När liten blir stor

För mig själv och alla andra som är delaktiga eller bara nyfikna.

söndag, januari 25, 2009

Inte helt ok än.

Någonting är fortfarande lite tokigt här, jag funderar på vad det är. Förutom att jag är trött nu och sov kasst i natt och drömde massa konstigt så är det fortfarande så och har varit mer eller mindre hela veckan att världen fortfarande inte hänger med som den ska.

Precis för en vecka sedan trodde jag att jag skulle vara pigg och relativt kry men då vaknade jag och kände mig som att jag var full. Nu är det inte alls lika illa men fortfarande så känns det faktiskt lite konstigt. Jag vet seriöst inte hur jag ska beskriva det. Jag känner mig lite mer yr, snurrig och förvirrad än vanligt. Det känns som jag inte kan tänka klart alla gånger och att världen runt om mig skälver lite sedan märker jag när jag går att jag inte alls har lika bra balans längre, jag kan ofta vingla till och varje gång det händer om jag tex är på väg till jobbet så tänker jag att om någon ser mig nu så måste dom ju tro att jag är alkoholpåverkad. Det stämmer liksom inte riktigt.

Jag tänkte träna i morse Stram opp puls men eftersom att jag tycker att det är asjobbigt när jag har gjort det och har varit frisk och inte har några problem med världen så tänkte jag att det faktiskt kanske är bättre att ta det lugnt och kanske träna lite själv i stället för att tvinga sig igenom ett pass då det känns som att man ska dö efter varje gång. Oskar frågade igår om jag skulle följa med dem och träna så jag gör kanske det i stället. Då får jag ju i alla fall lite mer insikt om gymmet och hur maskiner och så fungerar så då kanske jag till och med kommer våga mig dit och träna lite på gymmet själv också. Sen så kan jag ju alltid trampa lite på nån manskin sen för att bara få röra lite på mig.

Annars funderar jag på att prova mig på ett sykkelpass (spinning) vilket jag aldrig i hela mitt liv har provat och jag vet seriöst inte om jag skulle tycka att det var kul? Jag tycker verkligen inte att det verkar kul, men hey man måste ju prova. Jag är dock orolig för att jag har alldeles för kass kondis och ja, att jag bara känner mig allmänt konstig.

När det faktiskt är såhär så önskar jag nästan att jag var hemma i Sverige för då vet man var man kan ta vägen, men frågor eller för att kolla upp saker och ting. Kanske ta några prover för att se om allt är som det ska, men här? Här känns allt så mycket jobbigare. Jag vet inte var jag ska, det kostar en massa osv.

Ja hur som helst så känns det just nu som att jag bara vill lägga mig ner och sova, men det är väl ingen toppen ide för då kommer jag väl inte kunna sova ikväll. Jag siktar i stället på att ta mig i säng tidigt och få sova i natt. Förhoppningsvis slipper jag alla tokiga drömmar.

Inga kommentarer: