När liten blir stor

För mig själv och alla andra som är delaktiga eller bara nyfikna.

tisdag, september 27, 2011

Men lyssna på din kropp din knäppskalle!

Jag kan säga att det TÄR rätt hårt att vara här och speciellt träna som vi gör. Jag fick till slut en massage efter många om och men och en jävla lång väntan. Det som går att konstatera är att min nacke är helt fuckad, Charles som masserade mig har i stort sett aldrig tidigare varit med om en så spänd nacke. Jag tog visst priset, ett pris som man kanske inte ska vara så stolt över. Jag har i alla fall lärt mig något och även fast vi bara vill köra på här borta så hårt som möjligt och låter annat prioriteras bort så är det inte värt det. Jag VET att man BORDE stretch men ändå är det så jäkla svårt att ta sig den tiden här. Träna är ju mycket roligare!

Nej, när man ligger där på bänken och i stort sett svimmar när man får massage så är det inte riktigt rätt...

Jag har ignorerat min kropp lite för mycket och därför sitter jag här nu också men en förkylning även om jag försöker förneka det. De 2 senaste nätterna har jag sovit skitdåligt. Eller lördagsnatten får jag ju skylla mig själv över att det blev sent, endast 3,5 h sömn men de få timmarna var totalt värdelösa! Och natten till idag var inte bättre, även fast jag kom i säng där just efter kl 22 så hade jag fortfarande inte somnat när klockan var 2. Jag vet inte hur många gånger jag också har varit uppe i natt, nej det går inte riktigt så bra för min kropp just nu. Man kan ju tycka att en hel dag på Six Flags gör att man skulle sova som en stock men inte jag, jag kan inte få ro i kroppen. Det känns som att jag ska drunkna när jag försöker sova.

Det är inte att jag är massa tät i näsan eller så utan jag hostar lite och har lite slem i halsen. Problemet för mig är bara att när jag sover så känns det verkligen som att allt slem rinner ner för luftstrupen så jag inte kan andas, därav lyckas jag aldrig somna.

Detta gjorde ju självklart att jag inte alls har presterat nå vidare bra idag. Vi hade pratat med Sarge så vi hade en private med honom kl 9 i morse ( jiu jitsu). Till en början tyckte jag att det gick rätt bra men sen gick det bara utför. Jag blev frustrerad när jag aldrig riktigt lyckades med det jag skulle göra och även fast Sarge säger att det går bra och säger att jag inte ska bli frustrerad utan att vi ska få det att funka så är det ju klart att man blir frustrerad när det verkligen inte funkar. Jag tycker verkligen inte att det är fel att bli frustrerad, klart man måste få känna att det är jobbigt när saker och ting inte funkerar, det kan inte alltid funkar. Men det märks så tydligt när man verkligen bara är 2 st och en instruktör. Jag hoppas verkligen inte att han på något sätt tar illa vid sig och tror att jag "inte bryr mig" bara för att det inte riktigt gick sådär tip top bra. Jag tror inte att han gör det, jag tror att han mer än väl förstår men jag vill heller inte verka otacksam över att han lägger ned tid på oss, bara oss.


Nej, om mitt huvud hade varit lite mer med så hade jag kanske själv fattat att det är ok att man inte hajar allting på en gång. Utan som Sarge sa, ja men allting funkar inte lika bra för andra så då slutar vi inte förrän vi hittat något som funkar för dig. Men jag var verkligen för trångsynt och bara tryckte ner mig själv under sista halvan av passet och hur bra går det då? Jag önskar att jag hade haft hjärna nog och bara kunna skakat av mig detta och i stället känna bra man skit samma jag ska kicka ass på allt annat i stället.


Nu så skulle visst passet i afton vara ganska lika så då får vi ett tillfälle till att öva på dessa saker och även fast jag inte alls har lyckats sova något nu  så ska jag tillbaka ut på mattan och inte ge upp och inte trycka ner mig själv bara för att saker och ting inte faller på plats på en sekund. Jag ska allt också visa Sarge att jag visst vill och kan och att jag inte är någon otacksam djävel.


Så nu är det faktiskt dags att börja packa väskan igen för att bege sig mot gymmet, även fast jag känner mig tröttast i världen just nu.

lördag, september 24, 2011

Long time no see!

Vi är utan Internet i lägenheten där av typ noll aktivitet här på ett tag. Allt blir som så mycket svårare när man inte kan sitta vid datorn och ännu värre med bilder. Jag har försökt att vara duktig med att lägga upp bilder på Facebook men efter ett tag så började det att fucka upp sig så nu orkar jag inte försöka längre.

Jag börjar närma mig den magiska gränsen där min kropp bara ger upp och dör. Jag borde kanske ha gjort smartare val men man vill inte vila när man är här så kort tid. Man vill verkligen göra allt hela tiden!

Jag har i alla fall tagit mitt förnuft till fånga och fattat att jag måste vila så det gjorde jag igår. Sen så skulle jag få en massage idag av Charles på gymmet men det blev inte alls. Om jag hade haft mer tid så skulle jag berätta mer men det får bli senare, jag blev i alla fall sjukt besviken för jag behöver det verkligen.

Men något kul om träningen då, imorse hade vi en private med Jhanex och jag måste säga att han är ungefär bäst i världen även fast han är en pain in the ass. Han tejpade nämligen fast en käpp vid våra fotleder så att vi inte skulle kunna gå utan vara tvungen att "hoppa" med båda fötterna samtidigt för att röra oss. Nanting vad ont det gjorde men i slutändan tycker jag ändå att det var kul!

Jag slänger med en bild också på min lunch idag. Chocolate chip pancake ;)
Published with Blogger-droid v1.7.4

tisdag, september 20, 2011

Mina fötter är faktiskt viktiga!

Något som stör mig lite halverst här borta, lite smått besviken. JA, mina flipp flopp som jag köpte här sist gick sönder. Det var på Casinot innan Lena skulle fightas som en kille trampade fast min ena "sko" i marken så självklart gick sulan sönder! Det kändes ju en aning konstigt att bara gå runt med en sko men jag var RIKTIGT besviken. Detta är nog den bästa investering jag gjort, hela 2 $ betalade jag för skorna och de har givit mig så mycket kärlek.

I alla fall så blev det lite besvärligt för mig när jag bara hade 3 par skor med mig, mina flipp flopp som jag faktiskt reste i, mina five fingers som jag gör all träning i där jag behöver skor och 1 par skor från Ica Maxi för 50 kronor som skulle agera finskor som jag sedan kan slänga om dom inte får plats på väg hem (dessa är låga om det är någon som undrar). Så hur gör jag då, jag kunde ju inte direkt gå runt i mina five fingers överallt för SÅ snygga är dom inte. Det fick blir mina "finskor" vilket inte heller kändes helt rätt och inte alltid var sådär super bekväma att gå i. Så min tanke var att hitta mig ett par nya flipp flopp, men hallå jag har sjukt höga krav eftersom att dom vi köpte sist på Target var BILLIGA och typ dom mjukaste ever och så sjukt sköna att gå i. Det har inte varit lätt vill jag lova.

Vad som sedan förstörde för mig var att när vi tränade med Jhanex och vi fick öva högersparkar så sparkade vi så mycket så jag för det första var alldeles blå på benet men också så att jag fick ett sår på foten. SJÄLVKLART så att det riktigt skaver in till benen nästan på foten från mina finskor, så nu kunde jag inte ens ha dem. Det var alltså mina five fingers som gällde, haha inte det snyggaste.

Jag hittade mig inga flipp flopp jag var nöjd med så jag fick i farten slita åt mig ett par lite sötare ballerina skor, ja det får väl duga. Dom var faktiskt riktigt söta så jag är inte direkt sådär jätte ledsen ändå, men eftersom dom var nya så gav dom mig självklart skavsår. Men så bara efter 2 dagar så var vi som vi säger i Sverige "på stan" och vi skulle hjälpa Jon att hitta snygga kläder. Då hittade jag mig ett par flipp flopp och vilken lycka! Nu var dom inte alls lika billiga som mina förra, inte alls lika mjuka som mina förra men jämfört med alla andra jag provat, helt underbara och som gjorda för mina fötter! Nu äntligen kunde jag ha på mig ett par skor som inte skaver på några av mina sår/skavsår. Det är som att vara i himlen.

Jag kan ju tillägga att sår på foten inte är det roligaste med tanke på min sport så det kommer ta rätt lång tid innan de läker. Men vad göra liksom? Nu behöver jag inte gå runt i skor som gör det värre i alla fall. Sen så har min shoppingådra förstört lite för mig. Jag hittade ett par skor på rea, ett par höga med kilklack, så dom hade jag ju självklart på mig i helgen när vi var ute och roade oss. Det var kanske inte heller mitt smartaste val men det märkte jag inte förrän dagen efter. Jag hade nämligen fått blåsor på mina stortår av dem, men ROLIGT!

Så just nu är mina fötter så sjukt heliga för mig, var man än tar eller vad de än rör så känns det som att det gör ont! Men jag får ju helt enkelt skylla mig själv. Och när jag väl är inne på ämnet fot/fötter så är inte det så långt i från min ankel. Jag stukade ju som min vänsterfot 2ggr inom sådär 1 månad innan jag åkte och jag tyckte som ändå att det gick rätt bra. Den har inte besvärat mig så mycket när jag ändå har kunnat träna och bara varit försiktigt och försökt träna upp stabilitet.

Jag trodde inte att det skulle spela så stor roll här borta men redan andra dagen här och vi tränade med Tony så sparkade han vänster insida och självklart så hade jag allt för mycket vikt på mitt fram ben och foten vek sig. Det kunde ju inte han veta och han tyckte att jag skulle sagt något innan men jag trodde verkligen det skulle gå bra. Den har besvärat mig lite sådär till och från och det hade ändå blivit rätt bra, men så klantar jag till mig lite ibland och snavar lite så då blir det sämre igen. Så nu efter helgen så har jag känt av den extra mycket och idag när vi tränade så gick det inte alls så där super bra till en början.

Bara för mig att sparka vänster insida gick inte så speciellt bra, så Tony tejpade min fot. Det hjälpte faktiskt en hel del eller jag tror det hjälpte mer än vad jag var medveten om. Omedvetet har jag nog hållit igen eller tänkt ganska mycket på foten, för när vi väl sparrades 2 ronder i slutet så har jag aldrig varit så avslappnad tidigare. Ej heller har jag kört på "så hårt" som jag gjorde idag och med det menar jag inte köra hårt som i mörda min motståndare (Tony) utan att jag bara tog ett steg upp och fortsatte att följa upp kombinationer mer och längre. Visserligen körde Tony också då hårdare med mig men det kändes så sjukt bra! Jag är ändå så stolt över mig, så när Lena idag åkte för att köpa ett skydd till sitt knä så köpte jag mig ett stöd till min ankel. Även fast jag vill tror att jag inte behöver det så är det kanske det jag behöver för att kunna köra hårdare på träningen.

Det enda jag är rädd för är att jag ska förlita mig på mitt stöd och i stället tappa mer stabilitet och bli beroende i stället för att förebygga. Men nu ska jag testa och köra lite i det eller höra vad Tony har att säga så ser vi hur det går. Hur som haver så var det SJUKT värt att köpa skyddet i detta land. Det är så sjukt mycket billigare än i Sverige. Man betalar väl aldrig under 500 kr för ett BRA skydd, här hittade jag ett för under 300 kr, nästan gratis i mina ögon.

Men vilket roligt inlägg för er att läsa, alla vill väl verkligen veta hur mina fötter mår här borta. Kanske inte intressant för er men något som jag tänker på i stort sett hela tiden när det är lite svårt att leva utan att använda fötterna. Men det är skönt när man parkerar hemma på soffan ett tag och får vila dom små liven. Nu är det snart dags för träning igen och då ska dom få sig en omgång.

måndag, september 19, 2011

Ska det vara så SKA det!

Ja men oj så det kan gå! Fördelen med att vara här är ju faktiskt att om det är fighting "galor" eller liknande så kan man alltid se det live på något uteställe. Stämningen är fantastisk! Även om det inte blev som tänkt igår, Tony ville att vi skulle åka till Nicky Rotten för att se boxningen med honom. Ortiz - Mayweather men eftersom att vi var lite för sega eller rättare sagt inte tänkte oss för så kom vi inte in på stället eftersom att det var för mycket folk. Vi fick ändå träffa Tony och pratade med honom en stund.

Han är världens sötaste och hade fixat så att vi skulle komma in gratis på Stingaree, ett helt fantastiskt ute ställe här i SD där det kostar 20$ att gå in men det slapp vi betala. I alla fall så gick vi till en annan bar som visade fighten och jag kan verkligen inte låta bli att skratta lite när jag tänker på namnet. På allvar vill man verkligen att baren ska hetta Wet willy? Väl där tog vi oss in till slut lagom till fighten och vilken fantastiskt stämning. Nu går det ju diskutera hur fighten slutade men ändå så tyckte jag det var riktigt kul! Vi var inte ensam från Victory där för vi träffade på Dean också.

Vi gick sedan vidare till Stingaree, lite tidigt men folk droppade in och vi hade trevligt. Sedan så visste vi att en hel del människor från gymmet skulle befinna sig på en annan bar så dit begav vi oss senare på kvällen för att möta upp dem. Hur kul som helst verkligen och som vi skakade rumpa! Dock kunde vi ju kanske ha tänkt oss lite för när vi skulle byta lägenhet idag.

Det hade blivit lite trassel med bokningen av boendet så den lägenhet som vi nu bott i skulle vi måste byta från till en annan i samma hus. Det är alltså samma ägare och allt, men nu så här i efterhand så var ju den vi fick byta till ännu bättre. Det jag tänkte komma till var att vi inte alls hade direkt packat ihop våra grejer, inte diskat på FLERA dagar så det såg rent fördjävligt ut. Det är inte så att man känner sig speciellt sugen att ställa sig sådär 10 på morgonen dagen efter och diska. Dock så hade jag väl inte riktigt hunnit bli bakis vid detta lag men ändå. Jag tog mig i alla fall an uppgiften och ja, det tog mig väl 45 min att diska allt.

Vi fick packa ihop alla våra grejer och ställa dem i garaget medan de städade den lägenhet som vi skulle flytta in till för att samtidigt städa den som vi bott i för att det där också skulle "flytta in" någon på eftermiddagen. Som tur är så kom kära Jon och plockade upp oss och vi åkte till hans lägenhet där vi parkerade oss på soffan, vi skulle se film och Elin var fast besluten om att se Avatar och eftersom att jag sett den så bestämde jag mig bara för att luta mig tillbaka och sova. Jag kan säg att det behövdes när jag inte ens har någon aning om hur få timmar jag sov i natt.

Nu är vi i alla fall inflyttade i den "nya" lägenheten som också är jätte mysig, det kändes ganska skönt faktiskt att få bo rent ett tag nu. Vi installerade oss lite och bestämde oss sedan får att köra till Phil's BBQ och ta med oss mat hem för att äta. Även fast jag inte kände mig sugen på denna typ av mat så var det så sjukt jävla gott!

Nu sitter vi i soffan och ser klart Avatar. Jag kan inte beskriva hur trött och sliten jag är just nu! Det tar verkligen på att ligga på topp men jag kan garantera att det kommer bli lite lugnare i veckan! Och fram för allt en tidig kväll ikväll!

lördag, september 17, 2011

Här smider vi en del planer.

Ja men oj, nu blir det allt mer glest mellan inläggen ser jag! Vi blev lite tagen av fysen vi gjorde med Sean så vi kände oss döende där ett tag, men vi har kämpat på en del. Tränat och tränat, jag har insett att jag måste få in mer thai nu, jag känner att flåset inte är på topp när vi egentligen har tränat mer jiu jitsu än thai än så länge. Hur nu det gick till? Eller det är ju inte så svårt, det är bara jäkligt svårt att motstå att träna jiu jitsu med Dean.

Nu i alla fall så är planen som sådan, att vi ska nog kanske inte träna så mycket idag. I stället ska vi följa med Jon på stan och ge han en liten make over eller bara vara smakråd. Sedan skulle han visst fara  och simma så då följer vi med, alternativt om vi vill slöa så lägger vi oss bara i bubbelpoolen.

Vi får se vad denna dag har ett erbjuda och annars så smider vi ganska mycket planer just nu, det finns en ganska stor risk att jag inte har ett öre kvar när jag kommer hem efter denna resa, även fast jag hade en planerad budget över att jag skulle ha en lite slant åtminstone. Men det kommer vara värt det, hoppas jag?

Och just det ja, Lena skadade sig tyvärr på träningen igår. Hennes dåliga knä poppade ur igen när hon rullade. Just nu känner hon sig väl rätt bra, hon går och står fint men nu blir det att ta sig försiktigt fram. Sen så finns det möjlighet att återuppleva denna upplevelse om och om igen när vi har det på film och Lena är den som kollar mest på den just nu.

onsdag, september 14, 2011

Underbara träningar, men jobbiga!

Hej kära vänner! Nu har vi väl som återhämtat oss en del och är tillbaka och tränar igen. Igår känns det som att det gick lite sämre när vi på morgonen var en aning uttorkade och kanske skulle ha sett till att få i oss en aning mer vatten. Sen på kvällen så blev det väl inte riktigt så där riktigt hårda pix heller men det kändes ändå rätt bra.

På dagen så for jag och Elin och shoppade lite och jag som verkligen inte har någon budget för det kunde ju ändå fasen inte låta bli. Vilken jäkla självdisciplin jag har, men det var ju värt det? Ett par skor blev det som inte ens kostade 140kr och så en lite lätt dyrare topp som var riktigt snygg så priset sket jag i till slut, den bara var tvungen att följa med mig hem. Men lite dåligt samvete fick jag allt.

På kvällen så var tanken att vi skulle åka och äta på ett BBQ ställe som heter Phil's men även denna gång gjorde vi samma misstag att åka dit på en måndag då som har stängt. För det gjorde vi nämligen förra gången när vi var här så då fick vi ändra planen och det skulle bli ett ställe som heter Longboard, men då visade det sig att Elin smart som hon är (inge illa menat, hon är verkligen SÖTAST i världen!) så hade ju hon inte tagit med sig sitt pass och när dom serverar alkohol så skulle hon inte bli insläppt. Dom är så sjukt hårda här i stan på att man måste ha med sig passet för ingen annan legitimation är giltig. Då fick vi ändra plan ännu en gång och så blev det i stället en liten Italiensk restaurang som var jätte mysig. Men det var som inte sådär super billig.

Man blir lätt lurad i detta land när priser som står utskrivna inte är inklusive skatt, så om vi säger att min mat nu kostade 17 dollar då tillkommer sedan skatten på den, sjukt irriterande tycker jag för det är så svårt att veta exakt vad det kommer kosta då. Men det var gott i alla fall och det är väl det viktigaste, sedan åkte vi hem och åt lite mer B&J.

Idag så blev vi helt dödade på träningen, först körde vi ett grupp pass som Tony höll i, sådär lagom jobbigt. Av någon anledning så hade jag en ilande värk i mitt vänstra ben och det var som rätt så irriterande för det gjorde ont när jag sparkade vänster och när jag skulle sparka höger också eftersom man då ska vrida på vänster fot, ja ni fattar. Men det var bara att bita ihop.

Efter det så blev det så att vi tränade med Sean, han är en av gymmets Crossfit instruktörer. Riktigt duktig på sin sak och han vet vad han pratar om. Han gick igenom lite saker med oss först om hur man kan tänkte och hur man bör tänka i förhållande till vilken sport vi tränar. Så vi jobbade lite med olympiska lyft där, hur KUL som helst! Och vid en övning så fattade jag verkligen ingen ting och jag kände bara att jag inte kunde göra den, jag fattade noll och det gick liksom inte. Då ställde Sean mig lite frågor i förhållande till hur man rör höften i vissa situationer och så sa han att jag bara skulle tänka på det när jag gjorde övningen och hipps vipps när jag väl testade så såg det ut som att jag hade gjort övningen 1000 ggr förr. Helt klockrent gick det då.

Sen kom den jobbiga biten! Vi gjorde MMA fys/crossfit och fy fan vad han dödade oss! Tanken är att det ska vara så likt vår sport som möjligt så då blev det att jobba 5 min och vila 1 min. Det var 5 olika övningar och så bytte man för varje minut och så skulle man försöka göra så många repetitioner som möjligt för varje övning under 1 min. Och så var det ju självklart "3 ronder" och sista "ronden" då var man ju fasiken sten död och jag lovar jag hade kunnat pressa mig mer men alltså, det fanns inger där just då och sen så kändes det rätt kämpigt när det var första gången man gjorde övningarna så det var ju nog svårt att bara göra rätt.

Och som jag svettades då, det var riktigt länge sedan jag gjort det! Men rätt nöjd jag är när det var över och så kände man lite sådär hat-kärlek till Sean, man ville ju bara lite lätt döda honom!

Efter träningen så drog vi iväg till San Ysidro och shoppade på det gigantiska outletet och jag har ju verkligen INGA pengar över till något sådant, så det var som ett HELVETE att gå runt där. Men dom andra shoppade på som några tokar och själv lyckades jag hålla mig, jag är så stolt!

Dock så kan jag ju tillägga så här i slutet att vi åkte förbi target innan vi åkte hem från träningen och där kunde jag ju självklart inte hålla mig ifrån att handla. MEN KUL JUL LINDA ATT DU HAR SÅ BRA DICIPLIN PÅ DIG SJÄLV! Så det blev en jätte söt t-shirt och ett par träningsleggins som var hur SKÖNA som helst, men dock så känns det som att man är naken när man har på sig dem. Men vad gör det?

Nu blev det mycket text men jag vill ändå som försöka få med det mesta vi göra och berätta om hur vi har det här borta, så jag hoppas ändå ni orkar läsa allt jag skriver. Haha, även om ni kanske inte tycker att det är så kul ;)

söndag, september 11, 2011

Hur gick det?

Min frånvaro beror på lite olika saker just nu. Först så blev jag besviken över att vi inte fick filma Lenas fight och även fast Elin tjuvfilmade med hennes kamera så var ljuset så dåligt att man knappt såg in i buren på andra sidan gallret när man filmade.

Sen ville jag att Lena själv skulle få chansen att berätta om resultatet. Det var nämligen så sjukt nära, det gick hela tiden ut och domarna var inte eniga. Lena förlorade med något ynka poäng tyvärr, även fast hon gjorde en kanon fight så kan jag kanske tycka att det blev lite fel beslut.

Efter fighten har Lena varit på bra humör och det blev ändå att fira så när vi väl kom oss hem till San Diego var det bara att byta kläder och se vad stan erbjuder. Vi gick inte alls långt när klockan han bli så mycket. Sedan fixade vi natta mat och umgicks med Jon och Sam hemma hos oss. Hur tokigt kul som helst hade vi!

Idag så kan jag inte säga annat än att jag vill inte stiga upp, jag borde hämta vatten att dricka för denna gång har jag inte riktigt sluppit undan att vara bakis.

Mamma, jag såg smset men vi har just kommit fram till att vi inte kan använda våra nummer internationellt så jag kunde inte svara. Jag missade tyvärr när du ringde annars hade det funkat, gissar jag.

Nu ska jag nog sova en stund till. Jag är så sjukt stolt över vår lilla fighter!
Published with Blogger-droid v1.7.4

Mot fighten!

Det börjar dra ihop sig. Vi sitter nu i bilen på väg mot LA, tack gode gud är det inte jag som kör. Då hade vi då aldrig kommit fram och säker kvadda bilen också. Jo men i alla fall, Lena har hela veckan legat bra till med vikten och var under matchvikten redan igår kväll.

Vi träffade henne senast imorse när hon for till gymmet, för att sedan åka till invägningen lite senare. Nu vill vi inte direkt störa hennes fokus inför fighten men vi har fått en smiley skickad så jag gissar att allt känns bra.

Fy fan vad Lena är bra och vi ska heja åt er alla där hemma!
Published with Blogger-droid v1.7.4

lördag, september 10, 2011

Dags att börja ladda!

Jag känner mig som i himlen! Jag är på världens bästa ställe med världens bästa människor och får träna mer världens bästa, det kan ju inte bli bättre! Jag och Elin hade en private med Jhanex igår och det var så kul. Jag älskar att få träna med så erfarna människor, det går verkligen inte att jämföra med något annat. Innan vi körde igång så berättade Jhanex lite om sin erfarenhet, vad han har gjort och hur han har tävlat, var han har tränat så att vi skulle kunna få en bild av honom. Som person är han också ganska kaxig, det är inte alltid så man känner att han utstrålar så där kärlek och värme riktigt så det kändes lite spännande att träna med honom. Man vet inte riktigt vad man kan förvänta sig.

Även fast han inte tog i för en sekund när han sparkade och skulle visa vad vi skulle göra, förklara kombinationer eller visa skillnaden från hur vi skulle göra jämfört med vad vi "gjorde fel" så kan jag lova att det finns lite kraft i hans lilla ben. Jag skulle aldrig för mitt liv ställa mig i vägen för honom. Sedan kryper det fram också att han föredrar att sparka och att han är känd för att han verkligen skadar sina motståndare och då tänker vi, bryter deras ben. Oj så säkert detta känns!?

Äh, det gick hur jäkla bra som helst. Nu när man har fått tränat med någon annan som har en annan synvinkel så ser man hur mycket man har att lära! Jag är så sjukt grymt tacksam över att jag har denna chans att vara här och träna!

Det var gårdagen, idag så tog vi lite sovmorgon och eftersom att Lenas fight stundar så hade vi lite ärenden att fixa, så som att vi för TUSAN var tvungen att köra förbi en bilverkstad så att vi kunde få vårt reservdäck bytt. Det var ju bara en vecka sedan vi fick punkteringen. Så dags att fixa det och speciellt om vi måste köra till LA imorgon för Lenas fight så känns det inte så säkert med ett reservdäck liksom. Sedan så hade Lena bestämt sig för att hon vill färga håret så det brann rent i knutarna att hinna göra det innan vi skulle träna. Så nu är hon brunett, blev riktigt bra och hon säger att hon är nöjd! Lite andra ärenden blev det också på dagen för att Lena sedan efter träning skulle få håret flätat. Jag och Elin vi har bara fått sysselsätta oss själva lite.

Den träning det blev för oss idag var BARA 1 pass, en private med Tony och det var ett så sjukt chill pass. Inte alls direkt högt tempo men mycket effektivt med mycket nya grejer! Så nu ska det nötas nötas nötas in, det ska sitta mina muskelminnen detta!


Nu på kvällskvisten när vi äntligen kommit oss hem så tog jag tummen ur och gick 50 meter från där vi bor och fotade ut över lite vatten och så får jag med stad och lite lampor, så där by night bilder. Hur fint som helst, så jag bjuder på en här tänkte jag.



För er som inte vet så går Lenas fight av stapeln imorgon kl 20.00 lokal tid, vilket innebär kl 05.00 svensk tid så det blir söndag morgon. Om det är någon som vill ha snabb uppdatering så finns jag att ringa på mitt USA nummer, +1 619 243 4073 annars ska jag så fort som möjligt uppdatera på Facebook om resultatet!


Lite livstecken innan fighten får ni nog också imorgon, annars så ser jag fram emot efterfesten, för i min värld finns det inget annat resultat än att Lena vinner. Hoppas att ni alla där hemma håller tummarna så får vi se hur det gå imorgon.

torsdag, september 08, 2011

Sea World var inte att leka med!

Jag orkar inte skriva till alla bilderna men ni har väl fantasi nog att förstå ändå! Sen är jag lite besviken över hajbilderna som är inte alls så bra som jag skulle vilja att dom blev! Men man kan väl inte få allt här i världen! Varsågod och njut av bilderna.





















Det går inte beskriva hur trött jag är just nu!

Så vad händer riktigt nu? Jo, denna resa kan jag inte fattar HUR vi orkade förra resan med att stiga upp 05.30 varje dag för att träna, sedan köra ett eller 2 pass. Åka hem, äta sol eller göra annat på dagen för att sedan åka tillbaka till gymmet och träna 04.30 och köra 1, 2 eller 3 pass till. Vara vaken till runt 12 eller 1 tiden på kvällen och sedan börja om igen. Hur var det möjligt? Nu så har vi haft en ganska lugn helg, måndagen var en "röd dag" så då var gymmet helt stängt. Så för mig har det sett ut som följande, lördag vilodag, söndag sprang jag en runda på stranden och även måndag. Men nu är vi tillbaka på mattan igen och kör hårt.

Vi umgås mycket med människorna som vi lärde känna på gymmet och jag kan säga att det hjälper inte till för att vi ska komma oss i säng i tid. Helt sjukt vad dåliga val vi gör ibland. I dag så var det tänkt att jag och Elin skulle träna ett grupp pass kl 09.00 lokal tid för att sedan kl 11.00 köra en private med Tony men vi tog sovmorgon för att knappt få någon sömn. Så när vi väl skulle köra med Tony var det riktigt tufft.

Det kändes typ som första passet jag och Lena fick köra när vi väl kom till Victory för första gången. Och känslan vad typ den samma nu också, det kändes så tufft att jag var nära på att spy. Men det är bara att fortsätta kämpa! Det gick ju bra ändå men nu har jag kanske lärt mig ett och annat med vad som är bra rutiner innan träning.

Jag sitter och jobbar på en massa bilden från när vi var på Sea World så dom kommer inom kort och då är det en hel hög med bilder. Så, så snart som möjligt dyker dom upp! Tills dess så får ni ha det så bra, vi hälsar från andra sidan vattenpölen.

söndag, september 04, 2011

I bilen.

Nu har vi varit ute och sprungit på stranden, jag och Elin. Gick väl bra även fast det blev lite varmt med gassande sol, men oj så tacksam jag är.

Nu sitter vi i bilen på väg mot lunch med Jon, vad det blir vet vi inte riktigt än. Men vi ska nog komma överens.
Published with Blogger-droid v1.7.4

Vad gör man en lördagskväll?

Vår lördagkväll innehöll både saker åt det bättre och sämre hållet. Vi var och åt på Wavehouse och tyvärr så var maten inte lika god som den brukar, så vi gör en minnesanteckning. Bara gå dit och äta lunch, middagstid verkar de ha alldeles för mycket att göra. Sedan blev det hem och fixa till sig för att vi sedan gå tvärs över gatan till Belmont park och åka en berg- och dalbana. Det var riktigt kul och det bästa av allt var att vi fick åka 2 gånger för samma pris. Så när vi egentligen kom in där man kliver av och på åkte vi bara rätt igenom! Lätt värt pengarna då.

Efter det knallade vi runt lite på området och kollade lite innan vi började gå upp till Pacific Beach där alla uteställena finns. Självklart gick vi också efter strandpromenaden! När vi väl kom upp till PB kom Elin självklart på att vi inte hade med oss våra pass så om vi ska in på något uteställe/bar så tar vi oss inte in när dom är SJUKT petiga om detta! Så då tog vi en taxi hem hämtade passen och åkte tillbaka. Väl på Beachwood så kollade vi läget, hur stället såg ut. I kön till toaletten så var det en tjej som frågade om vi 3 var och åt på Wavehouse tidigare idag och om någon av oss hette något liknande Lena och visst är det så?! Hon var alltså servitris där och kom ihåg ett av våra namn plus kände igen oss på utestället, bra jobbat skulle jag vilja påstå.

När vi väl är på väg hem så pratar vi med Sam och han står då kvar på jobbet och har fått punktering så vilka kommer till undsättning? Självklart vi! Det gick inte alls bra för hans lag och efter många om och men och några telefonsamtal så fick han själv ringa efter hjälp och betala för en kille som byter däcket. Det var inte speciellt kul för det blev kallt ute och däcket höll de inte ens på att få loss men till slut sådär vid 03.00 snåret var vi hemma och då var det som inte tänkt att det skulle bli någon riktig sen kväll!

Men jag kan ändå säga att jag har haft kul och vi är erfarenheter rikare! Nu så ska vi ut och springa på stranden, det är SÅ synd om oss... ;)

Hur gör djur - hur bor vi?

Nu kommer det upp en film på hur vi bor, även fast jag lovat att så fort som möjligt visa hur det ser ut har det inte riktigt blivit av. Bakläxa åt mig men här kommer det en film i alla fall.

Mot första träningspasset.

Jag är på tok för lat för att koppla in min mobil till datorn så jag kan lägga upp filmer märker jag, så jag börjar först med en film som jag filmade första dagen på väg till träningen. Eller tekniskt sett är det ju andra dagen.


lördag, september 03, 2011

Finns det verkligen något bättre än det här?

Före träning en morgon!



Jag älskar att vara här! Det är typ det bästa som finns! Dels är träningen i världsklass och jag känner rent hur jag själv får en boost av att bara vara här! Igår så körde vi då en private med Morango på morgonen jag och Elin. Det var hur kul som helst, eller kul och kul. Sjukt nyttigt! Man får alltid lära sig nya trick och det är så kul att vara bland folk som verkligen ser vad det är man behöver jobba på och hjälper en med de små detaljerna.


Efter morgonträningen på gymmet så drog vi på stranden, helt jäkla klockrent. Vi till och med tog oss ut i vattnet. Det var så sjukt jävla kallt och sen var det en del vågor så man ville som inte riktigt gå ut i vattnet för då skulle man bli totalduschad ofrivilligt. Så vi passade på medan det blev lite lugnt med vågor, sprang rätt ut i vattnet, typ doppade oss och sedan sprang vi upp innan en våg kom. Sedan fick vi se lite lifeguards in action, nu var det inte alls något farlig för det visade sig att personen själv i frågan typ just tog sig in till land i stort sett själv. Sedan var det någon på stranden som också sa att de såg en haj och Elin med sin supersyn satt där och spejade och hävdade sedan att hon såg en fena. Så det kan hända att det varit haj i vattnet också.

Sedan blev det tillbaka till gymmet för att träna private med Tony och som jag har längtat efter denna farbror! Och jag blev som så glad över att det känns som att jag ändå har lärt mig en del av det vi gjorde sist. Så när vi körde igång med övningar så var några av dem jag gjort tidigare och det kändes som bra. Jag fattar ändå grejen. Sedan på slutet när vi hade några minuter kvar så körde vi även några sparring ronder med Tony. Så som jag sparrades första ronden, jag tror aldrig jag någonsin har sparrats så bra! Jag är så jävla stolt över mig själv. Sedan att jag hade lite för mycket vikt på frambenet och Tony sparkade insida så gjorde det att vänster fot vek sig igen. To bad for me, men Tony ska hjälpa mig lite verkar det som så att det ändå ska få ordning på det. Men hur som kommer jag ändå träna.

Idag när det är lördag så ska Lena köra ett private pass med Tony, in för fight träning. Jag har själv inte bestämt mig än om jag ska vila min lilla fossing, det kanske är bäst. Så kan man kanske roa sig lite mer idag också. Fast roar oss gör vi ju annars också självklart men det blir inte lika mycket tid idag som kommer läggas på träning.

Det kan hända att det blir att testa surfa lite idag, vi får se. På återseende kära vänner.

fredag, september 02, 2011

It made my day!

Något som jag älskar med detta land är hur öppna amerikaner är och den mentaliteten dom har. Idag när jag gick ner till stranden, på vägen stannade jag och köpte mig ett par solglasögon (sjukt snygga för övrigt, ja jag är en härmapa) och tjejen som stod i kassan sa "I like Tour hair" bara sådär spontant. Det skulle aldrig hända hemma, någon som står i kassan brukar väl aldrig kommentera en kund? Men sjukt glad blev jag, för inte trodde jag ändå att folk lägger märket till mitt hår så mycket.

Sen fick jag en riktig egoboost när jag gick hem. Jag möter några killar och först fattar jag inte att dom pratar till mig men sen när jag lyssnar så sa ena killen "nice glasses" tack så mycket för det, sen får jag också höra "your hot" well thank you. Och så kan inte den här dagen bli dålig!
Published with Blogger-droid v1.7.4

Lite om vad vi gjort.

Kära dagboken! Jag tänkte börja med att snabbt dra hur det gick för oss när vi äntligen kom oss fram till San Diego. Sam som vi lärt känna från gymmet skulle komma och möta upp oss på flygplatsen, men som vanligt var han sen så vi fick vänta. Han var snäll nog att ta allt vårt bagage men oss rymde han inte alls i bilen, fast och andra sidan gjorde inte det något när vi väl skulle hämta ut vår hyrbil.

Allt gick hur fint som helst, på vägen från flygplatsen så kunde vi inte låta bli att köra förbi gymmet och tur hade vi för det var fortfarande öppet. Vi visade Elin runt, och pratade med lite människor där. Sedan hittade vi också till vårt boende utan speciellt mycket problem, vi installerade oss lite och sedan satt fixade vi lite käk i våra magar som var trötta efter resan.

Nu återvänder jag till idag. Och i morse så ville jag egentligen fara och köra ett boxningspass men dom andra tjejerna ville sova en stund längre så då passade jag på att ta en springtur på stranden i stället. Kändes riktigt bra och sjukt mysigt att kunna springa där.


Sedan var det "stenhård" träning på gymmet, eller snarare ett riktigt kul pass jiu jitsu med mycket teknik, jag gråter inombords varje gång när jag tänker på att jag fasen aldrig kommer ihåg vad vi gör när jag har så sjukt dåligt minne. De teknikerna vi går igenom i början av ett pass har ju jag glömt i slutet! Synd för mig.

Igår när jag och Elin tränade boxning höll vi på dö av både den ena och den andra anledningen men jag skyller mest på jetlag. I alla fall var det så sjukt jobbigt att hålla mitsarna, dom var så SJUKT TUNGA. Dom ser ju ut som den typen av mitsar vi har hemma och dom tycker jag inte alls att dom är så speciellt jobbiga men jag dog lite inombords varje gång jag var tvungen att lyfta på armarna! Sen när Elin fick prova hålla mits instämde hon också och så fick vi låna andra mitsar av någon, som var "privat ägda". Så jag tänkte tanken att jag fasen ville ha ett par egna mitsar och jag vet att på andra sidan vägen från gymmet ligger det en sportbutik (där vi köpte våra hjälmar) som är sjukt billiga så jag gick dit och kollade idag. För ett par handmitsar tog dom ca 250 kr som fått tycker jag. Så jag köpte dem. Nu kommer det bli så sjukt mycket lättare nästa gång det står boxning på schemat, då äger jag till och med mina egna mitsar! Awesome!

Sen så körde vi hem och käkade och latade oss lite innan jag tog en promenad till stranden och doppade mina tår. Helt sjukt fantastiskt! Jag lägger upp bilder i ett nytt inlägg från mobilen, jag är för lat för tillfället för att flytta över det till datorn. Simma lugnt.

torsdag, september 01, 2011

Här bjuds det på bilder!

 Här kommer lite bilder från resan. Vi börjar på arlanda där det blev lite kallt på kvällen och då fick vi allt ta till kroppsvärmen till hjälp ibland. Men söta var dom då verkligen.
 Ca 04.00 på morgonen, Elin och Lena.
 Elin är allt bra söt, vad skulle vi göra utan henne?
 På flygningen till Amsterdam, maten var inspirerad av väderkvarnar bland annat.
 Vårt plan som vi skulle åka med.
 Här var tanken att man skulle se namnet på flygplatsen på bilden, men vet inte hur bra det blev.
 På flygplatsen i Minneapolis var jag allt bra trött efter "utfrågningen" av tullen. All energi bara försvann.
Och så här såg vi ut när vi startade resan, glada i hågen.

Första dag.

Idag har vi mest fixat en massa. Sånt som att vi ska få träna på gymmet, fixat telefonnummer så vi kan ringa och även använda internet i telefonen. Så nu jobbar jag på att uppdatera lite här. Nu här vi dessutom varit och handlat mat så vi kan börja äta något. Men vi ska ju inte laga någon mat nu heller utan det blir ut att äta innan träning. Så ett kärt återbesök på Wavehouse blir det!
Published with Blogger-droid v1.7.4