Hem igen över påsk.

Jamen sådär nu är det bara att börja packa för Skell here we come! Tydligen åker vi hem över påsk, otippat men sant. Vad behöver man ha med sig hem nu då? Händer det något spännande över påsk så man måste ha något speciellt med sig?

Jeeeeje så kul det ska bli att sitta i en bil i en evighet igen, hoppas bara att den resan denna gång inte tar 25 timmar!

Det enkla är gjort.

Tanken var att jag igår skulle ta tag i det här man att kanske skaffa mig ett sommarjobb till sommaren om vi nu kommer oss hem. Jag var helt inställd på det och lite peppad men då mådde jag ju fruktansvärt kasst så det blev inget av det. Men idag så mår jag mycket bättre, jag har ätit en ordentlig frukost och nu är det enkla gjort.

Jag har tagit reda på alla ställen dit jag tänker ringa, nu är det bara det jobbiga kvar. Att ringa till dem och skicka in papper, om det är möjligt. Jag har ingen aning om vad jag har för chanser egentligen men jag hoppas att jag ska lyckas få något att göra i sommar och med något att göra så menar jag inte att jag vill ha en heltid utan en liten deltid någonstans där det vore RIKTIGT skoj att jobba. Som i skobutik :P

Men nu är det så att jag känner mig bra idag och "peppad på livet", det är sol och fint väder ute så jag tro att jag väntar med telefonsamtalen lite till senare idag och ska ta vara på det fina vädret som är fint just nu, man vet aldrig hur det kommer se ut senare idag. Så nu ska jag fixa till mig så att jag inte ser ut som en döing längre sedan ska jag ut på upptäcksfärd i oslo, det har en promenad i åtanke, en längre sådan.

Nu kan jag spela PS3 med gott samvete HELA dagen!

Energinivån är inte på topp. Jag var så nöjd igår över att jag inte jobbar i veckan och kan ta det mer ro och göra vad jag vill, men redan på kvällen började jag ana oråd och innan jag kom i säng var det nästan ett faktum. Min mage var inte på min sida.

I natt har jag sprungit fram och tillbaka mellan sängen och toan över en handfull gånger och allt för att jag har ont i magen och inte vet om det ska komma upp "bak eller fram". Nu har jag visserligen inte spyt men magen pendlar helatiden mellan att vara lite i ro och någorlunda bra till hela havet stormar och krampaktigt illamående (kvalme på norsk för den som förstår det bättre :P).

Så nu sitter jag här efter att Simon har stigit upp och åkt på jobbet och jag som inte riktigt får ro i kroppen för att lägga mig i sängen igen för att KANSKE somna om en liten stund och om jag skulle göra det är jag övertygad om att efter en 30 min skulle jag säkert vakna igen illamående.

Världen är inte alltid rättvis och jag som tycker att det var tråkigt att jag var sjuk veckan före jag började jobba och tänkte att det ska jag allt ta igen nu när påsken kommer när jag är ledig igen. Men tack och bock, det verkar inte bli så mycket bättre. Nu hoppas jag på att detta är väldigt tillfälligt och att jag blir bättre till kvällen eller i morgon. Annars ska jag väl bara vara tacksam att jag inte behöver vara hemma från jobbet med tanke på att jag inte får egenmelding och annars hade måsta gå till doktorn för att bli sjukskriven för att få ersättning och vara hemma från jobbet.

Nu tror jag att jag ska parkera på soffan en stund. Jag hade tänkt lägga upp en bild för att visa hur synd det är om mig men det såg rent utsagt gräsligt ut så jag tror jag skulle skämmas för mycket för det.

All heder till Frida!

Jag och Simon har tagit upp Så ska det låta eftersom att dom har börjat sända igen och det är helt toppen. Jag har alltid tyckt om detta program och det tänker jag verkligen fortsätta med. Jag kommer heller aldrig glömma när Frida Öhrn var med 2008 och sjöng låten Release me, den är helt otroligt vacker och hon gör det SUVERÄNT bra, helt otroligt. Och nu när vi såg första avsnittet så fick jag flasch back eftersom att Frida Öhrn var med och invigde.

Hur som haver så kommer jag nog alltid tänka på denna låt i samband med Så ska det låta. Fantastiskt.

Det är väl så att man inte alltid hänger med när man är nyvaken.

Simon är så söt, även fast jag sa i morse när han tittade på klockan, lägg på en timme så var han väl för nyvaken just då men så när han stigit upp sa jag att det var för att vi ändrar till sommartid. Jag som skulle iväg på gymmet fick ju som lite mindre tid på mig men det gick det också. Jag skulle nämligen på att pass kl 11.30.

Nu har jag just kommit hem och det första Simon säger, "skulle inte du på ett pass 11.30?" jag, "jo, men har du redan glömt att vi ställt om klockan?" "AHAAAAAAAA, det förklarar saken, vi har inte ställt om klockan vid tv:n" vilket vi inte hade så han levde fortfarande i världen en timme fel även fast vi redan konstaterat att vi skulle ställa fram klockan. Han var väl inte helt med när han stigit upp heller.

Så kan det gå och för övrigt passet jag var på på SATS, det är så jäkla tråkigt att det är 2 instruktörer som har varannan söndag. För den ena är inte alls lika bra och har ett sämre pass medan den andra är den bästa instruktören jag har blivit instruerad av, av alla egentligen och hennes pass är super kul. Så nu när jag var på "det dåliga passet" för andra gången så är jag inte ens nöjd och det kändes inte som att direkt var kul ALLTSÅ jag ska inte gå någon fler gång på det sämre passet. Det är det inte värt då kan jag hellre vara på gymmet eller träna kondition själv.

Så är det med den saken. Nu så ska jag chilla lite och sen vet jag egentligen inte vad det blir av denna dag.

Vad ska man göra nu?

Som en liten fortsättning på det tidigare inlägget om att vakna tidigt, så är det både fördelar och nackdelar självklart. Jag hade gärna sovit 1 timme till i sån där otroligt super bra sömn men när den ändå inte infann sig så kan det lika gärna vara och bra kändes det att stiga upp kl 8.

Jag har nu avverkat både ordentlig frukost före gymmet, gymmet så klart, sett Uppdrag granskning "Den andra våldtäkten" (som för övrigt ALLA borde se som inte har sett den, finns på SVT play så det finns ingen ursäkt att inte se!), ätit lite till efter träning, chilla lite vid datorn men sen så fick jag ett lite lätt effektivare ryck och har kastat alla blommor som dör under min uppsikt, dammtorkat, dammsugat och snyggat till lite här hemma. Nu är det bara klädhögen vid sängen som borde få sig en omgång, men det tror jag får vänta lite.

Som sagt positivt med att stiga upp tidigt är att man har heeela dagen på sig att göra saker och ting och ändå är klockan inte alls mycket och det är ljust ute, tyvärr regn här då så inget kanonväder men i alla fall så är det mycket kvar av dagen och allt tråkigt är redan gjort!

Jag tror jag ska gå en sväng på Storo nu och kolla i lite butiker och se om jag hittar något men jag har inte direkt så mycket pengar just nu så handla vet jag väl inte om det blir något. Men det är kul att bara få gå omkring lite och titta ibland eller kanske handla något gott att äta till middag, det är helt ok.

När man väl får, blir det inte lika bra.

Igår när jag vaknade sov jag så gott, det var en sån där super bra sömn och ändå var jag tvungen att stiga upp och gå på jobbet men så tänkte jag att det är bara att härda ut för det är ju sista dagen innan påskledigheten. Så lördag då skulle jag banne mig sova ut och hoppas på lika bra sömn. MEN som vanligt så blev det inte alls SÅ bra, inte ens lite men ändå kände jag mig inte sådär super trött när jag steg upp så det är väl ok.

Haha det är kanske inte så konstigt med tanke på att jag gick och la mig närmare halv 11 och steg upp kl 8. Jag vet det låter tidigt på en lördag men ändå, jag har ju nästan sovit 10 timmar. Så nu känns det bra när jag har rensat upp i köket och stökat undan det redan och in med det skitiga i diskmaskinen. Sedan också ätit en ordentlig frukost som jag nu ska smälta i några minuter innan jag går på gymmet där jag tänker spendera förmiddagen. Det ska bli så skönt!

Sängvägen till jobbet kanske, för personlighetsmässigt passar ni inte in!

Förlåt men jag känner att jag blir bara så jävla förbannad. Allvarligt om man jobbar i en butik då ska man ju sälja saker eller har jag fel? Det kommer komma in kunder och det är dom som köper alltså dom som man ska sälja till. Om än du inte är just så motiverad exakt hela tiden då kan man fan ändå vara trevlig i alla fall!

Jag är på jag efter något som man kan mäta mer exakta volymer alltså i ml men så jätte lätt är det väl inte att hitta men man måste ju försöka i alla fall. Så jag knallar in på en butik som säljer lite allt möjligt, det är lite långsökt jag vet men ibland överraskar dom, tänk typ rusta aktigt. Ja jag är ute efter ett mått men ser i stället en digital våg. Detta har jag länge funderat över och införskaffa men egentligen har jag inte haft någon riktigt anledning för även om jag skulle inbilla mig själv om att jag skulle använda den så skulle jag inte göra det, bara första veckan.

I alla fall så kommer jag behöva en våg om jag ska lyckas med mina framtida planer om lite egen naturkosmetik och när denna såg ok ut på förpackningen och verkade ha massa bra egenskaper för hela 198 kr så är det kanske värt en chans men samtidigt känner jag hur B-igt bara skriker om den så för säkerhets skull så tänker jag fråga om lite "information" före jag köper den, för det stod inte så mycket på förpackningen.

Så jag frågar först om den mäter i exakta gram som 2 eller 3 gram eftersom att detta är väldigt viktigt. Och jo, men det ska den göra fick jag till svar så där lagom engagerad och irriterad. Men jag är fortfarande inte helt övertygad över denna vara och jag vill inte köpa den för att sedan öppna förpackningen för att sedan bli besviken över den inte var "så bra" som det skulle vara och då vill jag ha möjligheten att kunna lämna igen dem. Och med öppna förpackningen menar jag då, öppna lådan se på den genom plast om det är så och läsa instruktionerna Så min nästa fråga var då, om jag köper denna kan jag då öppna och bara kolla på den och lämna tillbaka den om jag inte är nöjd. Nej, men det går inte då kommer vi inte kunna sälja den igen. Nä men självklart förstår väl jag det, jag tänker inte använda den utan bara se på den. Så jag säger då, ja men jag kan inte bara titta på den, jag tänkte inte använda den i så fall. Vilket svaret var, nej men det går inte då är förpackningen bruten och vi kommer inte kunna sälja den igen. Jag tror fortfarande inte att hon fattar vad jag menar så jag säger, ok, man kan inte ens läsa instruktionerna till den. Vilket hon svarar, nej, men det går inte den är förseglad och öppnar du den går den inte att sälja. Även om hon inte sa alla svar helt spydigt så säger kroppsspråket väldigt mycket och hon utstrålade inte värme och välkomnande vill jag lova. Sen att hon såg på mig som om jag var en idiot det hjälper ju inte heller.

För övrigt vad som irriterar mig mest är att hon tjatar om att den är förseglad och man inte får öppna förpackningen. Jag fattar sånt, det är inte det men denna förpackning var inte alls förseglad så jag tänkte bara försiktigt öppna den och om den då tex var inplastad innuti och det var "förseglingen" så skiter jag i det, den vill jag inte öppna jag vill ju bara läsa instruktionerna och varför jag inte skulle kunna göra det undrar jag fortfarande. I morgon överväger jag att gå dit och öppna den försiktigt i butiken och faktiskt se hur det ligger till.

I alla fall var det sjukt irriterande att hon inte var trevlig och säkert gärna skulle ha kastat ut mig om hon fick.

Mitt framtida projet är...

Jag har ett litet projekt på G och var detta kommer ifrån är en bok som jag läste i på jobbet, en bok om naturkosmetik. Hur man själv kan göra allt från tvål, shampo, balsam till dagkrämer, lotion, inpackningar, badbomber, peelingar ja egentligen you name it.

Något som jag tycker verkar jätte kul bara för att det är något att göra! Men också i långa loppet så om man gör det själv så vet man ju precis VAD man använder. Nu är det inte så att jag tänker bli "paranoid" och göra allt själv, men det fanns 3 grejer som jag blev intresserad av i boken och det var en kroppspeeling, en ansiktscreme och sedan en oljeinpackning för håret. Det ena lite mer avancerat än det andra och det kommer i så fall krävas att köpa in en del grejer. Både material så som redskap men också självklart RÅVAROR.

Det låter väl kanske inte så svårt när man läser tex finkornigt salt, kokosolja, grön tvålfärg. Nej, det är den lätta biten vänta bara det ska vara massa olika eteriska oljor och glycerol, cetylalkohol, apelsinblomsvatten, paraben, aloe vera-juice. Självklart beror det väl på vad man väljer att göra också. Kroppspeelingen verkar vara YTTERS enkel att få till det är bara tistelolja och eterisk olja av lime som jag antagligen måste beställa från internet eftersom att jag inte har någon aning om var man annars kan gräva fram det i denna stad.

Men ja nä, jag är peppad, även fast jag ÄLSKAR kokos peelingen från the body shop, så varför inte göra en egen? Man vet vad den innehåller och det blir billigare, sedan ser jag det som lite av en hobby. Allvarligt så skulle jag kunna tänka mig att göra produkter för att sedan ge bort i presenter eller att kanske "sälja" till mamma eller någon vän för en liten slant (mest bara vad "förpackningen" kostar, alltså för detta så måste jag ju kunna se till att ha peelingen i något tex eller om jag gör oljeinpackningen). Så är någon intresserad av något hemma gjort kan ni ju säga till ;)

Sen så är det ju vissa krav också en ansiktskräm måste man ju ha i en burk som man kan stänga tex och ännu större krav är det på oljeinpackningen som MÅSTE förvaras i en mörk glasflaska men tät kapsyl. Det är ju inte riktigt det enklaste att hitta alltid. OM man inte vill återvinna en konstig flaska som någon olja har varit som man kan köpa på ica, men det är ju inge fint liksom. Själva grejen är ju att det ska vara "nyttigt/hälsosamt" och snyggt och frächt.

Men när jag kommer igång säger jag till och lyckas jag så är jag rätt så säker på att jag kommer vara så stolt att alla kommer veta om vad jag gör :P

Nu har jag i stort sett suttit hela dagen och läst (förutom de 2 timmarna som jag var på gymmet!) och googlat en massa på dessa råvaror och hur jag ska kunna få tag i dem. Jag hittade till slut en super bra sida som verkar ha ALLT. En svensk sida eller inte bara det de, har butiker på 4 ställen i landet också men ja det är ju lite svårt att ta sig dit kan man väl säga. Jag har läst mig till att jag faktiskt kan beställa hit till Norge också, dom verkar faktiskt ha något typ av lager här i Oslo men det skulle kosta 140 kr (norska antar jag då) extra och så sugen vet jag inte om jag är på att betala det så jag ska höra med dom om jag bara kan fara till lagret och köpa där utan att det måste skickas. Men det är ju inte alls säkert att det går så annars funderar jag på att se om mamma och pappa kan ta med sig något nu när de kommer på besök i april. Men vi får se hur mycket jag tänker beställa och vad jag ska ge mig in på att göra riktigt.

Simon säger att det enda han går runt och tänker på är "hur ska det gå med lägenheten här", "kommer vi kunna komma hem till sommaren", "var ska vi bo om vi väl kommer tillbaka till Skellefteå" och "vad ska vi egentligen göra", "vilka utbildningar finns det att söka och vad vill man läsa" haha och jag för tillfället kan inte tänka på något annat än denna naturkosmetik!

Jag vet det själv men när jag kommer på något som jag vill göra och bestämmer mig för att göra det så kan jag inte vänta heller, jag tänker på det större delen av dagen och bara längtar och vill, vill och åter vill göra det NU, NU, NU!

Shoppat present.

Jag tackar sötnosen så mycket för födelsedagspresenterna, dels den som vi tillsammans handlade dagen innan och som Simon sedan fick slå in så jag skulle ha något att öppna på den stora dagen men också det vi har handlat idag. Jag har fått handla en hel hög med nya underkläder och så blev det även en bikini så jag känner mig super nöjd just nu! Jag kan ju säga att det verkligen behövdes både piffas upp men också nu få göra sig av med gammalt och slitet. Här får ni se.

Bikinin för i sommar, jag känner mig nöjd.

Förvånandsvärt så hittade jag mig en BH.

Alea iacta est, nu är det bara vänta och se.

Ja då har vi (läs: Simon) postat brevet till hyresvärden om att vi säger upp lägenheten med 3 månaders uppsägningstid, nu får vi bara se vad som händer.

Det har varit mycket hit och dit och detta och jag har väl inte berättat så mycket om det men det ligger till på det viset att ägaren av lägenheten säger att vi inte kan säga upp kontraktet eftersom att vi har ingått ett tidsbestämt avtal, att vi ska bo här från den 15 okt 2009 till den 30 okt 2010. Ett problem var att på våran kopia av kontraktet stod det från den 15 okt 2009 till 30 okt 2009, alltså bara 15 dagar men på ägarens kontrakt står det det riktiga. Hur kan det vara så undrar då ni? Jo att kontraktet skrevs i 2 exemplar "för sig" alltså inte 1 som man sedan kopierade men ja sånt kan väl ske och om det var så att datumen är det egentlige problemen så kan det nog hända att det är hyresvärden som skulle vinna den fighten.

Men nu är det inte bara det utan vi har haft turen att kunna fråga Simons arbetskompis flickvän som nu utbildar sig till jurist. Hon har tittat på vårat kontrakt och har tagit reda på vad som egentligen gäller för oss och då visar det sig att vårat kontrakt inte är lagligt "rätt" för att ett tidsbestämt kontrakt som vi nu har ingått det är inte lagligt rätt att kunna göra på denna lägenhet om tiden skrivs till 1 år vilket vi har gjort utan det måste minst vara 3 år. Undantag finns om det tex skulle vara ett hus där ägaren samtidigt bor man hyr ut tex en våning men så är det ju inte för oss.

Sen finns det massa mer att säga om detta men det viktiga är att det inte är lagligt att skriva ett kontrakt eller ingå i ett avtal som är sämre för de som hyr än vad som står i lagen. Och det är precis vad detta kontrakt är och detta innebär att kontraktet automatiskt över går till ett tidsObestämt kontrakt som man ALLTID kan säga upp med 3 månaders uppsägningstid.

Nu har vi fått ett brev av denna snälla själ som har skrivit allt på norska och hänvisa till alla lagar som vi nu har skickat med brevet om våran uppsägning. Nu återstår det bara att vänta och se vad som händer, om vi måste fajtas om detta eller hon han ger efter. När vi har pratat med hyresvärden kunde han sträcka sig så "långt"(för han) att det skulle vara ok om vi stannade till augusti ut. Men det vill inte jag för då känns det så jäkla ovärt och plus att det blir extremt mycket jobbigare att fixa allt och om jag nu ska gå skola så antar jag att det börjar i augusti också.

Så ja, brevet är skickat nu väntar vi bara och se, en sak som Simon säger (som han har läst sig till på internet) är att om hyresvärden inte gör något åt detta och låter en månad passera så är hans tid för att "överklaga" eller ja bara göra något alls förbi. Det innebär att då är det fritt fram för oss och vi inte behöver bry oss mer, då är det bestämt och det går inte att ändra på. Så en månad måste vi hålla oss om han nu inte väljer att göra något åt det vill säga.

Så det lutar väl åt att vi kommer hem till sommaren, förhoppningsvis.

Ha det moro, löp med Storo! (men jag tror jag dör!)

Jag har funderat några dagar nu om jag ska orka vara med i tävlingen som finns på SATS just nu. Ett samarbeta med Nike, det är 5 SATS senter som tävlar mot varandra och det senter som lyckas springa längst på 20 dagar vinner. Alltså hur många som helst kan delta och den mäter man bara med chip i skon (Nike som man för övrigt får låna på sentert så det ska funka) hur långt man går/springer/står/sitter/ rulla, ja eller bara man använder skon för att ta sig fram så distansen kan räknas.

Det sentar som vinner får förståss äran men av alla dom som varit med och sprungit för det sentret och sprungit över 30 km (3 mil) som vinner ett par skor (Nike självklart!).

Så sa jag till Simon igår att jag funderat på det och så bestämde vi oss för att idag efter jobbet skulle vi allt gå dit för att anstränga oss och bidra med vad vi kan. Tyvärr för Simons skulle vara det ju lite dåligt att dom bara hade typ ett par skor att låna ut i stl 45 och det var redan utlånat. Så han kunde inte göra så mycket alls men JAG, jag som hatar att springa som tycker att det är det värsta i världen jag kunde allt vacker börja knalla på.

Jag gör det ju självklart för att utmana mig själv och visst skulle det sitta fint med ett par skor men hehe som statistiken ser ut nu så ligger vårat senter 2:a från slutet så inte alls så bra till. Så att vinna något pris är väl inte att räkna med alltså det är bara min egen insats för mig själv som jag har något att "vinna" på.

Jag startade stark inte alls allt för fort kan jag tänka mig men vad jag menar är så där taggad och på och med vinnar skalle att jag fan ska lyckas springa på detta jäkla band. Mitt dröm mål hade ju varit 1 mil på 1 timme men hehe nja inte riktigt. Faktiskt så känner jag mig SUPER NÖJD med min insats när jag kom mig hela 8,4 km och då har jag ALDRIG sprungit på löpband förr. Jag fullkomligt HATAR att springa och tycker bara att det är pest och pina. Med jag tog mig igenom 1 timme, bara det är en bravad för att vara mig, haha jag med världens sämsta kondis vill jag lova.

När jag väl äntligen fick kliva av rullbandet var det som att hela världen gungade, fast det var ju inte det den gjorde det var ju helt still, jag var ju bara van att det var jag som hoppade upp och ner och guppade fram. Lagomt läskgit vill jag lova och sen att jag knappt kunde gå är ju en annan sak, än mindre gå rakt. Hade jag blivit stoppad av polis och måsta gå på en rak linje hade jag varit körd så det bara stänker om det.

Så här några timmar efter känner jag mig egentligen inte helt återhämtad och min kropp mår halvkasst. Jag började må ill rätt fort efter och ja det är väl bra på det sättet att man ansträngt sig men ändå, det var lagom jobbet när det nästan aldrig gav med sig. Nu har jag stretchat ordentligt, jag tror jag ska ta en sväng till bara för att vara på säkra sidan för imorgon ska jag ta mig igenom att först gå en tur med barnvagn och ped.ledare och sedan ett benpass på gymmet. Hur smart var det då att springa idag, det kan man ju fråga sig?

Jag blir varm i hjärtat :)

Det har verkligen varit rätt dött här nu och ännu dödare på bildfronten så här bjuder jag på en.

Lilla sötnosen.

Dagen före.

Simon erkände för mig idag att hans plan inte gick som planerat och att jag troligtvis inte skulle få någon present att öppna i morgon och ärligt, jag är som ett litet barn på den punkten. Jag tycker allvarligt att det är viktigt att faktiskt få öppna en present när man fyller år men hur som haver. Just efter fick jag ett sms om att ett paket hade kommit! Toppen, den lilla "presenten" som jag beställde till mig själv. Vad jag visste skulle beställningen bli delad och det jag mest hoppades på skulle ta 5-10 veckor, men sen när jag väl öppnar paketet, vad ser jag? Jo, men om inte annat addidas jackan!

Så jag fick som öppna ett paket i alla fall, även fast det nu blev en dag före men helt plötsligt känns det så mycket bättre och om jag nu verkligen måste öppna något är det ju bara att slå in den, nu har jag i och för sig redan provat den så jag vet att den passar. It's a keeper! Det andra får nog faktiskt åka tillbaka. Det var bla en bikini men det kommer nog var värt att få gå i butiker och prova innan man köper även fast detta inte var helt tokigt. Nu vet jag till nästa gång vad jag ska beställa för storlek, en mindre.

Just nu är jag bara trött och över väger att gå och lägga mig, det vore riktigt skönt! Imorgon står chokladbollar (aka. negerbollar) på schemat på jobbet för att det är min födelsedag. Sedan hemma blir det en halvsnabb städning och sedan ska det inhandlas en glasstårta och så är det väl fiiika time. Vi får se hur många vi blir, har jag tur får jag provköra mitt nya sällskapsspel som jag köpte på våran Harrytur till Sverige i lördags :)

Jag tror aldig jag vill sluta träna här på Storo!

Just hemkommen från gymmet och känner mig nöjd och glad över att folk är trevliga där och idag kommer det fram en kille till mig för att hjälpa mig. Detta var fjärde gången jag tränar marklyft på gymmet alltså jag är inte direkt ett proffs men så kommer en kille fram och frågar vad som egentligen är min tanke med att göra denna övning, vad är det jag vill träna. Jag tränar det egentligen bara för att jag vet att det är en bra övning och så säger Simon att jag borde göra det, och vad jag tror är att man tränar rygg. Han förklarar att en massa för mig och säger att han tycker att jag ska göra si och så för att "komma åt" att träna vissa muskler bättre.

Skit kul är det verkligen att folk faktiskt vill hjälpa till dock så kan man ju också se det som att han tyckte att jag SÖG på vad jag gjorde och kan inte stå ut med att se på det, eller? Nämen det känns bra, nu är det helg!

Imorgon drar vi en vända till Sverige för att handla det ska blir skönt och så hoppas jag på en sovmorgon också!

Vad är problemet?

Det är fruktansvärt irriterande att det verkar vara så svårt att svara på ett mail, jag vill veta NU!

Rar dröm i natt.

Dagarna på jobbet nu i veckan har gått bra, jag tycker inte att jag har känt mig allt för trött så det är rätt så skönt men då kommer det på kvällen i stället. Igår började vi se film rätt så tidigt jag gissar på halv 8, 8 eller där i kring men när klockan var kvart över 9 då låg jag redan på soffan och halvsov i en bra stund och så tänker jag som jag inte brukar göra. I vanliga fall brukar jag kämpa för att hålla mig vaken, när jag ser nya filmer kan man ju inte missa någonting! Livs viktigt men igår ställde jag mig upp gick på toa och sedan rätt i säng, jag var så jäkla trött att jag varken orkade tvätta bort sminket eller borsta tänderna. Jag var sjukt trött!

Jag trodde att det skulle kännas rätt så lätt att stiga upp nu i morse eftersom att jag kom i säng tidigare men så var det inte riktigt, jag hade gärna sovit ett bra tag till!

Och nu när jag ändå är inne på sova och så, drömde jag en rätt skum dröm. Det var jag, Simon och Thoden (varför han av alla människor vet jag inte) som åkte bil, eller Simon körde. Var vi skulle har jag ingen aning om men jag vet att vi var någonstans i krokarna runt Skellefteå. Vi kom i alla fall in på en lite skogsväg och rätt fort efter att vi svängt in på denna väg stod det en skylt något om att vägen har gjorts om och att det inte går där den brukar gå. Skumt men vi fortsatte köra och ja, vägen var som "omdragen" så man kunde se där den gick tidigare och jag kan säga att det var rakare än vad dom hade dragit om den plus att vägen var "omdragen" med sand så det gick knappt köra. Vi fick alla försöka balansera vikten i bilen så vi tog oss fram.

Helt plötsligt kommer vi fram ut "skogen" och det blir rätt öppet och där längre fram så ser vi POLISER POLISER, POLISER och ännu mer POLISER!! Det blev öppet nästan som på ett flygfält men bara grus under lag och så såg man längre bort att det var något byggnads aktigt /stora vita tält och sedan före det vaktades av massa poliser som cirkulerade i 3 olika stora cirklar och varje cirkel innehöll minst 3 polisbilar och 3 poliser till fots.

Väldigt sakta fortsätter vi köra och alla 3 försöker sätta på sig bilbältet igen men just när jag gör det så försvann som bara bilrutan där bak där jag satt och helt plötsligt hade jag en laddad typ K-pist mot mitt ben, jag kände den mot benet den liksom stack in i fläsket på benet. Och självklart betydde detta att vi skulle stanna.

Här börjar det blir rätt så oklart i min dröm, jag vet att dom gjorde väldigt grundliga tester på oss som att dom kollar upp i journaler om vi är sjuka och jag hade MS enligt dem. Vilket jag betvivlade och bad själv om att få se min journal eftersom att dom tydligen hade den. Och dom kom överens så långt att jag skulle få se att jag hade fått den diagnosen. Dom hade tydligen journalen på datorn så jag fick titta på en dataskärm men problemet vara bara att bakgrunden var jätte konstig och jätte grötig och nästan samma färg på texten, jätte mörk så jag såg som inte vad det stod. Utan den kvinnliga polisen pekade på ett ställe på skärmen där man man kunde se att det stod något men inte riktigt vad och så sa hon att det stod på latin, och ja så bra är ju inte jag på latin att jag kan sjukdomar

Allt kändes som lurendrejeri, från det att poliserna uppförde sig så konstigt att att dom hade vapen som om ett krig var på väg och sen kändes det som att dom höll på med något fuffens som en kärnvapen sprängning eller nå just runt hörnet. NEJ, bad feeling vill jag lova!

Jag tappade lite respekt för polisen nu faktiskt, det känns inte så man kan lita på dem.

Gissa vem jag har varit hemma hos.

Ja men då var tredje arbetsdagen över på det nya jobbet. Det ser ut som sådant att jag nu jobbar som barnehageassistent på ett dagis, men det är mer som att vara dagmamma. Det är 3 st barn så jag är ensam assistent och dagiset är hemma i huset där ett av barnen bor, så medan föräldrarna är på jobbet är jag där och passar deras barn plus 2 st till. Där jag nu jobbar är en ny uppstart av denna "avdelning" så alla barn är nya och då inklusive jag.

Dom första dagarna nu i veckan blir inte så superlånga eftersom att det är inskolning med barnen MEN, 1 av barnen också där dagiset ska vara egentligen börjar inte förrän efter påsk så i stället är vi tillfälligt hos ett av de andra barnen som också är "reserv hem" vid sjukdom. Där visade det sig nu att när vi skulle börja i måndags så var detta lilla barn sjukt vilket innebär att vi inte kunde vara där eftersom att han är sjuk och ja då är man inte på dagis, så då återstår det bara 1 barn. En liten tjej där föräldrarna redan hade fått ledigt från jobben för att ha inskolning och ja då vill dom ju ha det så dessa dagar har jag varit hemma hos dem.

Det har känts rätt så bra när jag har varit där, men det känns ändå konstigt att vara hemma hos någon annan och så jobbar man. Men nu går det i princip bara ut på att jag ska lära känna deras barn och jag tycker ändå det går rätt bra. Måndag, tisdag var mamman hemma och på något sätt så känner jag mig bekväm med att det är en "mamma" man ska umgås med hela dagen. Men onsdag, torsdag är det pappan som ska vara hemma och jag gruvade mig en del för det. Papporna kan jag ha lite svårt för ibland för dom bryr sig inte på samma sätt och ja, ibland så tycker jag att dom inte fattar att jag har som jobb att passa deras barn.

När jag nu då gick till jobbet i morse så hade jag aldrig träffat pappan så jag visste inte vad som väntade mig men jag trodde det skulle vara en jurist kanske och det känns som att det kunde vara en "snobb" men när jag kom så var han så väldigt trevlig och var inte alls vad jag förväntade mig. Det visade sig att han vara raka motsatsen mot vad jag trodde att han var. Jätte trevlig och förstående och hjälpsam och allt gick helt toppen idag. Sedan när lilltjejen sov så satt vi och pratade en hel del och det visade sig att han gillade och fotografera och sådär och ja, men det gör ju jag också. (Till viss del känns det här jätte konstig men) Det slutade med att han visade lite bilder från deras bröllopsresa (landskapsbilder då) och lite andra som han har redigerat och grejat på med. Ja, vad ska man säga, han är nog en bra pappa.

Sedan självklart kröp det ju fram vad han jobbar med också, så där sitter jag och prata med denna man om allt och ingenting, tittar på bilder och visar på karta var Skellefteå ligger hemma hos en politiman. Inte vad jag hade räknat med men samtidigt så förklarar det en del grejer. Som att när jag hängde upp min jacka i deras "garderob" där dom har ytterkläderna så hänger det där en pilitiskjorta, vilket jag egentligen inte har sett att det är utan jag såg bara ett märke där det stod politi och jag trodde mest bara att det var en så där piliti-barn-tröja- som-vuxna-har hehe men nej sådär nu i efterhand fattar jag ju att det är äkta vara. Sedan så i förbi farten såg jag hans "passerkort" där det då stod politi och sedan har dom en en stor fet bok i bokhyllan där det står politi(nånting) men det ut som en lagbok. Så hehe, ja just nu känns det som det vore dumt att jag trodde något helt annat.

I slutändan så känns det väl ändå bra och han är ju en vanlig människa som precis alla andra. Vad som dock är spännande tycker jag är hur förhåller sig en polis till allt vad det gäller olaglig nedtankning och bränna ut filmer och så vidare. Det ligger en bänd CD med jentan som lekte med ilden på deras högtalare.

Imorgon hoppas jag på att alla är friska och glada så vi kan "vara där vi ska vara" och som köra igång på riktigt, men det återstår att se.