag klev in där och hade kö nummer 591 och den som vid den tiden hjälptes hade nummer 589. Kul? Nja, men vad kan jag göra, det är bara att bita ihop. Det visade sig sedan att andra inte hade gjort det och från 895 gick den direkt till mig 891 eftersom att alla mellan hade gått därifrån.

Väl där hade jag min lilla komihåglista som jag skrivit. Som bland annat bestod av, vad har jag egentligen för konto?, kan jag betala räkningar på nettbanken? kan jag få information om nettbanken? (eftersom att det är en ytterligare grej som jag INTE fått) osv. Vi kom fram till en hel massa saker men dock så kunde hon inte skynda på proceduren att få mitt visa-kort att dyka upp snabbare. Så om en vecka ska jag bege mig till banken än en gång för att hämta ut det, denna gång gör vi inte samma misstag och skickar kortet till mig utan det kommer direkt till banken så får jag hämta det där, det kan väl inte gå fel?

Ja, jag fick också veta att jag fått min lö, hela 8400 norska och det för att jag jobbat 2 veckor. Det är väl inte så jäkla pjåkigt? Jag tackar och tar emot ska ni veta. Men det enda hon egentligen kunde hjälpa mig med var att ta ut pengar åt mig så att jag kan använda mig av mina norska pengar även fast jag inte har mitt kort. Ja och hur mycket kommer jag behöva innan jag får mitt kort då? Ja inte vet väl jag?

Tänk om jag vill handla något, jag behöver snart ett nytt månadskort så jag kan åka t-bane och det är inte gratis ska ni veta. Så 2000 kr blev det för att vara på säkra sidan, det måste jag ju klara mig med innan jag får mitt kort. När jag nu har koll på mina pengar så har jag bestämt mig för vilken dator jag ska ha.

OCH TRO DET ELLER EJ MEN JAG HAR BESTÄLLT DEN OCKSÅ! Har jag en himla massa tur så kanske den anländer hit till Norge, Oslo, gunnar schjelderupsvei 11b redan i slutet av nästa vecka och det av den anledningen att Rene faktiskt är i Byske just nu. Han är hemma på sin lediga vecka och Linda har gjort så att hon har beställt datorn hem till mamma och pappa och har jag tur hinner den anlända innan Rene lämnar hemorten för att återvända hit till Oslo och då ska han få ta med sig den i farten. Så mina rara vänner nu håller vi tummarna för att dom som transporterar paket faktiskt göra vad dom ska och att den hinner komma upp inom 1-3 arbetsdagar som det ska ta. Är det så hinner vi nog med Rene så det vore toppen.

Annars får mamma och pappa skicka den hit till Oslo, det kommer svida lite säkert, jag kan inte tänka mig att det är så billigt att skicka men det är och andra sidan en investering. Och denna är investeringen.

Jag är så lycklig, dock vet jag att jag kommer bli hjärtekrossad om vi inte hinner med Rene men det är något vi får ta då i stället. Nu, undertiden kan jag fortsätta att fokusera på att sura över mitt kort.

Jaja, så kan det gå men snart har jag mig en egen pärla ;)

Edit: Simon påpekade att jag antagligen hade skrivit fel här och visst det har jag, det ska inte var att den som fick hjälp vid tillfället jag kom var 589 utan 579 och självklart ska det senare stå 585 i stället för 895 och ej heller 891 utan självklart 591. Haha jag var lite slut i huvudet när jag skrev ser jag nu när jag kollar efter vad jag skrev riktigt. Ja men jag hoppas ni fattar, tokigt blev det.

Jag tycker verkligen om S.A.T.S!

Jag är så flink = duktig (på norska) nu när jag bloggar en massa, minst en per dag har det blivit nu de senaste dagarna och nu är jag inne på mitt tredje för denna dag.

Självklart finns det en anledning också, jag var nämligen ner en sväng på sats för att röra lite på mig. Tanken var att jag skulle trampa lite i en såndär maskin när man springer typ men det är trampor som går runt runt så att man inte ska få ont i knäna. I den var jag i ca 20 innan jag bestämmer mig för att springa ner och kolla om det finns plats kvar i MageRygg passet. Vilket det gjorde, lyckost mig ja ungefär i alla fall. Så då blev det magerygg i 30 min innan jag tog mig hem igen.

Och då måste man ställa sig frågan hur kunde sats veta att just jag skulle komma idag när dom bjöd både på nektarin och VARM CHOKLAD. Jag har gått och längtat efter oboy nu några dagar och undersökt saken om det finns i detta land, vilket det gör. Men jag bestämde mig att vänta med inköp av det tills jag fått mitt visa kort. Men tack och bock raringar där som bjuder på varm choklad, man kunde ju inte avsluta sin träning på bättre sätt.

Så nu har jag duschat och är dödstrött och ska hoppa i säng direkt efter ja skrivit klart detta men det är en sak till jag tänkte hinna med innan dess. Det är nämligen så att jag trodde verkligen att jag skulle behöva gå och spy idag. Inte på jobbet för att jag är sjuk, inte på sats för att jag tränade utan när det lagades mat i denna lägenhet.

Mange var nämligen så finurlig att han medan kycklingen stektes gick dit och tillsatte lite honung på dem vilken ingen märkte först. Men efter ett tag började Linda känna en doft av just honung i lägenheten och sådär 30 sek innan jag identifierat den så blev det bara värre och värre och jag kände att jag bara blev superillamående. Jag var tvungen att gå och smörja in min hand med en hudkräm som luktade gott och sedan sitta med den nedanför näsan för att kunna vistas i lägenheten. Helt tokigt illamående blev jag, av just lukten av honung. Nu är det inte så att jag mår illa av honungslukt typ om man öppnar en burk, men det måste ha och göra med att den stektes.

Jag trodde verkligen att det skulle bli ett toabesäk där ett tag, men ja jag överlevde det också. Det får mig att tänka tillbaka på när jag var liten och jag kan minnas att mamma faktiskt har haft typ ljus som var gjorda av bivax och jag vet inte. Dom har aldrig varit min favorit dom där. Jag tror att jag inte alls tyckte om dem och att det faktiskt kan har varit lite samma sak att jag blev illamående av lukten. Jag ska höra om mamma vet något eller kommer ihåg något om den saken.

Det var i alla fall ingen höjdare för mig, så jag ber pojkarna så snällt att om det ska göras igen, snälla gör det när jag inte är i lägenheten eller så förvarna mig åtminstone.

Tack och god natt.

Vill ni veta vad jag saknar?

Förutom Simon så saknar jag verkligen hur jag levde i Skell vad det gäller mat och alla vanor till. Jag saknar att veta vad man ska äta till middag eller att ha planerat att gå och handla innan man lagar mat. Även fast jag och Simon oftast åt lika mat till middag så saknar jag hur vi hade det. Vi pratade om vad vi skulle äta eller hur dagen liksom skulle se ut och här, här måste jag ta hänsyn till att det faktiskt inte är jag som "bor" här. Detta är inte mitt, jag måste helt och hållet anpassa mig efter de andra.

Men tänk om jag vill leva hur jag vill, leva efter mig själv för det var ju lite så det var hemma. Jag lagade den maten jag ville äta och hade inte dåligt samvete över det men kunde ändå handla med Simon utan problem. Här funkar det inte så, visst så får jag säkert göra min egen mat men då funderar dom ganska starkt varför jag inte gjort mat åt dem. Jag kan ju inte bara säga, hörrni grabbar tack för allt men jag vill bara äta min egen mat och ni får inte äta av det jag handlar, så funkar det inte.

Så ja då vet ni, det är vad jag känner och tycker men jag vantrivs inte, det är bara lite jobbigt ibland. Och det kommer lösa sig med tiden, jag tror helt och hållet att det kommer att lösa sig när Simon kommer och det är ju bara 5 dagar kvar tills dess. Men det går väl ingen riktig nöd på mig, jag gör ju som jag själv vill egentligen. Men då har jag delat med mig lite av lite mer intressanta tankar här och inte bara en massa gnäll.

Det var min dag det.

Idag var vi 4 barn först och sedan 3. Det är inte så super uppskattat när det visar sig att ett barn hade lite feber i slutet av dagen igår och ändå kommer idag + att han typ har diarré så han fick fara hem igen. Allt stod inte rätt till eftersom att han oftast brukar vara ett matvrak och nu inte hade ätit annat än en liiiiiten brödskiva till frukost och det var efter han kom på dagiset.

Ja, 3 barn på två personen det är inte illa, det är nästan lita för lite att göra. Man blir lätt trött på eftermiddagen då även barnen är lite spaka efter att ha sovit. Men Nette är så snäll och lät mig sluta en halvtimme tidigare eftersom att det egentligen inte finns någon anledning att vi båda är där. Så den kommer jag bjuda igen.

Ja, jag vet vad ni tänker, hoppas hon inte kommer gnälla så förbannat idag eftersom att hon gjort det hela veckan och är det så, sluta läsa nu då. Det är liksom så irriterande nu att jag liksom inte orkar bli arg. Enligt nordea postades mitt kort den 14/1 alltså 1 vecka sedan exakt. Var fan håller det hus? Nu var det så att jag glömde ringa idag på jobbet men lita på att jag kommer ringa i morgon och då kommer jag seriöst kräva att någon från nordea kommer personligen med mitt kort. Seriöst hur svårt kan det va? Fatta att jag vill kunna använda mina pengar till att typ handla mat, använda mina norska pengar och inte mina "svenska" eftersom att jag liksom förlorar lite på det allt med valuta och grejer. + att det kostar att ta ut kontanter. Det är molto frustrerande när man faktiskt måste ha det till typ t-banan när man köper biljetter och kort OCH att vissa affärer inte tar utländska kort så då kan jag inte handla där utan kontanter.

FATTA ATT JAG VILL HA MITT NORSKA JÄVLA KORT! Mitt tålamod är slut nu men ändå vet jag att jag kommer sitta där som en mes imorgon och vara trevlig i telefonen. Egentligen är det väl inte nordeas fel att mitt kort inte kommit när de har postat det MEEEEEEN as if I care?

Så, då har jag sagt det. Idag när barnen sov så satt jag och Nette och pratade heeeeela tiden, det har inte hänt förr. Vi brukar sitta i soffan och ta det lugnt och äta och läsa böcker men idag så hade jag super trevligt verkligen fast dock var det väl inte direkt så roliga saker vi pratade om men det spelar ingen roll. Så då vet ni det också.

Sedan efter maten tror jag att jag ska iväg och trampa lite på sats, det känns verkligen härligt efter man varit där även om man inte superansträngt sig.

På en stund kommer jag skriva ett annat inlägg som ni kan läsa och som är kanske något mer intressant eller ja kanske mer värdare att läsa om ni vill veta något om mig liksom. Ses då.

Molto trötter men gjort snögubbe iaf.

Jag hade tänkt skita i er idag och inte skriva något men samtidigt så kunde jag inte hålla händerna bort. Idag när jag vaknade trodde jag inte att det var sant, jag kände mig nog bokstavligt talat som en klubbad säl. Jag var SÅ fruktansvärt trött, jag kunde knappt hålla ögonen öppna och det värsta av allt var att jag ALDRIG blev pigg idag. Jag har varit lika trött hela dagen.

Tiden när barnen sov spenderade jag på golvet liggandes på den GIGANTISKA nallen som vi har, inlindad i en filt och blundandes med tanken att tänk så skönt det vore om jag somnade. Vilket jag inte är 100% säker på OM jag gjorde men det finns en möjlighet. Det finns en möjlighet att det hände ganska många gånger men av minsta lilla ljud så var jag vaken igen. Barnen sov ju trots allt och när dom vaknade är det bara att gå ut och hämta in dem från vagnarna. Lite måste man ha öronen på vakt.

Jag har även gjort en STOR snögubbe idag men barnen vad inte så hjälpsamma. En liten knatte han blev störtsur och slutade inte gnälla eller grina förrän jag höll i honom och då står jag där som ett fån och inte direkt kan hjälpa dom andra med något som att ta sig fram genom snön som räcker upp till armhålorna på dem.

Ja, sedan visade det sig att när vi gick in och skulle äta och vid närmare inspecktering av knatten så hade han feber. En feber som han stiga till över 39 grader innan mamma han komma, men tro mig det var rekord idag. Så snabb har varken mamma eller pappa till honom varit ever. Men stackarn, han såg också ut som en klubbad säl innan mamma kom.

Ja och självklart kastade jag mig över postboxen för att se om mitt kort kommit och är vi förvånad... NEJ.

Jag börjar verkligen bli smått less, men det största anledningen är för att jag vill spendera pengar. Jag vill veta hur mycket jag har fått i lön och sedan betala för mat och boende här, i alla fall för mina 2 första veckor och sen får vi se hur mycket pengar jag har kvar om dom kräver pengar för denna månad också eller om det är ok att jag betalar när jag får min lön för denna månad.

Sen så klart, en dator. Jag lider verkligen på detta ställe av att inte ha en egen dator. Ja som dom flesta kanske vet så får jag använda Oskars men jag känner mig mer som en pain in the ass varje gång jag måste säga något till honom som "du Oskar, ska de se ut så här?", "jag tror inte internet fungerar nu igen", "jag har inte gjort något speciellt jag lovar men det ska nog inte vara så", "kan du kolla på det här Oskar" osv. Jag har än inte orkat (läs: vågat) fråga honom om hjälp vad det gäller min nettbank eftersom att jag faktiskt än inte har lyckats logga in eftersom att det liksom inte funkar. Man måste ja java på datorn och det försökte jag då fixa eftersom att jag antog att det inte fanns eftersom att det inte funkade.

Det lyckades jag inte göra rätt heller och sedan så vid närmare inspecktering av datorn så inser jag att han kanske hade det, på något sätt men hur som helst så funkar det inte. Det känns som att detta gräver en grav inom mig pga hur frustrerande det är och att jag vill att det ska funka men samtidigt så, fan det är Oskars dator. Jag skulle kanske inte ha pillat lite på den redan från början och nu måste jag ju säga till honom. Kul, inte. Ja, hade det varit min egen dator hade jag bara rätt upp och ner sagt till Oskar, "Du, jag är sämst på det här med datorer och få saker att funka med olika program och jag tar mig inte in på min nettbank eftersom att jag inte har java, kan du fixa det när du har tid, om du har?" Då är det ju min dator som jag lämnar vid för våg liksom.

Nog fixar han det galant antar jag till och med, men det är just det där med min. Ja då vet ni det. Jag avvaktar med det här med kortet till i morgon och se om jag fått det då och har jag inte det vet jag inte riktigt vad jag tar mig till men då kommer jag definitivt att ringa till nordea och fråga vad som hände riktigt. Hur kan detta kort vara på vift eller är det bara dom som gett mig fel information och att jag ska hämta ut det någonstans? Ja vi får se, eller jag kanske ringar när jag är på jobbet i morgon. Vi får se hur det blir med den saken. Och om jag nu inte fått mitt kort i morgon så måste jag ju faktiskt skärpa mig och ge efter att fråga Oskar om det här med nettbanken så jag för tusan får se om jag fått pengar och vilken summa jag är ägare av. Jag drivs till vansinne av tanken att inte veta riktigt. Men jag skyller mig själv.

Nu ska jag hoppa i säng med tanke på hur trött jag var idag och hoppas på att det bara var något tillfälligt och var det inte det så, då är jag inte frisk. Vilket jag hoppas för brinnande livet att jag inte behöver erkänna, allt blir så mycket jobbigare då. Men det återstår för morgondagen att utvisa. Vi ses då.

Bank, än en gång.

Jo sen så måste jag ju klaga lite också, självklart! Jag ringde till Nordea idag eftersom att jag vill veta hur det går med mitt visa-kort riktigt. Var håller det hus? Ja, så tänkt var jag inte och självklart frågade kvinnan i luren om mitt kontonummer som jag verkligen inte kan och hade inte med mig. Ja, då ville hon veta mitt personnummer och självklart var jag SÅ nära att börja 8803... oj, nej klart det inte var mitt svenska hon ville ha. Det norska så klart, och inte kan jag det inte så skit. Ha ha, även fast jag gjorde ett tapper försök och sa några siffror så var jag en siffra kort och ja, då gick de inte.

Jag fick allt nöja mig med att vänta till jag kom hem och ringa då igen eftersom att dom skulle ha öppet ända till kl 20 idag. Och, ja det får jag väl leva med då. Och ja klart jag kommer om jag fått mitt kort när jag kommer hem och icket det. Så jag ringer igen och får prata med en man denna gång. Han tar mina uppgifter och koller runt lite, frågar om adress osv. Han konstaterar att dom faktiskt skickat ett kort och att det var den 14 jan, så jag borde ha fått det idag även om det varit helg. Så det jag kunde välja att göra var antingen att vänta och se om det dyker upp eller så kunde han spärra det kortet och skicka ett nytt.

Men om dom har skickat ett så tycker jag ju att det MÅSTE dyka upp då va. Så lite sådär småsur över att det inte går så fort som jag vill så är det bara att greppa verkligheten och jag bestämmer mig för att vänta tills i morgon innan jag ber dem skicka ett nytt, dock kommer det suga om jag verkligen får mitt kort typ dagen efter det.

Ja, och var för är jag så otålig då. Jo, jag ringde nämligen kontoret idag också för att höra mig för och vara säker om dom hade fått alla papperen de behövde och om jag har fått min lön redan nu eller om jag måste vänta tills jag får min nästa lön och får allt samtidigt så. Och nej så var inte fallet, det var insatt 8000 - 9000 kr på mitt konto, lite osäkert var hon sådär på rak arm men jag tackar och bockar eftersom att jag har fått veta det jag ville.

Yes, jag har pengar nu vill jag bara komma åt dem också. Dock, så kan jag inte fortfarande tro att jag verkligen har dessapengar förren jag ser dem själv på mitt konto men då måste jag ju komma åt internet banken. Och jag har faktiskt fått min lilla dosa nu, så det borde bara vara att tuta och köra, tycker jag. Men nej, jag har ett sånt där bank-ID och ja när jag ska logga in så måste jag alltså ha java på datorn och det verkar inte finnas på Oskars dator. Så jo jag provade faktiskt att ladda hem det och installera men funkade det? Svar nej, det gick inte alls så bra. Jag lyckades inte, så nu ska jag sura lite extra mycket och sedan faktiskt be Oskar om hjälp. Något som jag kanske borde ha gjort redan innan men han var på ICA och handlade så jag hoppades på att det skulle vara ok? Jag tror inte han kommer bli arg på mig hoppas jag, det är ju för att jag ska kunna logga in på min nettbank. Så snart kanske det funkar.

Ja då har jag ett mindre irriterande objekt avklarat. Kunna använda min nettbank och faktiskt SE mitt konto och dess pengar som existerar på det. Sådär nu har jag klagat tillräckligt. För att sedan "belöna" mig själv efter jag har ätit godis och nu när middagen är på G så tänkte jag faktiskt efter det gå ner till SATS och cykla lite, jag vet jag borde kanske vänta en dag till. Men jag märker ju nu om jag orkar eller inte och orkar jag inte så mycket. Tar jag det väldit lugnt och går hem igen, värre än så är det inte. Bättre det än att sitta på häcken och se hur mina surt spenderade pengar på SATS går upp i intet oanvända.

Ja, jag ska unna mig att träna lite, men ytterst lugnt så ja, var inte orolig. Puss

Solklar glidar dag på jobbet.

Alla tiders dag, även fast jag var lite orolig över hur min dag skulle vara även fast jag inte kände mig helt 100% när jag steg upp så for jag ändå med tanken att man alltid kan fara hem igen. Och ja, nä det skulle nog gå bra, tänkte till gjorde jag också då jag tog mina vinterskor till jobbet eftersom att det har kommit ordentligt med snö på detta stället.

Jag tog mig till jobbet och hade sådär lagom några minuter till godo när jag ska ta mig till dagiset som ligger på "källarvåningen" på ett hus. Man går inte på "baksidan" så för att ta sig dit går man på höger sida av huset till grinden som man passerar sedan ner för en trätrapp och hipps vipps är man där.

Nu är det så att det var fullt så enkelt när jag behövde ta mig igenom en halv meter snö att plumsa igenom innan jag kom till dörren. Kul? Jag blev blöt om fötterna även fast jag hade mina vinterskor, dom var ju inte nog höga. Min tanke nu var att hur i HELA världen ska folk ta sig ner där med barnvagnar? Ja, så vad göra? Jo, Linda klär på sig sina täckbyxor och går ut igen och lånar spaden av familjen på ovanvåningen och börjar skotta. Tro mig så var det lite jobbigt men helt ärligt, man är väl norrlänning och är van? Ha ha, så jo det såg bra ut efter att jag varit i farten ;)

Nu kändes det riktigt bra och jag var lite stolt över mig att jag faktiskt varit så duktig och jag tänkte nu måste dom ju klara sig ner. Men till min förvåning så ringde telefonen x-antal gånger där det var föräldrar i andra ändan som förklarade att barnet inte skulle komma pga att någon var ledig och hemma med barnet eller att barnet var sjukt. I slutändan så hade vi bara en liten go kille på dagiset idag. Hur skönt och mysigt som helst, jag vet inte ens om man kan kalla det jobb det vi gjorde idag.

Sedan var vi ute och gjorde massa snökakor och snögubbar, dock så var det inte direkt klibbsnö så lätt ar vet inte men 2 st mindre blev det. Sedan fixade jag även en snöängel, det var inte jag som gjorde det utan lillkillen. Kul var det. Sedan åt han sin lilla matlåda och for hem där vid 15 tiden, så efter det gjorde jag också det. Tack och bock för ett tidigt slut på denna arbetsdagen. Och jo en sak till, idag så hittade jag även en liten godispåse till mig med ett kort på och på ena sidan var det en bild på en av lilltjejerna som vi har och som nu hade gjort sin första vecka på dagiset så vi har skolat in henne så att säga och på andra sidan stod det skrivit (detta är inte ordagrant) Tack kära Linda för att du har tagit hand om mig min första vecka på dagiset. Undertecknat med namnet. SÅ sött och det bästa om allt, det var gott godis ;)

Jag blir verkligen så glad när sådant händer och det är saker som detta som får mig att älska jobbet. Detta och när barnen verkligen bara skiner till med all dess glans och har glimten i ögat, då är det som bäst! Ja, vad ska man säga, det kan inte vara bättre än bra!

Nu får vi se hur många barn vi har i morgon men det landar väl runt 4 skulle jag gissa. Jag har faktiskt varit duktigt och dag och tagit massa bilder och det kommer jag lovar, men det kan dröja en månad eller två (och jag har inte glömt att jag lovade bilder från lovet i Skell heller så det kommer också, promis!) Tack och adjö.

Full fast nykter?

Jag vet inte riktigt vad som händer. Igår kände jag mig bra, jag tog ingen alvedon och ingen ibumetin. Sweet tänkte jag, då har jag i morgon på mig att bli helt bra och jobb på måndag. Det ska väl gå fixa?

Alltså, igår kväll hände något ytterst mysko. Vi såg film och där efter kl 22 kanske 22.30 så känner jag hur jag blir jätte trött, yr och det känns som att jag skulle kunna somna vilket ögonblick som helst och eller svimma, typ.

Ja, det kändes som att jag har levt i 2 världar den senaste veckan, den riktigt som bara har passerat och en alternativ värld där jag bara har varit sjuk och gått runt som en zombie i, men att jag nu har vaknat upp från den andra välden och kroppen ska leva som vanlig i den riktiga. Ja, jag vet inte hur jag ska förklara men jag skyndade mig i säng för jag trodde helt enkelt att jag bara var trött och utmattad och hoppades att det skulle kännas bättre när jag vaknade.

Men det har inte blivit så mycket bättre, just nu känner jag mig som att jag är full. Jag kan inte fokusera som vanligt, jag blir yr och illamående. Alltså, ni vet när man har druckit en del och man bara inte hänger med, så är det men att jag blir illamående för varje gång jag rör på huvet och värden inte hänger med i mina ögon.

Hum, jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag tror jag ska försöka äta något vila lite, kanske sätta i gång en tvättmaskin om jag lyckas och inte hinner bli för illamående. Sedan göra en supertidig kväll för att hoppas att jag är bra i morgon.

Jag ska öppna dagiset i morgon, det innebär i alla fall att jag får gå hem lite tidigare och det är aldrig jobbigt på morgonen. Så jag håller tummarna för att det kommer gå bra och att det här bara är något cp som kommer gå över.

Något tips på vad det kan vara eller vad jag kan göra åt det, skriv GÄRNA!

IKEA!

Idag har jag inte tagit något piller och jag har varit utanför lägenheten, det är ju toppen. Jag bestämde mig för att en gång för alla att ta mig till IKEA, med gratisbussarna som går från sentrum.(Jag tänkte bara lägga till att jag vet att centrum stavas med c på svenska men det stavas med s på norska och eftersom att jag är i Norge så blir det så, även fast jag är dålig på att stava men inte SÅ dålig.) Ja och det som är ännu bättre är att vi har 2 st IKEA att välja mellan här i Oslo så det var bara att sätta sig på första bästa buss.

Ok, visst IKEA jag vet att jag vill ha ungefär allt som finns där men nu är det bara så att det funkar inte, inte än i alla fall. Jag måste jobba lite mer först bara. Ja så jag gickväldigt fort, tittade väldigt lite eftersom att jag inte vill få några ideer. Så jag tog de 2 grejerna som jag skulle ha och så for ja, nästan i alla fall. Jag var lite för snabb så jag var tvungen att vänta i 30 min på bussen innan jag kunde fara igen.

Så då satte jag mig där på en soffa och väntade med en mycket trevlig kvinna. Vi satt och pratade lite och det var jätte kul och trevligt. Super verkligen och helt ärligt ett leende på läpparna är mycket. För jag kan garantera att hon inte skulle ha sagt något om det inte var för att jag faktiskt log åt henne innan jag satt mig på soffan.

Så hela min dag gick lite i ett leende efter det. Ja, sen så gick jag inte på en expertbutik, kollade lite på datorer bara för att klämma och känna lite. Sedan for jag hem, lämnade grejerna och gick sedan till Storo för att handla frukt och ätbara saker. När jag kommer ut därifrån så stannar en kvinna mig och frågar var hon är. För som hon själv sa var hon HELT lost. Hon skulle till Storo t-banestation men där hon stod nu var det mycket närmare Nydalen eftersom att man praktiskt taget kunde se den därifrån. Men hon var riktigt rolig faktiskt när hon kunde länga ur sig saker som " hu fan kunde jag har gått så fel" (observera att hon var norsk men jag skriver på svenska kan inte ordagrant vad hon sa och speciellt inte på norska). Hon svor sådär hyfsat mycket eller mycket för att stå och prata med en spritt srpångande främling. Men kul var det.

Sedan så har jag faktiskt inte gjort så mycket mer av min dag, men jag är nöjd ja! :)

Nu hoppas jag att min sötsak ha kul ikväll eftersom att han har en liten hel då fest, så you go men som sagt. Kommer du hem och har drunkant då blir jag jävligt förbannad. Och jo, jag har knappt nämnt det att Simon ska komma eller att det nu är bestämt. Han flyger ner den 26 jan. Så då kommer han äntligen hit. Det ska bli super!

Kör försiktigt alla och simma lugnt.

Vad irriterande!

Men blä så irriterande, alltså är det bara jag som har så otur med sånt där? Igår kväll kollade jag in på cdon eftersom att jag såg på reklam att dom hade rea och nu är det så att om jag ska köpa mig en dator så vill jag ha ett par hörlurar till den så att om jag ser lektioner på den eller så stör jag inte alla andra. Och det är ju bekvämare om det är ett par lurar som man inte stoppar in i öronen.

Jag tittar runt och hittar ett par som jag faktiskt vill ha och så var dom röda också. Dom skulle kosta hela 199 kr med 60% rabatt. Det är ju klockrent tänker jag och överväger nu om jag ska beställa dom i sverige eller norge. I sverige var dom liiite billigare och det tjänar jag på så beställer jag nu hinner dom komma innan Simon kommer hit. Såjo så gör vi. Men jag tänkte att jag ändå väntar tills jag frågar Simon om det är ok vilket jag har gjort nu på morgonen när jag ska beställa. Och vad händer, jo dom finns inte. Borta, gått upp i rök! Så förbannat irriterande. Det känns som att det händer mig hela tiden.

Det var samma problem när jag skulle ta mig till Norge och jobba, jag har kollar inte resor och det fanns en het perfekt. Jo men när jag väl pratat med alla inblandade och skulle boka resan, ja nä då var det också försent.

Det är bara så jäkla störande! Ja men så nu får det väl vara då, jag som hade tänkt göra mig ett riktigt kap!

Singelpappan.

Huga, jag har just läst ett diarium som Paulina har skrivit på ap där hon länkat till en singelpappas blogg. Jag vill bara storgråta när jag läser detta. Vad tacksam man ska vara här i livet att detta inte är vi, eller att detta inte har hänt mig. Vissa förtjänar det inte bara.

Ja, så blir det!

Jag är hemma från jobbet idag också, nu när jag väl har varit så pass risigt som jag inte vill erkänna så känns det ändå skönt att inse att det inte är jordens undergång om jag är hemma 2 dagar och faktiskt bli frisk, nu har jag ju även hela helgen på mig. I natt har jag dessutom sovit mycket bättre så det är ju ett tecken på att det går åt rätt håll, dock äter jag fortfarande ibumetin och vågar inte att inte ta någon tablett, tänk om jag känner mig jättesjuk då? Nu, när jag faktiskt känner mig riktigt pigg när jag faktiskt knaprar tabletterna.

Ja i alla fall vad göra man då när man är hemma, i Norge? Jo, man stiger upp och äter frukost och ser en film med Oskar. Sedan kanske man ser en till film eller så sitter man vid datorn. Idag har jag suttit och knappat här och än en gång läst en massa om datorer eftersom jag tänker skaffa mig en egen sådan gärna så fort som möjligt. MEEEEN...

Då är det ju det här men Vista som finns på typ alla i dagsläget. Jag har mina krav att Photoshop ska fungera, jag ska kunna använda min ritbräda, det ska finnas bra med utrymme för bilder och så ska självklart internet fungera och HEEEELST av allt ska nätverket funka!

Och om man då är duktig innan man köper dator och faktiskt kollar omkring på internet och dessa saker funkar så ser man att Vista home premium inte ska vara så pjåkigt förutom att det är en massa människor som har haft problem med nätverket. Den ena datorn hittar inte den andra osv. Detta har jag och Simon redan erfarat en gång när vi lånade mamma och pappas bärbara och skulle ha den i kvartersgården för att spela lite musik. Men ja, den hade ju ingen musik på sig så då skulle vi koppla upp den på nätverket och flytta över de vi hade på dom andra datorerna. Ja inte gick det inte.

Så jag har fet ångest inför detta, tänk om det inte fungerar? Nu var detta också nästan 1 år sedan så man kanske kan hoppas att dom gjort något framsteg? Men ja i slutändan så tror jag att om jag tänker efter så kommer jag nog klara mig i alla fall. Om jag kan komma åt och styra htpc:n genom vnc så kan jag ju alltid se allt jag vill så då är det ju lugnt. Jag kan bara inte få sakerna att finnas på min egen dator och det kan jag nog leva med. Annars i värsta fall så blir det väl att installera XP själv sedan i slutändan men va fasen.

Nu får det vara nog! När jag väl får mitt norska kort så jag får tillgång till mitt konto så ska jag fasen köpa mig en dator, om det då är så att jag har fått min lön då också vill säga. Jag har ingen aning om vad jag får men jag hoppas i alla fall på runt 7000 och det kan jag leva med.

Ja men nu blir det så. Jag är less, jag vill kunna göra klart min distanskurs och fixa med bilder och greja på. Men dock så behöver man pengar till en massa annat också, men ja det ska funka. Nu blir det så här!

Norskt kort nu tack.

Ibland blir jag tokig på detta land. Eftersom att jag är sjuk så är enda gången jag går ut när jag går för att handla halstabletter och ibumetin. Och då börjar jag med att gå på ett apotek som då finns här på storo storsenter, jag tror det heter vitus apotek (sedan finns det ett annat som heter abpotek1) jag orienterar mig i alla fall fram till ibumetinen och tar den till kassan. Där drar jag mitt kort och så stod det något konstigt om att det inte funkade. Jag provar med chipet men då står det att jag ska dra kortet igen. Fast då frågar jag om dom tar utländska kort eftersom jag av tidigare erfarenhet har upptäckt att det inte är alla som gör det. Icket, det gjorde dom inte, BLÄ. Det skulle kosta mig 40 norska varav jag hade 38 i mynt, sug nu måste jag ändå gå och ta ut pengar vilket kostar mig 35 kr varje gång man gör ett uttag med mitt svenska kort utomlands. KUL, men i alla fall så går jag till ICA och handlar lite frukt och halstabletter (hör och häpna, ett packet fishermans kostar 11,50 på ICA men på apotekter kostade det HELA 24 norsk! Det är ju fasen hutlöst!) och så frågade jag i kassan om det är möjligt att ta ut pengar där. Visst vad det det, och jag känner triumfen, yes. Tills det inte fungerade eftersom jag inte hade ett norskt kort.

Det var ett jävla tjat om ett norskt kort. Jag väntar ju för fasen på att få mitt, det borde dyka upp när som helst!

Ja så lika fullt vad jag tvungen att ta ut pengar, suck men nu har jag i alla fall min jäkla ibumetin. Dessutom så var det en liten förpackning med 200mg tabletter.

Så snälla mitt norska kort kan du komma nångång?

Ja, jag är väl sjuk då.

Det är synd om mig, eller det var i alla fall det igår. Ok fine, börjar man jobba på ett dagis så är det klart att man kommer att bli sjuk. Herre gud dom där barnen bara frodar bakterier men inte hade jag tänkt bli sjuk inte. Redan innan hemresan till Skell så hade jag börjar snora lite och jag var säker på att jag skulle bli sjuk där underjulen, men så blev det inte.

Istället kommer jag tillbaka och jobbar mer och fixar med grejer och helt plötsligt så vaknar jag en morgon med ont i halsen och innerst inne så vet jag att varje gång mån hals blir sådär så blir jag sjuk. Men hur kul är det, jag vet inte hur allt sånt fungerar här, får jag pengar nu eller hur går det för Nette på jobbet om jag är hemma.

Jag är självklart för stolt för att erkänna mig sjuk, det är ju bara lite ont i halsen, så tänker jag under måndagen. Tisdag, halsen fortfarande dålig, massa snor och nu även hosta. Fram emot kvällen så får jag även ont i huvudet och börjar känna mig lite zombie lik. Onsdag, äh det här klarar jag tänker jag. Efter idag är det ju bara torsdag och fredagkvar och sen helg och sen kan jag vara sjuk. Jo pyttsan liksom, så som min onsdag var, då var det bara att ge upp.

Huvudverk, OJA. Massa snor som bara rinner men samtidigt är det helt tätt i näsan, OJA. Ont i halsen och Linda nästan knarkar halstabletter, OJA. Hosta ungefär nästan hela tiden, speciellt när jag har pratat, OJA. Kan Linda ens andas, svar nej. JAAAAA, vad roligt det är. Jag bestämmer mig där vid 12 tiden jag det här orkar jag inte med 2 dagar till, jag står ut dagen ut men det går inte ha det på samma sätt på torsdag. Så jag säger till Anette som det är så hon vet om det och så ska jag höra av mig till Anna-Ingeborg så hon fixar en vikarie.

När jag väl stänger dagiset för dagen så mår jag pyton, det känns som att jag egentligen bara vill lägga mig ner och ja, bara ligga där. Inte röra mig för att det är så ansträngande. Men jag tar mig heeeela vägen upp för backen till t-banestationen. Och tar mig hem och allting är bara så jobbigt. Verkligen bara jättejobbigt. Jag har inga pengar på telefonen nästan och internet på datorn har gett up för tillfället så jag kan inte fylla på telefonen, inte beklaga mig i bloggen eller kolla om någon är online på msn. Så jag ringer till Simon och ber honom ringa upp som han självklart gör.

Jag beklagar mig för sötnosen och känner att just då var allting bara skit, jag hade säkert i själva verket massa feber men självklart vill jag inte veta det, då ÄR man ju sjuk. Jag visste inte hur en vikarie skulle fixas och jag hade inte fått tag i Anna-Ingeborg och är jag hemma måste Anette jobb över 30 min varjedag för att även stänga dagiset. Osv, det kändes skit att vara sjuk men, jag orkade inte göra något heller. Han är snäll som lyssnar, synd bara att han är en bit bort.

Ja sådär just innan jag går och lägger mig får jag tag i Anna-Ingeborg som lyckas fixa en vikarie, tack gode herre för det så då kan jag slappna av.

Så nu sitter jag här i lägenheten och är hemma och är sjuk. Jag har sovit kasst som jag har gjort den senaste tiden, men det kändes inte allt för farligt när jag steg upp. Jag rotade igenom min handväska och hittar alvedon och jag sedan tar. Äter frukost och ser lite film med Oskar, sedan tar jag mig en dusch och väl nu känner ja mig som en människa igen. Nu känns det inte all för jobbigt men jag är rädd för att det är alvedonen som gör att det känns SÅ bra. Jag vill vara så här bra av mig själv, men det är bara avvakta och se.

Så nu har jag beklagat mig, jag ska gå en säng och handla lite, ibumetin bland annat eftersom enligt ryktesvägen har jag hört att det finns i detta land. Även lite frukt och så, så jag har något att äta, helst C-vitamin tänker jag då. För att bli frisk. Men det känns som en välsignelse att faktisk få vara hemma och inte göra något annat än vila och bli frisk. Man måste svälja stoltheten ibland.

Dator, ja tack!

Jag måste verkligen försöka styra upp det här med en egen dator, jag känner mig så handikappad just nu även fast jag får ha Oskars bärbara alldeles för mig själv.

Men just idag så har datorn hittat på ett eget liv och under en period på ja vad ska vi säga kanske 60 min så har internet gett upp ungefär typ 7 gånger. Det är fasen frustrerande, så ska inte min dator göra, det har jag bestämt!

Och så vill jag bli friskare, eller ja frisk men om jag säger det måste jag ju erkänna att jag typ är sjul och det vill jag inte riktigt göra. Men jag hoppas på att jag mår bättre i morgon, vi hoppas på det där med C-vitamin. Kom igen work it!

Rekord och förkylning.

Det här har aldrig hänt förr, detta känns nästan förbjudet. Kl 20.00 ganska precis, enligt min klocka som nog går 3 min sent smög jag mig in i lägenheten efter att ha varit på ICA en sväng. När jag kom till lägenheten så var dörren låst vilket bara händer när folk går och lägger sig så jag tänkte ju inte klampa in direkt och låta som en flock elefanter.

Och jo, det var mörkt överallt, grabbarna har gått och lagt sig. Det händer inte att jag är den som är uppe längst, inte med tanke på att Oskar är arbetslös, hallå? Men innan jag kilade iväg så såg vi en dokumentär och den sov sig Magnus igenom, i alla fall halva. Oskar somnade också till några gånger och Rene han hade lagt sig på sängen och läste, där han slumrade till lite. Jag var den enda som vad vaken alltså.

Mange vaknade dom gånger hans mobil ringde för tydligen fyller han år idag och konstigt nog så visste ingen det i denna lägenhet utom han. Ingen av dom han bor med och har bott med ett bra tag, då kommer frågan vad han fyller egentligen? Har jag helt fel eller blir han 28? Jag tror det har pratats om att han är 27, haha crazy. Jag är en lite plutt om man jämför med honom även fast han fysiskt sett är ett litet kompakt paket som väger mindre än mig. Eller det tror jag då.

Ja själva grejen, jag sitter nu här vid datorn i vardagsrummet och det har inte hänt att jag får sitta här själv, inte på en kväll. Men jag är oftast först upp på morgonen på helgen i alla fall, dom stiger upp lagom till när jag kommer hem från ett träningspass på sats.

Men inte lider jag av det inte. Nu ska jag ta vara på min lilla stund och njuta av att jag kan säga att jag var sist i säng, dock så tycker jag nästan att jag är den som har anledning att säga att det är jag som ska få lägga mig tidigt.

Jag tror att jag måste erkänna mig besegrad eller i alla fall förkyld. Innan resan hem över jul så blev jag lite snorig och var säker på att jag skulle åka på en förkylning eller magsjukan, men det kom aldrig. Så jag var ju tacksam för det, men nu verkar det komma. Jag kände antydningar i halsen igår kväll och imorse vaknade jag och det kändes som att jag aldrig skulle vilja prata mer i hela mitt liv. Det gjorde ont och kändes som ett rivjärn så bara av att andas försiktigt kändes det som att det skulle vara för mycket och orsaka världens hostattack.

På jobbet så är det ganska varmt, eller det blir det på eftermiddagen dels för att det är väldigt milt ute nu och för att vi inte själva kan ställa ner värmen i våran lokal Och då måste jag förklara att dagiset ligger i ett hus men att vi har som källarvångingen. Men på själva markplanet och resten av huset ja där bort det folk. Och då är det så att vi har en dörr som leder in till en trapp så man tar sig upp till ja där folk bor men den dörren har dom låst och det är där man reglerar värmen. SÅ förtillfället kan jag säga att värmen är med inställd på en temperatur för - 8 grader ute typ.

Så jag har känt mig väldigt varm stundvis men ja, det kan finnas en möjlighet att jag faktiskt har feber. Så nu tar jag det faktiskt lugnt, med lite choklad.

Så alla mina planer för dagen om min lilla utflykt som jag hade tänkt hinna med, den tar jag kanske imorgon istället. Om jag är piggare. Den utflykten är att jag ska ta en av gratis bussarna till IKEA efter jobbet. Jag ska dit och köpa en "klädhängare" kallar man det väl, en sån som man hänger på en dörr. Eftersom att jag bor i ett minimalt rum nu så har jag inte alls mycket yta att använda mig av och typ ingenstans att he grejer. Som hänga mina träningskläder eller badlakanet eller morgonrocken. Så ja den är helt perfekt, och jag ska gärna ha haft den igår om jag fick bestämma. Men eftersom att detta är Norge så var inte IKEA öppet då.

De andra planerna dom jag hade för dagen var att jag skulle ner på sats och cykla lite men ja eftersom att jag känner mig som jag gör så väljer jag att avvakta till imorgon. Och den sista planen som jag faktiskt inte har en anledning till var för jag inte gjort är att tvätta. Jag har faktiskt inte tvättat 1 endaste gång sedan jag kom till Norge, det tycker jag är bra gjort. Det talar kanske också en del för ur mycket grejer jag hade med mig men jag hade ju bara 1 resväska och en bag. Så jej för mitt lag. Ja, jag har absolut ingen anledning till att inte ha tvättat idag, det hade ju varit optimalt eftersom att jag inte skulle ut och göra något annat än att handla. Men nej, Linda är för lat. Sen kan jag inte med tvättmaskinen än heller, jag måste gå en kurs i det. Men och andra sidan så är det ju faktiskt så att pojkarna nu sover och dom skulle nog inte ha uppskattat om jag tvättade nu inte minst med tanke på att deras rum är vägg i vägg med toaletten där tvättmaskinen står. Så det får bli i morgon det också.

Det duger ju om jag bara hinner med 1 tvätt i alla fall.

Och en sak till som jag tänkte säga det är att jag tycker om grabbarna grus här väldigt mycket. Även fast det känns som att jag bor i en lägenhet med killar som knarkar och tar anabola med alla kosttillskott och piller, men så är det ju självklart inte. Men det första jag fick höra efter att Rene konstaterat att: Linda du ser inte så pigg ut idag, har barnen varit jävliga? Och jag svarar att jag nog troligtvis även fast jag inte vill erkänna så har jag nog blivit förkyld. Då kommer Oskar ingående i köket och säger direkt ta C-vitaminer det är faktiskt vetenskapligt bevisat att man blir friskare 20% snabbare än om man inte skulle tagit det. Här har du. Tack säger Linda då. Dom har verkligen allt på detta ställe och jag börjar mindre och mindre bli förvånad över att man faktiskt kan hitta allt möjligt här. Jag har i alla fall tagit C-vitamin, så jag hoppas på det bästa.

Så då vet ni det. Nu ska jag hoppa i säng tror jag, och läsa en bok. Det blev inget topprekord för mig inte även fast jag är uppe längst. Men jag vill hinna i säng och hoppas för gud skull att jag kommer sova gott i natt. Det har jag inte gjort de senaste nätterna så vi får väl se.

Nära döden-upplevelse.

Jag höll nästan på att dö igår kväll, jag trodde att jag var tvungen att köpa ny mobil för att min inte gick ladda. Så här var det, klockan var just eter 21 och jag låg i sängen och läste en bok när jag kommer på att jag måste ladda min telefon. Laddaren sitter i väggen alldeles brevid sängen så jag sträcker bara ner handen och ta upp kontakten och sticker in den. När den börjar ladda ska den pipa till men denna gång gjorde den inte det, så jag provar igen, igen, igen och igen. Det hände ingenting.

Nu får jag panik och tänker jäkla unge, men nästan. Det var nämligen så att på jobbet i fredags så var det ett av barnen som var flink (inte den norska betydelsen duktigt, utan "fingerfärdig") i fingrarna och snodde åt sig min telefon som jag hade i byxfickan men sedan tappade den direkt på golvet och bakluckan lossnade. Inte den där batteriet sitter, så som det brukar vara utan den övre där min kontakt sitter. Jag trodde nu att det hade hänt något och gått sönder.

Jag provade med att starta om den men den hjälpte som inte och efter en liten stund började jag fundera varför indikatorn för handsfree visade sig. Jo för att det var den kontakten jag satte in hela tiden. Jag hade tagit fel kontakt och tog den till lurarna i stället för laddaren. Så kan det gå, när man väl kommer på det så blir man lycklig, för jag behöver ju inte köpa ny telefon, än! :)

Röka på, lagligt?

Jag sitter nu och pratar med min plutt över msn, det är kul att få prata med han ibland och när man har tid och inte behöver stressa, skönt! Han frågade mig vad jag hade haft för mig igår och inte blev det mycket inte. Jag gjorde verkligen inget vettigt på hela dagen, jag gick enbart och handlade lite mat och frukt. Annars läste jag bok, såg tv, satt vid datorn och kollade bloggar, såg dokumentärer osv.

Vi kom in och började prata om vad jag sett för dokumentärer och en handlade om droger i USA och Canada, främst då Cannabis/marijuana. Dock såg jag inte hela utan missade början men om jag uppfattade saken rätt så är det lagligt att röka på i Canada men inte i USA.

Man fick iprincip allt man kan tänka sig, hur man odlar och klipper bladen, vad som man egentligen röker och hur det funkar, hur man säljer det. Vad man kan tjäna, om det bara stannar inom delstaten i USA där det odlas eller om det kommer till andra delstater eller ända till Canada. Det var otroliga summor, vilket dom flesta redan vet men det är skrämmande att se det.

Bland annat tas det upp varför det inte får användas i medicinskt syfte eftersom att marijuana/cannabis är om man nu ska säga medicin som har överlägset flest användningområden. Den hjälper folk som bland annat har cancer, epilepsi, MS och fibromyalgi. Så det skulle alltså till och med hjälpa min mamma.

I dagsläget så finns det mediciner som skapas som har precis samma uppbyggnad när vi är nere på atom och molekylnivå, alltså syntetiskt tillverkat maijuana. Problemet är bara att det kan ha lite olika effekter ändå eftersom att det kan påverkas lite olika vid användning när det bryts ner i kroppen av tex aminosyror (nu ska ni ha i åtanke att jag inte minns allting till 100% så det kan absolut smyga sig in små fel i det jag skriver men själva tanken med det jag skriker är den som ska fås fram, termer har jag väl aldrig varit riktigt bra på). Av någon anledning så påverkar det inte riktigt på samma sätt som när det är en odlad växt och ja då har ju de syntetiska medicinerna en nackdel där. Därför försöker man göra det lagligt i alla fall till medicinska syften.

Hum, jag tycker det är både och med det här, jag vill självklart att mamma ska få må så bra som möjligt och skulle det krävas marijuana för det, ja då är det så men hut fel skulle det inte kännas att mamma kan sitta hemma och röka? Nej, det skulle kännas helt tokigt, men lättare skulle det vara om det fanns i pillerform, det är iaf min personliga åsikt.

Åter till dokumentären så tog dom även upp om en snubbe som heter Marc och bor i Canada, har bott där hela sitt liv och ja då självklart är Canadensisk medborgare. Han säljer frön över internet och ja självklart så har människor från USA beställt från honom och nu kräver USA att Canada ska lämna ut honom så USA ska kunna ställa Marc till svars för det han säljer. Men problemet här är att det han gör är fullt lagligt i Canada och ärligt så förstår jag inte varför det inte är lagligt i USA, eller varför dom lägger sig i.

Denna parallell drog dom i dokumentären, vi säger att det finns en kille från USA, vi kallar honom X. Han beställer vapen från något annat land här i världen. Han mottager sitt vapen och säg då att USA kommer på honom med det är och då griper honom. Ja, då är det ju X som dom tar och sätter i fängelse eller dömmer, det är ju han som åker dit. Inte försöker dom ta reda på vem som sålt detta vapen, var det kommer ifrån och sätta dit den som sålde.

Nej, men i detta fall gör dom det. Dom tar reda på vem som säljer, vilket inte är så svårt eftersom att Marc faktiskt gör något som är lagligt i sitt land så han behöver ju inte dölja något. När dom vet det så kräver dom helt enkelt av Canada att dom ska överlämna Marc till USA så dom kan sätta dit han. Lite sjukt tycker jag att det är.

Men jag vet inte vad jag ska säga om saken, detta tycker jag ändå är saker som borde diskuteras och är värda att fundera över.

Vad säger ni? Jag reserverar mig dock för att jag kan ha råkat skriva lite fel i form av någon term osv men tror att jag har fått det rätt. Så om det är någon som vill rätta mig gör det men jag bryr mig inte. Bra för er om ni har koll på läget i alla fall.

Bookcrossing.com

Eftersom att jag har varit dator fri några dagar nu så tar jag igen mig lite och läser massa bloggar nu och har nyligen hittat en ny och spännande blogg att läsa och där jag alldeles nyss läste ett inlägg om denna sida på internet.

Det är ett sätt att återanvända böcker, över hela världen. Har man böcker som man läst och som man inte vill behålla (alltså att dom ligger och skräpar) då går detta ut på att man ska lämna denna boken ute i staden någonstans där någon annan kan hitta boken och ta hem den och läsa för att sedan lämna ut den igen. Jätte kul tycker jag att det låter och det är verkligen något jag är sugen på att testa. Jag kollade om det fanns några böcker ute i Skellefteå, tyvärr inte men det finns ganska många i Oslo. Men då är dom ju och andra sidan på norska så vi får se hur jag göra.

Och när man har "lämnat" en bok så ska man skriva in det på hemsidan och kan då säga exakt var eller till exempel på en buss eller på teatern osv. När man väl hittat en bok så går man in på sidan och registrerar att man hittat den.

En jätte kul ide, och anledningen till att jag skriver detta inlägg är mestadels för att påminna mig själv om det, eftersom att jag sitter vi Oskars dator vill jag inte spara bokmärken osv. så då löser ja det genom att länka här i stället.

Gå ut och lämna böcker nu hörrni!

Filmtipset nummer 1!

Nu har jag varit datorfri i 2 eller 3 dagar, hum jag har både saknat det men samtidigt så har jag inte ödslat massa tid på det i stället, jag har läst böcker och lyssnat på talbok och så såg vi film igår.

Och detta inlägg tänker jag tillägna den film vi såg, det är alltså ett film tips. Jag vet när eller OM jag någon gång har sett en film som påverkat mig så mycket, helt otroligt vad den kan röra upp känslor och av alla dess sorter dessutom.

Jag tänker inte direkt berätta något om vad filmen handlar om eftersom att jag tycker att det skulle förstöra för er som kanske tänker se den men jag kan ge lite annan info som att det är Will Smith's nyaste film och som kommer att börja gå på bio inom 1 månad, men för skell kanske det dröjer längre. Den heter 7 pounds och det kommer absolut upp på min topplista av bästa filmer. Jag har aldrig sett Will Smith spela så bra i en film.

Det är en sån där film som man verkligen inte förstår någonting av i början men när man väl kommer till slutet så är allting bara så klockrent. Och som Oskar sa, "Jag tror man börjar bli mer blödig ju äldre man blir" jag tror att han har en poäng men också att det var en helt gym film.

Så alla därute, när den väl kommer på bio se den och hinner ni inte med det så MÅSTE nu se den när den kommer ut på film, eller kan ni inte vänta så är det bara att ladda hem den. Enjoy!

Besök och glittrigt shampo.

Jag vet aldrig som jag har varit så trött någon gång när jag vaknade i morse. 2 nätter innan denna så har jag sovit ganska kasst. Jag har inte kunnat somna direkt även fast jag varit jätte trött och jag har vakant ofta och tycker att det ha varit för varmt osv. Det tar en liten stund för mig innan jag har sovit in mig, jag saknar mina goa säng där hemma som är SUPER skön.

Det jag tänkte säga var att jag var trött under dagen igår, Nette var snällast av alla och lät mig sluta tidigare och då räknade som att jag tog ut min rast då, anledningen var för att Maria var här i Oslo och shoppade så självklart ville jag träffa henne. Hon bor för tillfället här i Norge på något fjäll och jobbar och hon hade med sig en kamrat. Kul att se nya människor.

När jag slutade joinade jag dem på Oslo by och sedan fot vi till lägenheten där jag bor och så handlade vi mat som vi tillagade och åt. Sedan var det dags för dem att bege sig eftersom att resan tar runt 4 timmar, synd om dem och dessutom så var det Maria som fick köra hela vägen eftersom Karro inte hade körkort.

När dom farit hämtade jag andan lite för att samla ihop kraft för att gå äääääända ner till gymmet och köra ett pilates pass. Och när det var över kom jag hem, duschade och eftersom att Linda har varit duktigt och glömt hårfönen så väntade jag en liten stund så håret fick torka lite innan jag gick och la mig. Klockan var då runt 22 snåret. Jag har nog aldrig sovit så gott som jag gjorde i natt i en säng som inte är den älskade som står hemma i Skellefteå Gud så skönt men som sagt, jag var grymt trött ändå när jag vakande.

Varje dag lär man sig något nytt också och nu den senaste tiden när jag är i en ny stad får jag också många aha-upplevelser, dock så har inte alla med den nya staden att göra. Men en sådan som jag kommer ihåg just nu är att mitt shampo är glittrigt. Det har jag ALDRIG sett tidigare och då har jag använt samma i ca 1 år. Där ser man.

Jo, pilates passet hade jag också tänkt nämna mer. Det var inte som det var när jag tränade i Bureå. Jag tyckte på ett sätt att det faktiskt kändes lite B-igt här men jag vet inte riktigt. Alltså jag saknar verkligen Hannele i gympasalen i Bureå. Hon är himla duktigt, proffsig, hon kan det hon gör och hon har bra variation. Men, ja det var inte samma sak här. Det var ungefär ingen övning som jag har gjort tidigare och jag tycker att Hanneles pass är bättre. Hon leder dom bättre när det gäller hur man ska andas och liksom hur man "delar upp" masset och övningarna Men alltså, det var väl inte dåligt här bara för att jag tycker det är bättre hemma. Men ja, nu var det ju ett bra tag sedan jag tränade just pilates, men jag har ju tränat likande. Jag kommer vänja mig. Jag kan ju alltid välja vilket passa jag vill gå på och behöver inte alls välja pilates om jag inte vill.

Ikväll ska jag lägga mig tidigt, jag vill sova. Vi får se hur dagen bli i morgon, Nette ska vara ledig så jag kanske måste jobba en halvtimme extra så jag kanske får övertid till och med. De ni, för antagligen så måste jag stänga dagiset eftersom att det bara är jag som har nyckel då, öppna det gör jag redan det är min vecka för det nu. Men jag gruvar mig lite för att nu ska jag kunna styra upp allting själv, hur kommer det gå? Det känns som att jag kommer glömma att barnen ska ha mat och hon som ska jobba i stället för Nette, det är min "chef", alltså förskoleläraren som jag bara träffat 1 gång. Så vi får se hur det går... Men det ska nog gå bra.

Som sagt sova tidigt, ja tack.

Ps. Jo jag var på banken idag, på fredag ska jag tillbaka dit och skriva på alla papper sen är det som klart, då behöver jag bara vänta på mitt norska kort sen. Ds.

Då jobbar vi igen.

Så min första dag efter jul- och nyårsstängt. Jag har tiligvakt vilket innebär att jag öppnar dagiset kl 8 och det är inte alls så svårt. Dock, så måste min klocka seriöst gå sent för jag missade tydligen t-banan här ifrån Nydalen i morse, vilket gjorde i sin tur att jag missade T-banan till Frognesetren (jag kan inte stava på norska jag vet) vilket gör att jag kommer i tid till jobbet. Nu blev jag sen men dock bara 10 ynka minuter och jag bad till gud att inget barn skulle vara tidigt och stå där och hänga typ 2 min över 8. Vilket inget barn gjorde och faktum var att när Anette kom kl 9 hade fortfarande inget barn kommit, så det gjorde absolut INGENTING att jag var 10 min sen. Men det är ju inget jag kan leva på någon annan dag så, skärpning nu när jag vet om det och kom i tid.

Så det kan gå, men tur i oturen och verkligen ingen skada skedd. Det var jättekul att jobba idag, på så sätt att vi fick träffa alla sötisar igen och dom är verkligen små solstrålar. Dock skiner dom inte lika mycket när dom är sura och griniga men det kan jag leva med.

Det som var mindre kul med dagen var att vi som inte kunde göra riktigt det vi skulle på grund av att en förälder var där och liksom förstörde för oss. Dagarna brukar se ut som sådana: Barnen kommer allt från mellan kl 8- 9.30, sedan leker vi eller gör andra aktiviteter tills klockan är runt 11 (+ - en kvart) då vi äter lite och sedan där vid då 11.30 så börjar vi lägga dom första för att sova ute i vagnarna.

Dom sover allt mellan 1 - 2 eller 3 timmar om dom får. Denna tid när alla sover, så städar jag och Anette upp lite och så äter vi själv och tar det lite lugnt. 2 gånger i veckan har vi mer storstädning denna tid och det är även nu som någon av oss går och handlar om det behövs. Och självklart behövdes det göra idag efter att dagiset har varit stängt typ 2 veckor.

Efter att barnen sovit så varierar det vad vi gör, men oftast går vi ut en sväng medan det är ljust och sedan äter vi lite till och sedan leker vi, inne antagligen om vi var ute före. Sedan blir barnen upphämtade där efter vi ätit någon gång.

Hur som helst så fick vi höra att vi har fått en stor pojk till oss nu efter jul som inte sover på dagen längre, så då ändras ju som det här. Då ska vi underhålla "stor"killen medan de andra sover och lagom till idag så bestämde vi att han skulle få följa med på butiken och handla. Det var ju prefekt underhållning tyckte vi, så då bestämde vi att Anette skulle gå och handla så hade jag tänkt dammsuga och torka golvet medan dem var borta på butiken. Men så blev det inte.

Vi har en pojk på dagiset som av någon okänd anledning i alla fall för mig inte var på dagiset under de senaste 2 veckorna (då räknar jag inte med den tiden nu över jul då dagiset var stängt, för då var ingen där). Jag hade bara träffat han en gång då han och hans mamma var förbi och sa hej. I alla fulla fall så, daltas han väldigt mycket med och det är väl därför han har lyckats skrika sig till att vara hemma. Nu idag sådär lagom vid 10.45 så ringer hans mamma och säger att dom kommer och att han ska stanna hela dagen. Men då har vi som hunnit fixa all "mat" till barnen redan så vi hade inte räknat med honom.

Hur som helst kommer han inte förrän att barnen har hunnit äta en stund, så vad spelar det för roll? Han hade med sig en liten matlåda med lite bröd i som han då åt av och hans mamma satt självklart i stolen brevid hela tiden. Och när barnen börjat äta klart så lägger vi dem efter att vi bytt blöja men, denna lilla kille är förståss bortskämd så han skulle inte läggas förrän efter kl 12. Så vad händer, jo när vi fått isäng alla barnen förutom denna kille i fråga och då den "stora"killen så klär sig Anette för att gå iväg till butiken. Då blir jag kvar där på dagiset med mamman och pojken. Vanligt vis brukar jag äta nu och jag håller ungefär på att dö av hunger men hon sitter där i godan ro och daltar med sin lilla plutt. Jag kunde inte ens dammsuga. Hon ger sig inte iväg förrän Anette kommer tillbaka och ja, då har det gått en ganska bra stund. Då ska vi sedan försöka få killen att sova också dessutom.

Inte blev det någon städning, ungefär ingen mat heller och ingen ro, när vi faktiskt har en rast som vi automatiskt brukar ta där när barnen sover. Jag är faktiskt mått irriterad över denna förälder just nu. Egentligen så är det ju som inget fel på henne så utan jag tycker bara inte om när det blir sådär. Hon tror att hon liksom kan komma och allting ska passas efter henne och hennes lilla prins och visst jo. Det ska väl det men alltså vi ska fortfarande kunna göra det vi ska liksom.

Jag hävdar att det är hennes fel att jag är dötrött just nu, för hade jag fått min vila skulle allt gå så mycket enklare, eller? Det är i alla fall enklast när man har någon/något att skylla på.

Jag är i alla fall super peppad över i morgon får så kommer Maria till Oslo, hela vägen från Geilo där hon är och jobbar. Hon och en polare ska shoppa och jag tänkte självklart hinna med och träffa henne. Min plan är att de ska stanna tillräckligt länge för att jag hinner sluta jobba och att jag då kan möta upp dem nån stans och så far vi till lägenheten och köper mat, tillagar den och äter och sedan vinkar dem adjö. Kul ska det blir, rent jävla super kul! Jag hade förståss önskat att jag kunde hänga med dem och visa den del av Oslo som jag sett och hunnit med att utforska men i stället så har jag skrivit meterlånga utlägg över msn var dom kan gå och shoppa, hur dom hittar dig, vad saker kostar och massa tips.

Min plan är att dom ska parkera här nere där det är gratis i stället för nere på stan där det tydligen kostar typ 45 norska i timmen, sedan får de ta t-banan härifrån som alla andra människor och sedan utforska Oslo. Det är så enkelt som det kan bli. Pepp! Ses i morgon hoppas jag! ;)

Jag ber om ursäkt för att det blir långa inlägg utan bilder men allt blir så mycket svårare när jag inte har min egen dator så jag vill inte direkt lägga in bilder på denna men är ni tillräckligt intresserade kommer ni läsa det jag skriver ändå. :P Kör försiktigt nu Maria.

Träning.

Ja, då var de söndag. Idag steg jag upp kl 10 för att gå ner till gymmet och träna ett pass redan halv 11. Det blir då mitt andra pass och det var ett StramOppPuls vilket innebär att de första 30 min är det konditionsträning och de resterande 25 min så tränar man styrka, både bara med kroppen men även med lite hantlar. Och ja, jag vet inte om jag egentligen tycker att det är kul det där med hantlar och jag gruvade mig en del, jag menar jag har bara varit på gymmet en gång tidigare hur ska detta gå?

Jag hade varit taktiskt och valt att gul pass åtminstone eftersom att det är dom enklaste, sedan blir det blå, röda och vita. Blå är mer fart, då oftast spinning och röd då är det liksom liiite mer avancerat så man ska gärna ha gjort sakerna tidigare och de vita passen det är mer för kropp och själ alltså, pilats, yoga osv.

Så gult pass blev det, jag tänkte att det måste ju vara som ett bas pass på Friskis, det är väl bra att börja så när jag inte har tränat på typ över 1 månad, så då får man känna sig för lite. Dock så var det ju ett puls pass så det skulle ju vara lite jobbigare men, äh det funkar väl tänkte jag.

Alltså seriös, det borde vara olagligt att inte träna, speciellt inte på en hel månad. Efter 15 min in i konditionsdelen så var jag redo att gå hem och spy, dels för att jag körde igång så som jag brukar på friskis, när jag brukar träna 3, 4 pass i veckan och då faktiskt har tränat upp mig lite. Men den konditionen och den friska fläkten infann sig inte kan jag meddela. Jag tror att jag var nära att dö, så jobbigt var det, så jag sänker tempot avsevärt. Jag var helt klart beredd att gå hem efter konditionsdelen och se mig besegrad denna första gång och skulle komma tillbaka med ett jävlar anamma till nästa pass.

Men jag tog mig samtidigt inte därifrån utan härdade ut och nu i efterhand känns det så förbannat otroligt jävla skönt men jag kommer ha fett med träningsverk och jag har stretchat extra för att jag hoppas på att jag ska överleva dagen imorgon med barnen.

Så det blir verkligen fler gånger men jag ska göra en minnes anteckning med att ta med en vattenflaska och att inte ta i lika mycket från början och mjukstarta lite och öka eftersom. Jag hoppas det kommer gå fort innan jag är med i spelet igen.

Igår så var jag på ett magerygg pass på 30 min och även fast det också var gult så trodde jag ändå att det skulle vara lite mer "mjukstart" pass liksom, fast det var inte alls lika tufft som passet jag var på idag, och egentligen var det kanske inte heller ett tufft pass men det känns så när man inte har tränat på ett tag.

Jag tror att det här kommer att bli bra, vi ser ju som sagt gymmet från vårat fönster/balkong så jag menar man blir väl lite bortskämd! Och fint är det på gymmet också, jag fick höra av mange igår att man inte får träna utan tröja för att dom som är super tränade och biffiga och duktiga inte ska skrämma i väg och vanliga hederliga människor som inte är så säkra i oss själva, speciellt för mig på gymmet eftersom att jag i alla falla ungefär aldrig har tränat på ett.

Nu ska jag hoppas på att ICA har öppet idag och kanske gå dit och handla lite, jag är sugen på en fruktsallad, det vore väl gott. Nu, resten av dagen ska jag ta det lugnt och får jag ett cp ryck så kan jag ju gå och träna ett pass till. Men vi får se, jag borde ju kanske inte utmana ödet så här nu när man börjar om och tränar.

Kör försiktigt.

Ge mig, ja tack!

Hej, jag ligger här på soffan i norge och kollar på datorer. Jag är fett desperat just nu, jag vill verkligen ha en egen, gärna igår. Jag vill kunna pilla i photoshop, kunna fortsätta med min distanskurs och se filmerna och skriva klart min dokumentation. Men jag kan inte det på Oskars dator, filmerna funkar inte för att han saknar något program och han har inte word heller. Så jippi för mitt lag, sen vill jag rita med min penna ;) Dock så sa min kusin att man inte ska ha en dator med Vista Home eftersom att det är Home det är fel på när man typ inte kan ansluta datorn till nätverk, när det inte fungerar. Så hur många finns det då kvar där ute på marknaden?

Jag vill ha min lön, så jag vet vad jag får och kanske kan köpa mig en dator. Tills dess så får jag väl helt enkelt vänta. Så är det här.