När liten blir stor

För mig själv och alla andra som är delaktiga eller bara nyfikna.

onsdag, februari 25, 2009

Den närmaste framtiden.

Alltså seriöst alla var tvungen att påminna mig igår (och idag) om att det var fettisdag igår och själv sitter jag har i Oslo och inte äter någon semla. Snyggt jobbat, nämen seriöst jag hade självklart kunnat leta upp någon här men som om jag känner att jag har tid och ork när ja inte är hemma förrän efter kl 17. Men kul för er där hemma att ni får njuta. Kanske, kanske så till och med bakar vi egna semlor i helgen vem vet?

Idag är det onsdag och jag har gjort plättar, mums. Egentligen hade jag väl velat äta kanske 5 st till men eftersom att vi är så många i detta hushåll så fick vi allt vara hejda oss lite. Men gott var det!

Just nu sitter jag och funderar på lite allt möjligt så som, lyckades jag flytta över pengar till Simons konto från mitt norska till hans norska? Det varkar inte ha skett något i alla fall men då ska man ju tänka på att det kan ta en dag också, tydligen här i Norge även om det är inom samma bank. Så jag hoppas att det blev rätt.

Sedan tänker jag på hur det går för min dator som jag hoppas inte är min nu? Har mamma och pappa skickat den? Jag kan verkligen inte tänka mig att dom inte skulle ha gjort det men just detta gjorde att jag kom på att jag kunde ju faktiskt ta och kolla min mail om jag fått något viktigt sådant.

Och visst var det så faktiskt, Komplett har mottagit min retur nu måste jag bara vänta på att dom ska titta igenom den så jag får mina pengar tillbaka. Håller tummarna.

Sen funderar jag självklart på det här med pengar. På fredag så ska Simon på banken med Fredrik (han som hyr ut lägenheten till oss) och så ska dom skaffa ett konto att sätta in depositionen på. Fuck hela 3 månadshyror, vi är ruinerade nästan. Det är bara TUR att grabbarna här inte kräver oss på pengar direkt alltså. Ja men vi har i alla fall så det räcker till depositionen och till den första hyran alltså för mars sen så får jag lön igen den 5:e.

I alla fulla fall så hoppas jag att det går bra på banken så kommer vi att få nyckeln till lägenheten på söndag den 1 mars och så är det bara att flytta in med alla våra hela 4 lådor som vi har just nu. Dock så hoppas jag att det kommer anlända några till nu när Rene kommer imorgon eller när det nu är.

Det ska bli så skönt men snacka om att vi kommer att leva ett spartanskt liv, jag ska se till att lägga upp en bild här när vi har installerat oss lite. Haha, jag kan inte tänka mig att det kommer att ta lång tid? Vi kommer ha några lådor, 2 st madrasser och 2 små bord. Vi kommer inte ens att ha någon i stil med tv eller dator. Så även om grabbarna tror att dom är av med oss bara för att vi har en egen lägenhet så kan jag lova att vi kommer att spendera ganska mycket tid här ändå. Här finns det ju åtminstone datorer till alla och en tv dessutom.

Ja så är det att bo här, men jag längtar ändå enormt mycket till lägenheten. Och jo, Simon fyller år på lördag också. Då ska han jobba övertid, visst är han rolig? Jag tänkte i alla fall överraska han med en god middag, jag kan ju anstränga mig lite i alla fall. Sedan tänkte jag ta mig en sväng till IKEA på dagen och handla nya bestick, en klädhängar grej och så även en liten förvaringshylla så vi har någonstans att lägga papper och grejer.

Så ser den närmaste tiden ut för mig förutom att jag då jobbar också. Nu hoppas jag på strålande sol imorgon så jag kan ligga ute i snön och sola och få betalt. Det är livet ;)

måndag, februari 23, 2009

Strålande SOL!

En sak som får det att kännas så otroligt bra här i Oslo är SOLEN! Jag har aldrig egentligen tyckt att man blir SÅ mycket piggare och gladare av den men här är den VERKLIGEN en stämningshöjare. (Förutom när vi är inne och solen lyser in i våran lokal och värmer upp den lite extra även fast det redan är NOG med varmt ändå) Jag kan inte förstå hur tur jag kan ha, när jag har ett jobb där jag kan vara ute på dagarna med små soltrålar som springer om kring (för det mesta skriker eftersom att dom faller i snön och inte tar sig upp) och sedan finns solen där.

Jag får betalt för att vara ute och vissa stunder så kan jag även unna mig att luta mig lite tillbaka och bara njuta av solen. Jag får en känsla av att vara tillbaka i Rom och sitta på någon (känd eller okänd) trappa och bara njuta av den varma solen. Totalt klockrent!

Fortsätter det så här så satsar jag på att vara pepparkaka utan att ens ha varit utomlands i sommar. Nä men seriöst, jag är SÅ himla skönt och denna dag känns toppen bara för att vi fick ligga ute i solen en stund, i en pulka och bara glida runt lite (mest för att snön smälte hela tiden).

Ägna också några tankar hem till mamma och pappa som just nu springer runt i våran lägenhet där och packar grejer som Rene sedan ska ta med sig hit. Jag är SÅ tacksam. Tack mamsen och papsen.

söndag, februari 22, 2009

Då var det ett filmtips.

Vill ni ha ett filmtips så ska ni absolut se Gran Torino. I början så måste jag erkänna att jag inte var sådär super intresserad, mina tankar var mest upptagna av de stundande, ja negerbollarna som vi skulle förtära. Sedan ringde mamma så jag pratade med henne och missade väl kanske 10 min där men efter det så blev filmen bara super.

Ge inte upp den om ni börjar se, helt ärligt så kommer denna film lätt upp på min topp 10 lista och som vanligt har man blivit blödig. Jag vill inte direkt berätta vad filmen handlar om för det skulle förstöra så mycket men verkligen, se den!

Gran Torino!

Lite smått och gott.

Jag lovade ju bilder på godiset så här kommer dom men nu är det bara bilder på mitt godis och så har jag ätit lite så det borde vara just och pass ett drygt kilo. Sweet, men nu är det slut... Godis är gott!

I morse när jag vaknade och tittade ut genom fönstret utöver balkongen så var det detta jag såg, alltså ingenting! Det var inte lite typ snörök dimma vill jag lova, men nu såhär 5 timmar senare så ser allting klart och fint ut. Det är fortfarande vinter här i Oslo också, jag vill liksom att det ska avta lite. Eller först ska jag göra klart min snögrotta på jobbet, sen kan snön få försvinna.

Tidigare så gav jag ju ett skönhets tips också, om vitamineran. Jag har nu tagit en bild på mina naglar, så som dom ser ut när alla har gått av och är jätte skabbigt fula. Nu ska jag börja från "början" liksom, idag ska jag ta och börja käka vitaminerna så ska ni får se resultat om en vecka eller 2. I alla fall så ser det ut så här nu när jag börjar. Ps. jag vet att mina händer ser helt cp ut där :P Ds.

lördag, februari 21, 2009

Färdig!

Nu är mitt lilla projekt klart och det var riktigt skoj att göra faktiskt. Jag är SÅ sugen på fler men det får vänta i så fall. Jag längtar tills jag får min dator så kan jag fortsätta med min kurs och ta upp photoshopandet. Det är mest bara det jag går och väntar på och när det väl är så vet jag inte hur mycket tid jag kommer ha över till annat så vi får se vad som händer. Men en bild kommer senare på mitt projekt. Jag är stolt!

Nu börjar jag bli trött, man kanske ska sova. God natt!

fredag, februari 20, 2009

Här var det överraskning och försening.

Sådär då är det fredag och Linda fick sluta tidigt, hela klockan 3 och när det väl är så känns det som att jag har hela dagen på mig att göra saker. Skönt , oja!

Men jag ska börja med att berätta om min onsdag, vilken egentligen var som vilken annan onsdag som helst. Jag var på jobbet men efter jobbet hade jag bestämt mig för att jag skulle fara på IKEA för att handla 2 st bord så jag och Simon kommer att ha någonting att äta på när vi väl får våran lägenhet om ca 1 vecka. Borden var alltså 2 små Lack bord, den typen som man kan ha som sängbord. Dom kanske vi till och med kommer ha användning av sedan, dom går säkert passa in någonstans.

Anledningen till varför jag göra detta? Jo, här i Norge får man köpa den för HELA 19 kr styck. Så jag och Simon tänkte slå till. Så jag satte mig på en av bussarna till IKEA och väl där så upptäcker jag till min (otroligt dumma) förvåning att dom inte hade några kvar. Hur hade vi kunnat tro att det skulle finnas kvar?

Eftersom att jag nu skulle till IKEA så bad Anette mig att jag skulle köpa ett ljus till henne och självklart kan jag göra det. Så i stället för att göra världens kap så kommer jag till kassan på IKEA med endast ett enda ynka fjuttigt ljus (självklart med vaniljdoft och det var väl tur?), dom måste ju ha trott att jag var knäpp. I alla fall så frågar jag om Lack borden, om dom kommer få in några och tur i oturen kan man väl säga så skulle dom få in dagen efter. Toppen, då skulle jag allt skicka dit Simon.

Dock så var detta den sämsta resa jag någonsin gjort till IKEA.

Nu till torsdag som börjar katastrofalt dåligt! Jag tar ju t-banan till jobbet vilket alltid har funkar relativt bra, all kollektivtrafik kan ju vara sen någon men denna dag var dom bara inte sen. Det hade brunnit en ledning någonstans i centrum och det är ungefär det värsta som kan hända eftersom att där passerar ALLA linjer. Toppen, ingen t-bana går nästan. Det som stod på skärmen när jag kom ner och var inställd på att vänta kanske 5 min, då kan du addera 40 minuter till. Det innebär att det ungefär är den tiden som jag skulle öppna. TOPPEN!

Så hur tar man sig till jobbet nu då? Jo, Linda får super panik men tar sitt förnuft till fånga och ringer Simon som säger att jag ska gå upp till den andra t-banestationen (som det är ungefär lika långt till från där vi bor, bara att det är uppförsbacke) där det även går massa bussar från och trikken (alltså pendeltåg). Jag lyckas ta mig på ett pendeltåg som ska ta mig till Majorstuen där jag vet att en buss går till en busshållplats bara lite nedanför där jag jobbar. Så jag håller tummarna medan jag ser minuterna tickar iväg.

Nu har jag verkligen panik och överväger mina alternativ, hur ska jag få kontakt med föräldrarna och meddela att jag faktiskt troligtvis kommer att bli sen, jag har inget nummer till någon av dem. Så attans pannkaka för Nette, jag ringer och väcker henne och ber om nummer vilket jag får och sedan ringer jag. Jag får tag i en mamma (hon är svensk för övrigt och bara det gjorde att situationen känns bättre) som absolut hjälper mig och som har nummer till andra föräldrar. Så alla han med att bli informerade men tyvärr lite senare ringer hon upp mig igen när hon hört på nyheterna vad som verkligen hänt och säger att jag absolut inte kan ta t-bana, vilket innebär antingen så hinner jag med bussen eller så måste jag ta taxi. BLÄ säger jag bara.

Lite tur i oturen har jag väl och när jag väl anländer till busstationen efter att ha spenderat över 30 min på trikken (med t-bana tar det 10 min) så är det bra 2 minuter tills bussen går. Linda gör vågen inombords för att slippa ta taxi men samtidigt vet jag att bussen inte är så jäkla snabb heller + att jag kommer måste gå en liten bit i UPPFÖRSBACKE och dom är inte alltid nådiga här i Norge kan jag lova. Så lätt att det kunde tar mig minst 20 min till och då är jag optimistisk.

I slutändan anländer jag till jobbet 30 min försent, tyvärr han ett barn komma och väntade lite men mamman var otroligt snäll och reser själv med t-bana till jobbet efter att hon lämnat barnet och inser att även hon kommer ha lite problem. Det är tur att vi alla är människor och jag tackar så mycket för att föräldrarna förstår. Dock så fick denna "incident" (vilken inte är mitt fel) att näsan helt och hållet överväga att skaffa bil bara så att jag VET att jag kan ta mig till jobbet i tid.

Suck, det där var lite jobbigt men sånt händer, annars så var det bara 4 st barn denna dag vilket vi visste så tidigt på morgonen innan allt detta drog igång så skickade jag ett sms till Nette där jag skrev att hon inte behövde komma förrän kl 10 för att 4 barn ska man klara på 1 vuxen, så kan det var skönt att ta tillfället i akt när man faktiskt har chansen att faktiskt kunna "flexa". Nu ska vi inte erkänna detta egentligen eftersom att vi faktiskt får betalt för denna tiden så det är ju inte riktigt men ooooh så skönt det är att jag då nu hade tur att få sluta lite tidigare när Nette fick börja senare. Båda tjänade 1 timme.

Efter jobbet gjorde jag och Simon ett nytt försök på att fara till IKEA (i alla fall för mig) och denna gång så hade dom borden, tack och lov! Vi ville ha svarta men dock så fanns inte dom, ja men kan väl inte få allt? Då tänkte vi ta vita men färgen var inte så snygg ändå så det slutar med att vi går därifrån med 2 st i någon träfärg. När vi betalat hade vi 40 min kvar tills bussen skulle gå tillbaka till centrum så då bestämmer vi oss för att knalla över till Smart Club (för er som inte vet så är det en gigantisk butik där allt finns, liknade ICA maxi men större och mer grejer av allt). Vi visste absolut inte hur vi skulle ta oss dit för vi var tvungen att korsa en motorväg men vi lyckades tillslut.

Väl där så går vi om kring och tittar och på detta ställe så kan man köpa OTROLIGT goda kakor. Det är såna där cookies typ och det är 4 st i varje paket, då kan jag tillägga också att dom är gigantiska också. Simon har vara hört rycktet om dessa och vill ju smaka dom så vi tar ett paket men jag vet att folket där hemma i lägenheten skulle kunna gå över stock och sten för dessa kakor, men dom hade ju kunnat följa med och handla, eller hur?

Vi fortsätter och gå och kommer till godiset när Linda upptäcker priset på lösviktsgodiset. Hela 69 kr kilot vilket är snuskigt billigt i detta land, vanligtvis kostar det 139 kr/kg på ICA. Så Linda kastar sig över godiset och lastar en massa i en påse, Simon gör det samma. Vi går därifrån med nästan hela 2,5 kilo godis sammanlagt. TOPPEN!

Detta är den bästa IKEA resan jag gjort!

Hemma efter den så delar vi upp kakorna broderligt och jag avstår från min eftersom att jag helt ärligt tror att jag har förätit mig på dem och eftersom att Rene fick en hel så lovade han att min dator och kamera skulle komma hela tillbaka till mamma och pappa i Sverige! Tack och bock. Så då var det bara att packa grejerna så Rene kunde packa sin bil. Sedan var det bara att slå sig ner i soffan och käka godis! Helt underbart ;)

Då kommer vi till fredag, alltså idag. Jag slutade tidigare idag också skönt! Så jag beger mig ut på en lite upptäcksfärd för att starta ett nytt litet projekt. Nu när jag inte har en datorn (igen) så måste jag ju ha något annat att göra. Så det är vad jag har skaffat mig nu. Jag kan tyvärr inte säga vad och inte lägga upp en bild eftersom att det är en överraskning. Men när det väl är färdigt och den rätta ägaren har fått suplajsen (observera att jag skrev så som jag brukar säga där) så kommer det upp bild här.

Jag tänkte lite senare lägga upp en bild på godiset, även fast vi redan har hunnit äta lite nu, så saknas det en del men det ser fortfarande GROTESKT ut! På återseende, ni det ju när jag dyker upp igen. Tills dess, simma lugnt och kör försiktigt.

tisdag, februari 17, 2009

Bye bye, dator jävel!

Jag tänker bara säga nu att eftersom att Komplett nu säger att det är ok att skicka tillbaka datorn och att jag ska få pengarna tillbaka, (dom har inte lovat till 100% eftersom att dom måste se datorn men så länge allt finns kvar tex kartonger och grejer och det inte är några repor eller så, så ska det vara ok) tack gode gud. Jag vill som inte ha så mycket mer med just denna dator att gör. Modellen är helt klockren jag trivs bra med den men det hade varit bättre om datorn fungerar I alla fall för att inte riskera att det liksom ska hända något med datorn nu ska allting göras klart som att packa i hop göra en åter ställning osv. Detta göra att jag kommer att var lite frånvarande här eftersom att om jag ska ha tillgång till en dator så måste jag slåss med Simon.

Men då vet nu, jag ska iaf se till så allt åker med och det inte är något handhavande fel (vilket det självklart inte är, datorn var det ju fel på redan från början) så tar Rene den till Sverige och den skickas in. Tyvärr dröjer det antagligen 3-5 dagar innan jag får mina pengar efter det att komplett mottagit min dator eftersom att dom måste kolla på den först.

Men det löser sig i alla fall, dock får jag bita i det sura äpplet och måste vänta till jag får mina pengar för att sedan beställa en ny dator som måste skickas till någon i Sverige som sedan postar den hit till Norge Det suger lite för frakten kommer antagligen inte att vara så billig. Men vad gör man?

Då vet ni, så uppdateringar kanske det inte kommer vara så gott om men det känns toppen att detta nu är över och att det löser sig! Vi se senare.

måndag, februari 16, 2009

Det var min dag det.

Då var det jobb idag då, öppnade i morse. Jag trodde att jag skulle vara supertrött men det gick bra. Här snöar det ännu mer och hagen (alltså vi har inte barna i en hage, hage är vad trädgården/uteplatsen kallas på norska) på dagiset skulle ha behövt skottas. Eftersom att barnen är små så är dom väldigt kräsna och skriker så fort det är för mycket snö och dom typ trillar för att dom inte kan gå och så får dom typ snö i ansiktet. Så kan det gå, men vad som har förvånat mig är hur hängivna och storhjärtade föräldrarna är här och när vi hade fått si sådär runt en halvmeter snö så, helt plötsligt när man kom på jobbet en dag så var det inte alls så mycket snö.

Då hade två av barnens pappor varit och skottar större delen av hela hagen, helt otroligt. Det kan jag lova att det skulle INGEN förälder göra i Sverige Ja, killen som äger lägenheten som vi ska hyra hörde av sig idag och imorgon kl 17.00 ska jag och Simon hitta oss hem till honom för att skriva på kontraktet. Sweet, det känns bra, då får vi se hur det blir med betalning också.

Sedan så har jag ringt komplett också för så här har jag nu bestämt mig, jag ska inte ha den här datorn, jag vill inte ha något med den att göra och jag vill inte ha den på service. Så, jag vill göra en retur på den, få igen mina pengar och köpa en ny. Och mitt samtal med komplett på gick i hela 23 min och 40 sekunder och vad kom vi fram till att jag jo än en gång behandlas som skit och alla bara trampar rätt över mig och säger ÄN en gång till mig att jag ska göra det ena och det andra med datorn.

Jag blir så jäkla förbannad över det och jag gjorde verkligen allt jag kunde, jag blev så jävla arg att jag nästan började gråta i telefonen. MEN killen i andra änden vägrade helt och hållet samarbeta OM det inte var så att jag tänkte göra en hel återställning av datorn. Suck, och då sa han att jag skulle vara tvungen att bränna ut något recovery nånting på en dvd-skiva så jag skulle kunna få igång datorn igen. Inte förrän jag gjort det skulle vi kanske kunna komma till någon överenskommelse I slutändan så gav jag bara med mig och sa att jag skulle göra den där jävla förbannade grejen och sa att om det inte skulle funka så kunde dom ju vänta sig ett samtal i morgon och att det inte skulle vara vackert och att DÅ skulle detta problem lösas, jävlart handlöst!

Han lät inte helt omöjlig, men jag vet ju inte vem jag kommer att få prata med i morgon, jag överväger att se till så att jag får pratar med han imorgon, men vi ser ju. Hur som helst så har Simon testat att göra denna grej på datorn och det hjälpte inte. DET ÄR FORTFARANDE FEL PÅ DATORN!

Jag har sökt på internet och försöker se hur man kan få kontakt med konsumentombudsmannen men inser att det är väl inte han man får tag i eller? Är det någon som vet hur det fungerar, det jag kom fram till lite var att det finns någon i kommunen som man kan få kontakt med men inte någon konsumentombuds man så vem kontaktar alla som säger att dom tar kontakt med konsumentombudsmannen? Är det någon som vet snälla säg hur jag ska göra får att få prata med någon, jag vill veta vad jag har för rättigheter i denna fråga. Vem har rätt och vem har fel?

Jag längtar nästan tills klockan slår 9.00 i morgon när supporten öppnar och jag ska ringa, tro mig nu ska det hända något.

Nette är i alla fall snäll hon gav mig en kram och sa att jag ska stå på mig, hon tyckte att jag var duktigt i alla fall, och hade det varit hon så skulle hon flyga i taket. Det är kul med lite back up.

Nu får vi se vad jag ska göra, troligtvis inte så mycket eftersom att jag käkade för mycket pannkaka till middag. Men det blev god, det var ju jag som gjorde den ;) haha dock är jag lite för snabb för mitt eget bästa ibland, jag glömde nämligen bort att man borde ha smort in plåten innan man häller i smeten. Det satt ganska bra i botten ska ni veta men det var gott ändå. Sen så la vi till lite bär också, skogsblandning blev det. Det blev som lite syrligt och gott, grabbarna överlevde så det är väl positivt.

Ha de!

söndag, februari 15, 2009

Svensk radio och blommor!

Även fast datorn är som den blev så är jag lycklig just nu! Jag har verkligen tänkt på det speciellt på jobbet att jag saknar svensk radio. Visst så har vi en radio på jobbet och jag såg fram emot att få höra lite norsk radio, se om det är bra musik eller någon skillnad mot vad som spelas i Sverige men helt ärligt. Nu är jag pissless för det spelas BARA samma låtar HELA tiden! Just nu tycker jag alla låter precis likadana och typ den enda låten jag kan urskilja från mängden det är Pokerface och vid dom hela 2 tillfällen då jag har hört Timbukto. Det var ett fint moment.

Men NU, nu lyssnar jag på webbradion. Kära gamla svenska radion. Det är verkligen stor skillnad, allt upprepas mer här i Norge men sen så är det inte massa knäppa låter heller i Sverige Nu känner jag verkligen för att hylla svenska radio lite här!

Och jo, en sak till som jag längtar efter. Det är tills vi får våran lägenhet om mindre än 2 veckor nu och när jag har fått lön så jag vet att jag har lite pengar över och inte är av med måste spendera allt på antingen hyror både i Sverige och i Norge till våran lägenhet och till grabbarna också så ska jag köpa blommor! När jag gick tillbaka från gymmet idag efter att ha lämnat in mitt löneslipp så jag får rabatt så passade jag på att gå inte på Plantasjen som ligger brevid och som HÖR OCH HÄPNA har öppet på söndagar. Där var det massa fina blommor och jag ser fram för mig hur jag verkligen ska handla blommor!

Jag ska se till så jag har typ 2000 kr och köpa precis vilka blommor jag vill, nu menar jag inte att jag måste spendera hela den summan men det ska verkligen inte vara något som hämmar mig från att köpa de blommor jag vill ha. Sen så är lägenheten så pass liten så vi kommer inte rymma så mycket men ändå. Jag vill ha till exempel en orkide och så tror jag att jag vill ha något trädliknande, en fikus eller ett bonzai träd eller så. Jag längtar! :D Denna gång ska dom faktiskt överleva och det ska inte bli fiasko som i Skell där alla blommor dog bara för att vi hade södersol typ hela dagen och det blev alldeles FÖR varmt och mycket sol. Nu har vi eftermiddags sol i köket, mysigt! :D

Mitt första skönhetstips!

Vill ni veta något roligt, eller som antagligen kan hjälpa er om ni har samma problem som jag, eller att kalla det problem är väl att ta i.

Jag har nämligen alltid haft fula naglar tycker jag och jag har aldrig lyckats spara ut dom, för varje gång jag kommer i närheten av långa naglar så är det någon som får att jack och så fastnar man någonstans och så går nageln av. Helt utan att försöka lösa detta problem har jag nu lyckats med det.

Här är lösningen, i mitt fall i alla fall. Det var nämligen så att tillbaka i Skellefteå så kände jag mig konstant trött hela tiden oavsätt om jag sov lite eller mycket. Även fast jag oftast inte jobbade något alls så hade jag ju all tid i världen för att vara pigg och glad, sova det jag behövde och träna för att hålla igång mig. Men det gick aldrig riktigt över och jag bestämde mig för att köpa mig några/någon vitamin som kanske skulle pigga upp mig och det slutade med att jag köpte denna Vita max. Den finns att köpa på apoteket för en lagom slant, nu kommer jag inte ihåg exakt men den ska innehålla 100 tabletter och det räcker ju i några månader när man bara ska ta en per dag.

Jag började äta dessa men i början var det svårt att komma ihåg dem för man skulle helst ta tabletten i samband med mat, men när jag äter är jag oftast hungrig och då stannar jag inte upp och tänker om det är något som saknas. Så i början var det lite si och så med denna tablett men kommer man väl in i det så går det bra.

Men helt plötsligt så upptäcker jag hur mina naglar bara växer och växer och är STARKA. Dom går inte av heller... Förrän man glömmer att ta några tabletter över säg en period på 2 -3 dagar så då blir dom sådär svaga igen och går av. Men helt seriöst, jag har provad detta nu, äta tabletter och naglrna växer. Sluta några dagar för att se vad som händer och dom går av som vanligt när man slutar. Så har ni samma problem så testa, det är ju aldrig fel att få i sig vitaminer heller, det skadar ju absolut inte.

Jag ska ta bilder så ni faktiskt kan få se skillnad men det dröjer lite med före och efter bilder trots allt, det tar ju lite tid för naglarna att växa.

Snarare så kan man se det som en lösning att man faktiskt har haft någon liten brist på någon vitamin och att kroppen nu får det den behöver.

Nu vet jag inte hur det är med denna vitamin tablett här i Norge så jag ska göra en beställning med mamma och be henne skicka en burk med Rene så har jag ett tag fram över.

Nä nu ska jag ta tjuren vid hornen och gå ner på SATS för att lämna in ett löneslipp som bevis på att jag faktiskt jobbar på Tårnsvalen och kan få min rabatt. Vi ses!

Skor!

Jo, jag glömde skriva tidigare också att i måndags så ja då fick vi lägenheten men det vet ni ju redan men medan vi "fick den" när vi fick beskedet så stod jag på en sportbutik och provade nya träningsskor. Som jag verkligen behöver och tur nog så fanns det ett par på rea, halva priset och visst detta har jag väl också skrivit om jag inte minns helt fel men här kommer det en bild på dessa träningsskor. Jag är faktiskt ganska nöjd med dom måste jag säga, det känns ganska bra när jag har dom men än så har jag inte haft något "hoppa- och skutta pass" så det återstår att se hur det kommer att gå men jag tror det kommer att gå fint.

Sedan så på tisdagen när jag pratade med HP och helt flippade ur för att dom säger att jag inte kunde skicka min dator på service så var jag ju inte direkt på något toppen humör och bestämde mig för att jag skulle gå och kolla på en tröja som jag sett mest i förbifarten men som kostar enbart 199 och är då en munktröja typ då. Så då tänkte jag allt att jag skulle prova den och faktiskt unna mig den så jag blev lite glad men innan jag han komma till den butiken så råkade jag gå in i en skoaffär och se att dom hade 50% rea på vissa skor. SWEET tänkte jag och tittade lite. Helst så ville jag ju ha ett par snygga skor som har lite klack men inte så hög för jag vill kunna gå i dom utan att få ont i fötterna. Då spelar det som ingen roll om det skulle vara en stövel eller bara typ nå boots men någon sån sko hittade jag inte. I alla fall inte för en summa pengar som jag kunde tänka mig att lägga ut på ett par skor ÄVEN fast det var halva priset. Men jag provade i alla fall ett par sneakers typ men med lite högre skaft vilka var helt ok. Provade med båda skorna och allt, dom skulle kosta mig hela 299,50 kr. Det var väl inte alls så farligt, men för att jag inte skulle göra något dumt impulsinköp och eftersom att det var rea är det inte öppet köp så ringde jag Simon för att fråga om det skulle var ok att jag köpte dem.

Så jag är på den säkra sidan och inte kommer hem med ett par skor och Simon blir arg för att jag köper saker när vi egentligen borde spara alla slantar vi har för att överleva detta lägenhets "köp" fast ja, vi hyr ju men det är ju inte gratis det heller.

Men simon tyckte att det var ok att köpa dom eftersom att det inte var ett par skor med klack, dom var på halva priset och om jag lovade att egentligen inte köpa något annat förutom mat fram tills vi flyttar. Och jo det kan jag väl leva med, eller ja det är ju ok att köpa ungefär allt som finns på ICA så behöver man shampo så är det också ok även fast man inte äter det.

Så nu har jag ytterligare att par nya skor och såhär ser dom ut.

Flytt och allt vad det innebär.

Jag sitter och försöker skriva en lista om vad jag vill ha hit till Oslo från lägenheten i Skell. Jag vet inte men jag och Simon har ändå haft riktigt tur med att Rene faktiskt har kört bil en massa fram och tillbaka och då har kunnat frakta grejer åt oss. Men och andra sidan så skulle det nog inte har varit så om det inte var för att vi (läs: jag) körde av vägen med Renes bil när vi for hem vid jul. Nu är det för att bilen har varit på lagning i Sverige och han då har lånat mammsens bil som måste tillbaka.

Men jag känner mig glad över att han kör, tur för oss. Förra gången han kom hade han med sig 4 flyttlådor + 2 bananlådor och sedan min dator också. Denna gång när han far på fredag ska han få ta med sig min dator till Sverige, lämna den hos mamma och pappa, så ska jag se till så att det kommer en fraktsedel till dem så får dom skicka in dator och sedan ska jag se till så jag får en ny dator skickad till dem som Rene än en gång ska ta med sig hit till Oslo.

Skulle det visa sig att det är något fel på denna dator då är jag seriöst beredd att kasta den från balkongen. Ok, då har jag bara en helt trasig en och då får jag ingen ny så då suger det men.. ja det blir bara en jävla massa tjafs så jag hoppas och ber till mannen där upp att allt fan fungerar denna gång. Så på måndag ska jag ringa till Komplett se till så att dom faktisk hjälper mig med denna sak så att det blir möjligt. Vi får se hur det går, jag har egentligen ingen aning om hur detta kommer att fungera men, jag måste göra en returanmälan för att få något nummer och sedan ska det skickas en fraktsedel. Det borde hinna fixas till på fredag så Rene far så att det är gjort och mamma och pappa kan skicka iväg datorn direkt som dom får den av Rene. Nu kommer vi bara till problemet, jag antar att jag inte kommer att få pengarna för denna dator innan dom fått den till sig vilket gör att jag inte kan beställa en ny förrän jag fått tillbaka mina pengar och då är det ju som så.

Mamma och pappa kommer få datorn antingen sent på fredag eller tidigt på lördag vilket gör att datorn inte kommer skickas förrän tidigast på måndag och så tar det 3 dagar för den att komma dit den ska då är det alltså, torsdag. MEN då kan jag alltså inte beställa en ny förrän då (antar jag) vilket innebär att den ny datorn som jag beställer inte hinner komma förrän Rene far tillbaka till Oslo dagen efter.

Så det jag måste göra är att jag måste övertala Komplett att dom ska ge mig mina pengar så jag kan få mig en dator. Det återstår att se om det kommer att funka men Rene far inte till Sverige förrän nu på fredag så jag har lite tid på mig. Vi håller tummarna för att det faktiskt kommer fungera annars måste jag kanske låna pengar av någon. Vem har 7000 som ligger och skräpar så Linda kan få låna dem, den som har det får gärna räcka upp en hand!?

lördag, februari 14, 2009

Nog om det nu va.

Jag hade egentligen inte tänkt skriva något speciellt om att de var alla hjärtans dag idag men nu blir det så i alla fall. Jag tycker bara så här, man ska inte behöva ha en speciell dag för att uppmärksamma dom man tycker om utan det ska man alltid göra oavsett om det är en partner eller bara en vän, familjemedlem osv.

Men nu är jag less på att läsa i ALLA bloggar om att "ååååååååååh det är alla hjärtans dag idag jag ska fira den med min partner men det behöver ju inte alla göra, fira med era vänner så alla singlar inte behöver må dåligt". Kom igen, vad är de för stil i så fall.

Ja jag kommer då inte direkt fira alla hjärtans dag, jag ska ära onyttigt som vanligt ändå och sova en massa, Simon har dessutom jobbat hela dagen så nå spännande händer det inte direkt här.

Men jag vill bara avsluta med att säga, det är kul att alla liksom uppmärksammar att det finns singlar som inte har någon "speciell" att fira denna dag med och uppmanar dem att fira den med vänner men om det då är så se till att göra det själv också, att fira med dina singelvänner annars är det ju inte så att du säger emot dig själv och är skenhelig.

Verkligen värt att veta och kunna!

Så hur har min vecka sett ut, jag vet att jag inte har skrivit så mycket men det har mest att göra med att jag antingen inte har varit på humör för att jag till exempel i princip flippade ut totalt när jag pratade med HP om min dator och sedan hjälper de inte med att jag mailar med Komplett heller, alla är idioter och ja det blir ju inte så roliga inlägg om jag ska fortsätta så, eller hur? Sen så har jag varit relativt trött men jag har även varit på en kurs och igår alltså fredag, då fick jag till och med sluta tidigare eftersom att alla barnen blev hämtade tidigare, det var toppen.

Men kursen tänkte jag berätta en del om, det var alltså genom jobbet och en kurs som jag måste gå, det är väl deras krav antar jag och det var en Första hjälpen kurs men som var då inriktad på bar, men det drogs även paralleller till vuxna också.

Denna kurs skulle vara i någon lokal i en kyrka, nu var det ingen kyrka så som Bureå kyrka till exempel utan det var en 70-tals kyrka där det liksom inte var något kyrkaktigt egentligen inuti utan det enda som liknade en kyrka var det lilla tornet som fanns på taket. I alla fall så började kvinnan som håller i kursen med att ja presentera sig med efter det gå gick hon snabbt igenom vad man ska göra om man kommer till en olycksplats eller är med i en olycka och ja om man då klarade sig så pass bra att man klarar av att göra något själv.

Det första hon gjorde var att fråga vad gör ni om ni är första bilen som kommer till en trafikolycka? Ja, man tänker väl att man ska ringa (här i Norge, för att komma till "nödcentralen" typ) 113 det tycker då jag skulle vara en bra idé men faktum är att det egentligen inte är vad man ska göra. Ringer man så kommer dom ju fråga en massa, var man är hur många är skadade, någon allvarligt osv. Dessa frågor kan man i alla fall jag tänka mig att det är svårt att svar på om man inte kliver ur bilen, eller har jag fel?

Här i Norge har dom i alla fall en lag som jag tycker är bra och som jag tycker att Sverige borde skaffa faktiskt och det är att i ALLA bilar så måste det finnas en (jag är inte 100% säker om det bara är 1 eller kanske till och med 2 st) en reflexväst som aldrig får ligga på mer än en armlängds avstånd eftersom att man ska kunna ta på sig den INNAN man kliver ut bilen. Gör man inte det och har man ingen reflexväst då är det böter som gäller. Det är alltså absolut nummer 1, reflexväst.

Och hur smart är inte det? När vi (läs: jag) körde av vägen på väg från Oslo hem till Skell vid jul så var det faktiskt riktigt bra att vi hade reflexvästen annars hade Mange garanterat blivit överkörd när han gick för att sätta ut varningstriangeln. Man ska alltid tänka på sin egen säkerhet först och sedan de som är med i olyckan och där av kunna göra sig sedd.

Ja sedan ska man alltså överblicka olycksplatsen och så gott man kan säkra den, så som att tex ställa sin egen bil över hela vägen så ingen trafik kan passera och sedan på med varningsblinkers och hela faderullan.

Sen så kommer detta samtal till 113, och ja då beror det ju på vad som hänt och vad som sägs. Sedan ska man också försöka hjälpa dom skadade och gör man inte det så är det också olagligt här i Norge. Det finns alltså en lag om att man har en skyldighet att hjälpa till vid en olycka speciellt om man är först på plats men sedan ska man alltid tänka på sin egen säkerhet så finns det risk att det kan börja brinna eller så ja då får man riktigt tänka över vad man gör men då kommer man självklart inte bli dömd för att man inte har gjort något.

Sen är det viktigt att komma ihåg att man aldrig egentligen ska slita ut någon ut en bil i synnerhet om personen är relativt mycket skadad eftersom att det alltid finns risk att förvärra skador så som i nacke. Men folk som är vakna och kan prata och så ska man alltid hjälpa.

Kvinnan tog också upp vad man ska göra om det finns en person som befinner sig i chock. Chock kan ju leda till att man göra dom mest besynnerliga saker men säga att människan har panik och springer runt och skriker och i princip löper amok, vad skulle ni göra då? Den frågan fick vi svara på och vad man egentligen ska göra med en sådan person är att ta ned honom/henne på backen. Ner på marken för att lugna ner människan och om det så behövs att man tackar eller "överfaller" människan så är det vad som behöver göras.

Anledningen är av den samma som man gör när ett barn till exempel gör illa sig och blir helt tokigt ledsen och skriker och gråter. Då tar man dem i famnen och kramar om den för att de ska få tröst, bli lugna och känna sig trygga. Det är samma effekt när man tar ner någon på marken för att hålla dem där till dom blir lugna, det är som en tröst.

Jag känner att jag lärde mig så OTROLIGT mycket på denna kurs men jag kan garantera att jag glömt mycket redan nu. Jag tycker absolut att detta är viktiga saker så det är därför jag skriver om det och för att påminna mig själv så att jag lär mig det bättre förhoppningsvis. Så ärligt, även fast jag vet att detta inlägg kommer bli superlångt, så ta er tid att läs det. Det är viktiga saker som är värda att veta. Nu säger inte jag att jag är en expert nu bara för att jag var på en första hjälpen kurs i 3 timmar men jag säger det som jag fick höra där och då. Jag blev förvånad över mig själv hur lite jag egentligen visste och jag skulle garanterar inte ha klarat av en situation om det hände något. HLR, vad är det liksom? Så snälla läs det jag skriver och tänk till bara.

Det ovan var alltså lite om olyckor generellt, men vad händer om man träffar på en människa som är skadad alltså antagligen i anslutning till en olycka, vilken som helst.

Först så måste man kolla om man kan få kontakt med människan, får man svar på tal eller reagerar kroppen. Svar på tal, det är alltid bra det är det man vill ha, då kan man mest försöka prata sig till vad som hänt, om personen har ont någonstans och ta sig vidare men OM personen inte är vid medvetandet. Då måste man kolla om personen andas och hur gör man det då?

Jo, du kan lägga kinden mot munnen så att du både kan känna om det kommer någon luft från munnen men också kanske om du har tur höra andetag. På barn är detta mycket svårare eftersom att dom har mindre lungor och speciellt svårt på små barn som allt från spädbarn till kanske 1, 2 år. Det man kan göra då för att kolla om barnet andas är att man håller ögat öppet och nästan lägger det mot munnen. Ögat är ju otroligt känsligt och känner därför av om barnet skulle andas eller inte. Det går ju se om magen/bröstet om det åker upp och ner men viktigast är att "känna efter".

Om personen i fråga andas ja då är det bra, då kan man försöka kolla puls och om personen är skadad och om man kan göra något åt det OM personen inte andas så måste man göra HLR. HLR är alltså Hjärt- och lungräddning.

Så lång är kanske alla med och man tänker, klart jag vet vad det är, men innerst inne, vet du hur man ska göra HLR? Jag tänkte något i stil med, det är ju bra hålla gör näsan och andas in till personen och sedan göra hjärtkompressioner, typ som på baywatch, eller city akuten. Ja, kanske det men vet du hur många gånger du ska andas in och hur många kompressioner du ska göra?

I dagsläger efter många studier så har man kommit fram till att ska göra tredve och to, alltså 30 och 2. På en vuxen människa ska man börja med att göra 30 st hjärtkompressioner och sedan andas in luft i personens lungor 2 gånger, sedan göra 30 kompressioner igen och andas in luft 2 gånger osv. Det är viktigt att när man göra kompressionerna så trycker man med nedredelen av handen mot personens bröstben och ska man säga generellt så ska det vara ungefär i bröstvårtehöjd, men det varierar ju från människa till människa och kanske speciellt på kvinnor. (Jag skulle gärna visa men det är ju lite svårt här liksom) När du gör kompressionerna så ska du försöka att hålla ett jämnt tempo och ett bra tempo så som du kan tänka dig att en puls ska gå alltså inte super duper fort MEN kom ihåg att det viktigaste är att göra något och inte bara stå och titta på. Så länge du försöker så kan det bara bli bättre. En sak till också, när du gör kompressionerna på en vuxen människa så MÅSTE du verkligen TA I! Det är så fruktansvärt otroligt jobbigt och tungt, så ta i för kung och fosterland.

Nu pratar jag på en massa om detta och jag kanske tappade någon där vid 30 och 2 och jag kan tänkar mig att ni tänker, varför bara andas in 2 gånger? Jo därför att enligt dessa studier så visar det sig att när man gör hjärtkompressioner så måste man ta i så pass hårt att det då blir automatiskt så att lungorna stimuleras. Därav behöver man bara andas in 2 ggr.

Detta skiljer sig lite från vuxna till barn. Handlar det om ett barn så ska man alltid börja med att andas in luft i lungorna på barnet 5 gånger innan man börjar med hjärtkompressionerna. Det är av den anledningen att barn har en förmåga att vaka upp bara av att man andas in luft i deras lungor. Det är alltså inte säkert att man behöver använda sig av kompressioner. Spädbarn, barn upp till ca 1 år är väldigt sköra så när man gör kompressioner på dem så behöver man bara använda 2 fingrar och man ska vara noga med att man gör kompressionerna på bröstbenet och sedan inte för hårt heller så man inte knäcker något revben som sedan kanske skulle kunna punktera lungan. Så små barn och också högre puls, en puls som kan vara upp till 3 gånger en vuxen människas vilopuls det gör också att när man gör hjärtkompressioner så måste man ha ett betydligt högre tempo. Inte ettusenett, ettusentvå, ettusentre utan här ska det snarare vara en kompression för varje betoning i ettusenett, alltså ett tu sen ett (nu vet jag att det blev konstig stavning där men ni förstår vad jag menar hoppas jag).

Vad man ska tänka på när man andas in luft är på en vuxen människa att man ska vika bak huvudet och det är iprincip så långt det går för att få fria luftvägar, sedan ska man hålla för på personen och sedan andas man in. Innan måste man förståss kolla om det finns något i munnen som täpper igen luftvägarna, i så fall måste man ta ut det.

På barn och då är det barn allt från ca 1 till 2 år och uppåt, så ska man vika vak huvudet även här men man ska vara lite mer försiktigt ju yngre barnen är eftersom att dom inte alltid är så "starka" i kroppen. Man ska också tänka på att man inte behöver andas in med full lunkapacitet eftersom att barn har mindre lungor än vuxna.

För spädbarn ålder ca 0 till 1 år så ska man var väldigt försiktig. Man ska knappt böja bak huvudet alls eftersom att det finns risk att man helt sliter sönder luftröret annars så barnet ska nästan ligga helt neutralt. När man sedan andas in så ska man andas in i både näsan och munnen för att vara säker på att det kommer in någon luft i barnets lungor. Här är det väldigt viktigt också att du bara blåser in ca en munfull luft eftersom att så små barn har så otroligt små lungor, mer luft än så ryms inte.

Det var HLR. Och om personen i fråga redan andas eller att du får personen till att andas så är det viktigt att se till att luftvägarna är fria hela tiden och det gör man genom framstupa sidoläge. Vilket denna bild får illustrera men viktigt är att personen i fråga ligger på sidan så att huvudet lutar lite nedåt så OM personen skulle börja att kräkas så kommer det ut ur munnen och inte ligger kvar och sedan kväver personen.

Eftersom att denna kurs var inriktad mot barn så fick vi också lära oss vad vi skulle göra om det visar sig att det fastnar något i ett barns hals så som att det fastnar mat när man äter eller att dom bar stopper något i munnen som en femkrona, legobit eller vad som helst som fastnar.

Här beror det också på ålder och jag ska börja med att förklara vad man ska göra förde minsta barnen 0 till ca 1 år. Om barnet fortfarande är vid medvetandet så ska du egentligen bara klappa barnet på ryggen men det kan gå väldigt fort att barnet tappar medvetandet och det du måste göra då är väldigt avgörande. Alla människor ha en tapp längst ner på bröstbenet denna tapp sitter inte fast på barn som är så små och om man då gör heimlich på dom så riskerar du att skada barnet mer än vad du hjälper det, så det alternativ som finns är att du tar barnet (du ska helst sitta på en stol) och lägger det med bröstbenet över/mot ditt knä (men observera att du inte får ha knäet mot tappen!) och detta gör du för att ha ett hårt underlag. Nu när du har barnet med bröstbenet mot knäet så slår du barnet i ryggen mellan skuldrorna och i en rörelse som att du pressar uppåt efter ryggen samtidigt, tungden har du på nedre delen av handen. Detta gör du upp till 5 gånger och i början behöver man inte ta i allt vad man kan men kommer det inte ut det som sitter fast i halsen gör lite hårdare för varje gång.

Kommer det som sitter fast ut är det bra, gör det inte det efter 5 gånger så vänd på barnet så du har ansiktet uppåt och kolla om du ser det som sitter fast. Ligger det bara ute på tungan kan du ta ut det med fingrarna om inte eller OM du ser det men att det är en liten bit in får du ABSOLUT inte stoppa in fingrarna för att då kommer du bara peta det längre in igen. Så om föremålet inte kommit ut så gör du 5 hjärtkompressioner vilket gör att om det sitter så pass löst efter att du har slagit i ryggen så kommer det lossna och komma ut av kompressionerna. OM detta inte sker vänder du på barnet igen med bröstbenet mot ditt knä och slår upp till 5 gånger till i ryggen. Har det fortfarande inte kommit ut gör 5 hjärtkompressioner.

Dessa är så kraftfulla metoder att det borde ha kommit ut vid det här laget annars så kan du chansa på att det som fastnat kanske har rört lite på sig så att det kanske kan passera lite luft genom luftröret så då kan du prova att andas in luft 2 gånger men kom ihåg var försiktigt och inte så mycket luft.

Är det ett äldre barn som drabbas, alltså över 1 år (detta får man avgöra lite själv hur stort barnet är osv. men bara för att man fyller 1 år tex så betyder inte det att bröst tappen växt fast över en natt.) så är det ok att göra heimlich manöver eftersom att bröst tappen nu oftast har växt fast. Ta barnet i knäet om det är möjligt eller om det är så pass stort försök att stå upp och så knyter du ena handen men sticker in tummen lite så att det bildas en "vass kant" utåt med tummen alltså. Den sätter du mot diafragman, lägger den andra handen ovan på den knutna så att du håller runt barnet och sedan så trycker du in och upp. Detta kan du prova upp till 5 gånger och fungerar inte det kan du lägga ned barnet på golvet med ryggen uppåt för att dunka på samma sätt i ryggen som för på spädbarn nu är bara skillnaden att golvet är det hårda underlaget.

Om det inte fungerar gör 5 hjärtkompressioner. Detta borde ha gjort susen.

På en vuxen så är det iprincip samma sak som gäller för lite äldre barn, heimlich. Funkar inte det så prova dunka ryggen och sedan även hjärtkompressioner. Det knepiga kan vara när du ska göra heimlich för det är alltid enklare att göra det på en människa som är lite kortare än en själv. Så är det en person som är längre, sätt ner honom/henne på en stol och gå bakanför så att säga.

Detta är väl det absolut viktigaste jag lärde mig under kursen, vi gick igenom lite till så som olika små skador som att klämma fingrarna eller att bli getingstucken osv. Men det kan jag ta upp i ett annat inlägg för nu känner jag att jag behöver en paus och säker du också som läser. Är det något ni undrar så kan ni alltid fråga eller om ni blev förvirrade och inte förstog något som jag skrivit. Det är inte säkert att jag kan svara till 100% men förklara bättre borde jag kunna göra.

Så tänk över allt detta, det är verkligen bra att kunna.

Ursäktar språket, jag vill bara sova!

Fan jävla dator jävel, den ger mig ingen ro i kroppen. Det är lördag och Linda vaknade samma tid som Simon steg upp för att göra sig klar för att fara och göra övertid alltså där vid 6 tiden. Nu är ju situationen på detta stället att en sover på en säng och en på madrass på golvet precis framför dörren som får inåt i rummet så om någon ska ut så får personen på golvet inte direkt sova ostört. Igår kväll vara jag så generös med Simon att eftersom att han ville gå och lägga sig lite tidigare än mig eftersom att han skulle jobba så skulle han få sova på sängen även om det var min tur att få sova där i natt. Då skulle jag slippa störa honom när jag gick och la mig, men och andra sidan så skulle han vara tvungen att störa mig när han steg upp men det såg jag inte direkt som ett problem för så har det varit tidigare när jag sovit på golvet.

Dock denna morgon var inte som alla andra, nu skulle jag ju få sova så LÄÄNGE jag ville, det är ju lördag. Chill tänker jag och när Simon stiger upp så hoppar jag inte så snabbt upp i sängen för att fortsätta sova där. Meeeen, det var inte så där super bekvämt för att en viss Simon har ett verkligen superduper über varmt täcke och han sover som bäst när han typ är 40 grader varm typ vilket göra att han svettas ibland och visste hade han gjort det i natt. Så lite usch var det när han väl gått till jobbet hoppas jag i stället ner på madrassen igen och tänkte fortsätta sova där.

Tänkte ja, det var precis så det var. Även fast jag slumrade till på sängen så lyckades jag inte ALLS somna om nere på madrassen. Sedan började tankarna flyga iväg och rätt fort kommer dom fram till denna jävla dator. Jag vet inte om jag egentligen behöver upprepa femhundratretioåtta gånger vad som är felet egentligen. Problemet är ju att alla är jävlart idioter och ingenting händer annat än att alla säger att allting är mitt fel jag måste betala för allt och att jag inte kan skicka datorn på service för att HP vägrar ta emot den och att det enda valet jag då har är att göra en retur på den och skicka den till komplett som då självklart säger att dom inte har något ansvar för att se till att datorn kommer till dom eftersom att jag nu befinner mig i Norge Jag fattar inte att det kan gå så fel bara.

Ibland känns det verkligen som att jag har otur med all, det är i alla fall någonting som ska gå fel hela tiden. Nu hade jag ju jävligt tur när jag fick hit datorn då är det ju fan i mig självklart att det inte ska funka i stället.

Fan, så ja inte kan jag sova nu inte, även fast jag behöver få sova SO BAD. Jag har varit supertrött i slutet av veckan och den tänkte jag berätta lite mer om i ett annat inlägg men helgen välkomnas med stora armar mest bara för att få sova. Men så blev det inte nej. Fan, jag blir så jäkla frustrerad när jag inte får sova och än mer frustrerad när jag vet och känner att det är det enda jag behöver för stunden.

Det är lite synd att jag till en viss liten del klandrar Simon för detta nu också, hade det inte varit för att han skulle jobba övertid som han för övrigt gör frivilligt och inte måste så hade jag ju fortsatt sova så JÄVLA gott som jag gjorde. Men det är inte så att jag vill klandra honom, jag tycker han är superduktig som jobbar jag hatar bara när det går ut över mig. Alla vet vi väl att jag har supersvårt för att sova i vanliga fall i min egen säng hemma i Skellefteå. Då tar det ju ändå minst 30 min innan jag somnar för natten ibland längre och visst säkert någon gång lite kortare då jag varit helt utmattad.

Och vill ni veta vad, när jag inte kunde somna tänkte jag att då går jag och hämtar mitt jävla åbäke till dator som håller mig vaken och ja i stället göra något annat medan jag ligger i sängen. Jo tjena, då funkar inte internet och då måste jag gå till vardagsrummet för att få respons från routern. Men jag fick igång det och återvänder till sängen. Då går det 2 sek sen får jag för dålig signal och har då begränsad åtkomst så då kan jag inte använda internet. Fan så förbannat jobbigt och arg blir jag till tusen. Även fast jag tidigare använt mig av datorn OCH internet i rummet tidigare så det ska funka. Ja nu gick jag och fixade lite annat i stället så nu sitter jag där jag kan använda internet för att skriva detta inlägg.

Jag ska ge sovandet en chans till men somnar jag inte då hade jag en liten ide om att fara ut och upp till Holmenkollen för att fotografera men samtidigt, hur kul är det när jag inte kan göra något med bilderna för att det är fel på min dator så det ändå måste skickas iväg någonstans!

Fan jag är så jävla less på denna jävla sak, den förstör allt just nu, mitt humör, mitt lugn för inget av det kan jag behålla på topp när denna grej ligger och gror i mitt huvud! Så jävla onödigt att köpa denna jävla dator. Tänk om jag hade väntar bara några timmar att beställa den, då hade jag kanske fått en annan som funkade istället. SUG!

Det är en väldigt trött och irriterad Linda som talar.

onsdag, februari 11, 2009

HP och komplett står inte högt i kurs vill jag lova!

För er som vill veta vad som händer riktigt i mitt liv så är det som sådant. Jag jobbar på dagarna och på kvällarna är jag sjuk förbannad för att mitt tålamod har tagit slut vad det gäller datorn. Den har inte ens lite börjat fungera som den ska och det enda jag kan göra är enligt komplett.se att ringa till HPs support.

Vad KUL det är att ringa från Norge till Sverige för att få support, det har jag velat hela tiden, det var ju DÄRFÖR jag köpte datorn för att jag visste att den inte skulle funka och för att sedan kunna ringa dit och spendera massa pengar på telefonsamtal. Eller? Jag skulle ju hellre använda dessa slantar för att faktiskt ringa till människor där hemma som jag tycker om, i stället för nu till människor som jag rätt och slätt HATAR! Ja jag drar alla på HP över en kant men så går det om man inte kan ha lite service-känsla när man har ett service jobb.

Ja men så här är det i alla fall. Komplett säger att jag ska ringa till HPs support och där säger dom bara, prova det, gör det, du kan testa med det här och det där osv... Hittills har inget fungerat och jag har bara fått upp fler och helt nya felmeddelanden på datorn. Jag har nu när det är såhär bestämt mig för att varför ska JAG måste försöka fixa MIN dator som jag KÖPT? Det tycker jag är en väldigt bra fråga, speciellt eftersom att jag inte kan någonting om datorer nästan. Jag vet hur man använder en jag kan ABSOLUT INTE fixa ett fel på en.

Jag har ingen anledning till att egentligen sitta och försöka fixa detta. Det var fel på datorn redan när jag fick den, så vad är egentligen problemet? Jag kan inte behöva göra nånting och ännu mindre behöva lägga ut pengar för att försöka fixa den.

Det HP säger, sist jag prata med dem var att eftersom att jag inte vill felsöka min egen dator så är det mitt problem och att eftersom att jag inte gör det så kan dom inte heller skicka den på service. (detta var en förkortad version av samtalet och liksom det dom sa innan jag blev förbannad och la på luren).

Så Nu har jag skrivit ett jätte argt mail till komplett eftersom att någon har ansvar för min dator, att se till att den fungerar och att den ska kunna skickas på service, det går liksom inte neka till det. Det jag skrev var (en förkortad och snällare version) att jag tagit kontakt med HPs support och att ingenting hjälper av det dom säger att jag ska testa och att dom nekar mig att skicka den på service. Jag vill alltså nu veta var jag ska skicka min dator för att den ska få service. Sedan så vill jag veta vem som har ansvar för garantin, vem har ansvar för att se till att min dator fungerar.

Ingen av frågorna svarade de direkt på utan det jag fick till svar var att ringa HPs support och att dom brukar ta in datorerna på service. Om dom inte gör det så måste jag göra ett återköp. Och så skrev dom hur jag skulle göra ett återköp.

Så jag skrev ett ännu mer förbannat mail till dem där jag svor ett flertal tillfällen och skrev att jag ska ta kontakt med konsumentombudsmannen osv. Men det är faktiskt så att jag har köpt en datorn (som jag förutsatt skulle fungera, eftersom att man gör det när man köper en nu sak) men som nu inte funkade och som JAG själv måste FIXA och sedan lägga ut massa pengar på samtal till supporten. Är det mer än jag som ser ett fel, eller kanske fler fel?

Jag ska inte behöva lägga ut ett öre föratt min datorn ska fungera så är det bara och det är än mindre på MITT ansvar att få den att fungera.

Ja så i dessa banor går mina tankar just nu, i alla fall mesta dels av tiden då jag är hemma. Imorgon ska båda 2 parteran få en chans till och jag ska ringa HP först för att se om det faktiskt finns möjlighet att skicka den på service. Sedan ska jag ringa Komplett för att höra hur det fungerar om jag gör ett återköp, måste jag då betala frakten tex, vilket jag troligtvis kommer att behöva.

Som det känns nu så vill jag egentligen inte riktigt ha denna dator så jag är mest sugen på att göra ett återköp och få en ny dator. Det kommer troligtvis också ta kortast tid dessutom men jag kommer bli fruktansvärt förbannad om jag måste betala frakten för denna dator tillbaka, vilket jag kommer att vägra. Och jo sen kräver jag att jag ska få tillbaka pengar för mina samtal till HP också.

Så vi får se hur det går i morgon alltså. Håll tummarna för mig, jag hoppas att jag inte kommer flippa i telefonen.

måndag, februari 09, 2009

Pang på röbetan.

Nu är det inte bara halva inne utan hela, lägenheten är våran så från och med den 1 mars så bor jag och Simon på Gunnar Schjelderupsvei 13 E. Det är något sweet vill jag lova. Det känns som att det inte riktigt kan bli bättre (förutom att vi bor i Norge, allt är dyrt, vi kunde ha billigare hyra och tjäna mer pengar) vi flyttar ca 200 meter från där vi bor nu. Vi bor mitt emot den lilla butiken Bunnpris och har ca 700 meter till ICA. Vi har också ca 500 meter till SATS och ja vad kan det vara runt 500-700 meter till t-banan. Allt är inom en radie på 1 km.

TOPPEN! Nu återstår det bara att flytta in och få ner grejer från Skell, vi kommer inte ha några möbler fram till typ april. Ingen soffa, ingen säng, ingen TV. Men det löser vi, nu kommer vi bara måste lägga ut en jävla massa pengar, hyran är på 9500 kr och depositionen då alltså på 28500 kr (3 månadshyror) + att vi bor ju faktiskt någonstans nu som ska betalas för också, vi äter också och vi har kvar lägenheten i Skellefteå än. Den måste sägas upp nu omedelbart i morgon.

Men då vet vi, snart är vi nästan helt norrbaggar dock så är jag bättre på norska än Simon än så länge ändå så pratar jag oftast bara med 2 åringar. Då kan man väl inte lära sig SÅ mycket vettigt eller? Simon kan ju faktiskt lära sig något användbart och prata med folk.

Jag kan bara VAAAAAAANN (föreställe eller en liten unge som tjuter ut ett oförståligt ord). Men det löser sig, jag pratar mer och mer norska för var dag, (observera att jag inte kan stava på norska) jag trecker trikken i alla fall.

Jo och för övrigt, det blev ett par nya träningsskor idag också. Och som jag förmodade priserna på skor ligger där vid 1400 (visst finns det skor som kostar så även i Sverige men allvarligt, värt?) jag provade lite olika och sedan hittade jag ett par som var på rea, halva priset så jag gick från sportbutiken som ligger precis brevid SATS och som vi ser från balkonen med ett par skor. Det kostade mig hela 699 kr, även om det säkert finns både bättre och skönare så duger dom gott och väl för mig. Dom var helt ok och mer krav än så har jag inte. Skorna har ju ändå bara en livslängd på ca 1 år sen ska man ju köpa ett par nya så orka lägga ut 1400? Svar, nej.

Jag är nöjd, jag har skor att träna i och snart en lägenhet att bo i MED EGET KYLSKÅP som man får fylla upp med EGNA grejer och man behöver inte ta HÄNSYN till 3 till personer. TOPPEN!

söndag, februari 08, 2009

Halva inne :P

Sweet, vill jag lova. Mannen som hyr ut lägenheten ringde nyss och sa att han skulle ringa referensen som vi lämnade för att kolla så att vi var reko människor och om referensen inte hade något negativt att säga så skulle vi få lägenheten. SWEEEEEEEEEEEEET!

Då undrar ni säkert vem referensen är, först trodde jag dom menade att det var tvungen att vara någon som vi "bott" hos tidigare så Skebo men så var inte fallet utan det gick bra med en arbetsgivare eller så också. Då blev det så att vi skrev Simons chef. De hade väl egentligen varit smartare att säga typ Anna-Ingeborg (förskoleläraren som är på mitt dagis) som jag antagligen kan ha träffat mer och haft mer kontakt med än vad Simon har med sin chef. Men det spelar ingen roll.

Så nu håller vi tummarna stenhårt att inte Terje säger något knäppt om oss. Så nu har vi kommit halvvägs! Och detta är lägenheten som vi pratar om.

Bestämt nu ja.

ok, jag inser mina begränsningar, det är bättre att jag väntar en månad eller två och beställer kläder då när jag har lite mer pengar förhoppningsvis och så skiter jag i om jag måste betala lite mer i frakt då, but that's life, jag MÅSTE i alla fall ha mig ett par träningsskor så vi får se vad den notan slutar på. Då var det bestämt, ja mamma du är väl nöjd nu ;)

Kläder, skor?

Visningen gick fort, och lägenheten var fin och fräsh. Jag hoppas vi får den, men det kommer bli lite trångt i så fall eftersom våran soffa är gigantisk men då överväger vi att ta bort en av divaneran så att vi bara har en divan på soffan. Men ja som sagt vi får se, killen skulle ringa antingen ikväll eller imorgon så vi håller tummarna.

Nu sitter jag och tittar runt på internet och det har ju gått fram att asos har en frakt på 10 kr så då borde man ju kanske beställa något och jag tänker så här i alla fall. Jag lägger det jag vi ha i varukorgen och sedan så tar jag bort allt onödigt och bantar ner allt men medan jag tittar runt och fundera på vad det verkligen i så fall är som jag vill ha så sitter jag också och överväger hur mycket jag kan tillåta mig själv att beställa för. Jag tänker runt 500 eftersom att VI (jag och Simon) då förhoppningsvis får en lägenhet och det kommer kosta MASSOR, dels en "vanlig" hyra plus en deposition på 3 månadshyror och sedan ska ju grabbarna här ha pengar så egentligen så är det bara fett onödigt att beställa.

Sen så kom jag på nu att det var ju så att jag måste köpa ett par nya skor att träna i och vad kostar det i detta land? Ja, det återstår att se, antingen så ska jag försöka hitta ett par i morgon eller så blir det på tisdag men dom jag har nu (det är nästan pinsamt att säga det) är ganska gamla och med det menar jag att jag säkert fick dom där lagom till när jag började gymnasiet. Nu har ju jag aldrig varit någon atlet direkt så jag har aldrig direkt känt behovet för ett par nya för dom har ju funkat. Till för någon dag sen då jag tycker att det börjar kännas lite konstigt i skon framme vid tårna och jag inser att jag håller på att trampa sönder sulan där framme.

Och ja, jag vet att ett par träningsskor bra håller i typ 1 år sen blir dom jätte dåliga jätte fort, så det är väl dags. Då är bara frågan, ska jag slösa pengar på lite kläder som jag egentligen inte behöver och sedan på ett par träningsskor som jag faktiskt behöver. Eller så köper jag bra träningsskorna eftersom att det är så man gör när man prioriterar. Läser mamma detta vet jag ju direkt att hon skulle säga, köp skorna och inget annat!

Fast, det är väl bäst så också, jag vet ju inte riktigt hur framtiden ser ut, jag måste ju skicka iväg datorn också. Vi får se hur det blir det där. Har ni några bra förslag kan ni alltid säga till.

Lägenhet kanske?

Jag är lite nervös nu,vi ska snart gå på visningen och denna lägenhet vill jag/vi verkligen ha! Bara den inte är helt jätte ful och förstört och slummig så kommer vi iprincip säga direkt att vi vill ha den. Men ja, det återstår att se, jag ska ta med kameran så kan man ta lite bilder på den, det fanns nämligen inga i annonsen förutom en översikt över hur den ser ut. SPÄNNANDE!

lördag, februari 07, 2009

Träning.

Jag tror vi nöjer oss med bilder nu för ett tag, det finns många fler men de kommer ha sin tid också. Jo, en ska till föresten. Eftersom att Simon har ett jobb nu så är det fritt fram för honom att skriva in sig på SATS. "Problemet" med det stället är att man måste binda sig 1 år, alltså man måste träna ett år om man inte bara vill betala 500 norska varje månad utan att få någonting för det alltså.

När jag skrev in mig på SATS så hade dom en kampanj att om man skrev in sig skulle man gå en gova och då fick man välja mellan en Ipod shuffle eller en pulsklocka. Ja, jag valde ipoden eftersom att det är väl den som jag kommer att ha mest användning av. Nu i februari när Simon skrev in sig så fick han en väska, lite surt för han men snack om att jag hade tur. Det vara bara av en tillfällighet att jag var med när han gjorde det och då frågade kvinnan vid disken (som var svensk) om det var mig dom skulle skriva in som hade värvat honom. Ja vad innebär det säger jag då.

Kvinnan svarar, "ja, då får du välja mellan en ipod eller en pulsklocka" men som tur för mig säger jag eftersom att jag tog ipoden när jag skrev in mig så då tar jag pulsklockan nu. Dock så blev ju Simon eld och lågor och trodde att han då skulle få den eftersom, vad ska jag ha en pulsklocka till? Hann VILL ju faktiskt ha en, blä tyckte jag om den saken och där sprack ju HELA min plan.

Simon fyller år snart och det han skulle få av mig var en pulsklocka och inte någon "b-ig" som kostar typ 500 utan jag tänkte plusa till 1000 på det, dels för att jag bara vill att han ska ha det bästa och för att det faktiskt är kombinerat med julklapp och sen så VET jag att det är den bästa julklappen/födelsedagspresenten som jag NÅGONSIN kommit på. Så det är bara att slå på lite större.

Jag var ju tvungen att förklara för Simon nu varför han inte får den pulsklockan som jag fick nu att han faktiskt skulle få en "riktig" i present. Han blev så otroligt glad och jag tror att han kände sig som den lyckligaste i världen när vi gick hem från SATS. För han hade ju skrivit in sig så att han kan träna + att han ska få en pulsklocka, det är tydligen allt som behövs för att Simon ska vara lycklig. Tur för honom, eller tur för mig?

Men, efter att jag har tittat på denna pulsklocka som JAG nu äger så försöker jag få den att fungera, instruktionsboken var MOLTO förvirrande men nu är den färdig inställd så nu är det bara att tuta och köra. Jag tänkte att den främst ska användas under sykkelpassen när man blir uppmanad att "ställa in sin pulsklocka och sykkla!"

Och ett sista lilla tillägg, jag och Simon var på träningsvägledning idag och Simon hade tiden före mig. För han så var inte Terje (vägledaren) så väldigt informativ, han la upp en plan (i mina ögon värdelös tyvärr för Simon) och sedan visade han var han kunde hitta alla apparaterna och så var det klart. När ja hade tiden efter så var han mye mer informativ vill jag lova. När han lagt upp en träningsplan för mig, som till och med jag tyckte var riktig bra så gick vi runt och tittade på var vi hittade allt och sedan visade han hur alla maskinerna fungerade + att han ville att jag skulle prova så han kunde hjälpa mig och ställa in allt, vilket han också skrev upp på mitt papper.

Diskriminering? Ja, jag tror det men jag ser det positivt, Simon hade aldrig kunna förklara allt detta för mig så bra som Terje gjorde (han har det ju trots allt som jobb) Simon skulle bara anta att jag skulle kunna en massa som jag inte kan och så blir vi sur på varan för att jag inte förstår när han förklarar. Sen så kommer Simon ändå träna med Oskar, Mange och Rene som redan har olika pass, 3 eller 4 st olika för olika muskelgrupper. Så det är lika bra att Simon skiter i alla. Nu kan jag också säga att inget av det där är obligatoriskt att göra så det går lika bra att skita i allt vad han sa och bara träna själv med vad man vill i stället.

Jag känner mig nöjd i alla fall, jag har blivit mycket klokare, det tackar jag för.

Go helg hörrni! ( Ps, alla inlägg som jag skrivit nu, ungefär inget har jag kollat igenom stavningen på och eftersom att jag skriver på en bärbar som jag inte är super van än så finns det säkert massor med felskrivningar utan dess like, det skiter jag i för det är inte jag som ska läsa, det är bara synd om er, men lycka till ;) )

Lite för sent kanske?

Sen så fortsätter vi, när jag var hemma i Skellefteå så var det ju faktiskt så att jag klippte mig och det har jag inte heller lagt upp någon bild på. Det blev inte någon drastisk klippning utan längden är som kvar, det som hände var att håret klipptes upp så att mina lockar faktiskt skulle bli lockar och vara fina. Och jag är jätte nöjd faktiskt, i vanliga fall hatar jag om man kommer från frissan och det inte syns vilket ibland har hänt en del gånger men även fast det var så denna gång också så blev det fortfarande SÅ mycket snyggare.

Här kommer några bilder alltså, men dessa bilder togs samma dag så det är klart, nu ser det väl lite annars ut.

Mest snö.

Jag vet att jag har lovet bilder så nu kommer det lite fler. Och dessa inlägg tillägnar jag mitt jobb lite, nu är det ju så att jag får ju inte lägga ut bilder på barnen men det kommer lite bilder på omgivning och andra spännande saker som händer och sker på detta jobba. Saker som vi skapat också.

Detta är trappen ner till dagiset, den halva dörren där till höger där går man in. Den fick jag skotta en dag efter att det hade snöat som tusan här men nu vet jag att det inte är och jämföra med hur det snöar hemma i Skell, men för att vara Oslo var det mycket.

Detta är också trappen, från en annan vinkel, den lilla delen ner.

Detta gjorde mig så otroligt glad, föräldrarna visar uppskattning.

Denna är jag skaparen av, med lite hjälp då förståss.

Och sedan blev det en ännu större.

Reptilparken.

Sådär, nu ska jag berätta lite om min torsdag, vad som faktiskt var så speciellt denna dag och det var att vi skulle på tur med dagiset. Vi for nämligen till Reptilparken här i Oslo, där fann vi både ormar, ödlor, grodor, en pappergoja och faktiskt en KROKODIL!

Icke att förglömma så fick vi hålla i en orm också, han hette Nils och var jätte snäll och så här såg det ut.

Detta är jag med Nils och i bakgrunden ser vi Anna-Ingeborg som är förskoleläraren på dagiset.

Detta är Nette med Nils och han är verkligen intresserad av henne men han tar sig verkligen en stor frihet här och Nette har smått panik.

Detta är då krokodilen, JA jag vet att bilden är jätte KASS men det är mycket folk, skitiga rutor, massa ljus som speglas så bättre än så blev det inte, men det ÄR en krokodil!

Detta är min favorit bild och den bild som jag är stolt över. Gosigt värre ;)

Hur många hade gissat detta? Jag har alltid tyckt att ormar är söta och det kan jag lova att jag inte har ärvt av min far men jag kan ju inte missa ett tillfälle som detta. Jag är jätte sugen på att fara dig igen och då privat med Simon och egentligen förhoppningsvis med dom andra grabbarna också men det lär ju inte hända? I så fall ska jag ha med mig min riktigt kameran då. Men kul var det! :D

Bildfrågan.

Men se här, Linda har för första gången kopplat in något annat än strömkabeln nu till denna dator. Hurra, det tog mig bara en massa tid, men det har ju sin anledning. Jag vill egentligen inte lägga in något på datorn eftersom att jag innerst inne i mitt stilla sinne vet att jag måste skicka tillbaka datorn och antagligen på service.

Men nu tog jag ändå tjuren vid hornen, här kommer en bild och det är en fråga till denna bilden. Jag har tidigare nämnt att mynten här i Norge är något annat, att dom är värda mycket mer och att man har gigantiskt mycket av dom. Allt detta fann jag i min börs och frågan lyder.

Vad tror ni är den sammanlagda summan av dessa mynt? Jag tycker det är en kul grej om ni faktiskt slänger iväg en gissning, det är inte så att jag kräver så mycket här, eller?

Svaret kommer senare.

torsdag, februari 05, 2009

Blåst!?

Jag har så mycket att skriva här om allt jag gjort idag som verkligen är utöver det vanliga men innan jag kom till skott pga en del förseningar men tjall på tekniktrådarna så är jag verkligen inte sugen vid det här laget. Jag lovar att jag kommer att berätta för det är verkligen något spännande men jag är inte på humör.

Det enda detta inlägg ska handla om är att jag känner mig blåst, totaltjävlafucking BLÅST!

tisdag, februari 03, 2009

Simon har jobb!

jäkla skönt att denna dag är över och tack gode gud så kommer Nette imorgon vilket innebär ingen vikarie eller rättare sagt inte samma vikarie. Linda gör vågen, inge illa menat personligen men alltså jag var inte ens något bekväm över att jobba med honom och jag ser verkligen fram emot att träffa Nette. Det finns mycket att prata om.

Det viktiga med denna dag är att Simon har fått jobb! Jippi, som på beställning, han börjar imorgon. Sweet, lägenhet here we come, den vi satsar på för fullt är den på nydalen. Den som jag lagt upp en bild på.

Nu ska jag inte skriva nå mer här tänkte jag och göra lite annat i stället som att hänga tvätt kanske. Ses och hörs.

måndag, februari 02, 2009

Det blev mycket av allt idag.

Eftersom att det inte blev bio i lördags så tänkte jag och Simon att då far vi på söndag i stället och hade kollat in att Yes man skulle gå kl 18 på Colosseum och det fanns ca 90 platser kvar, det är väl lugnt tyckte jag och sa som inget om det utan att boka biljett eller något. Jag kände som inte att jag ville det eftersom att jag inte vet hur saker och ting fungerar i detta land. Men vi kommer dit och ja jag erkänner kanske aningen sent med bara någon/några minuters marginal. Står i kö och en gubbe han skiter fullständigt i det och tränger sig. Till råge på allt så när det väl är våran tur så finns det inte kvar några platser så man kan sitta brevid varandra. Det fanns så man kunde sitta en bakom den andra men hur kul är det?

Nej, så bio blev det inte utan i stället så åkte vi hem och såg film där i stället. Alla blir fundersamma när de kommer tillbaka från gymmet och hittar oss hemma när vi egentligen skulle vara på bio så Rene blåser vi och låtsas om att vi inte förstår vad han pratar om. Bio? Vad är det, vem har pratat om det? Och Rene efter en liten stund konstaterar att Mange måste ha ljuge, även fast det skulle vara VÄLDIGT troligt så var det inte så i detta fall eftersom att vi skulle på bio men fick andra planer.

Det får bli en annan dag. Det blev inte så sent igår kväll heller eftersom att jag inte ville börja veckan sådär super trött. Jag kom till och med ihåg att köpa mig en ny månadsbiljett så jag kan åka säker på t-banan dock så ville maskinen inte ha mina mynt så jag var tvungen att mata in en hundring för de sista 50 kronorna och vad händer då, jo man får tillbaka växeln i MYNT.

Hur var det där med mynt egentligen? Jag ska återkomma med det senare och ta en bild och visa hur mycket mynt jag har i min börs och vad det sammanlagda värdet är.

Oj vad detta inlägg kommer att bli långt, jag har ju bar hunnit med hälften av det planerade. I alla fall, innan jag gick hemifrån så fick jag ett sms av Nette där hon säger att hon är sjuk, och all heder till henne att hon är hemma och blir frisk för det är fasen inte kul att vara sjuk och vara på dagiset. Men sen så kommer vi till den delen, hur går det nu, måste jag jobba själv? Nä, det kan jag inte tänka mig en vikarie måste ju in och hur kommer det gå. Jag måste ha koll på allt, fast samtidigt så tyckte jag att det skulle bli spännande med en vikarie. Nytt folk, kul att träffa.

Tills jag träffade vikarien, som jag trodde skulle vara en barnehage vikarie och inte vilken vikarie som helst från NAV (norges AF). Han luktade massa rök och brukar egentligen vara på byggen och jobba och får veta samma dag var han ska och jobba. Nu är det ju så att alla har inte lika tur och har ett riktigt jobb och det är liksom ingen fördom eller så, men fanns det ingen annan?

Det var ju egentligen inget fel på människan men jag kände mig egentligen inte helt bekväm med honom och sen så hjälper det inte att vi hade lilla snuttan som nu fyllt 1 år som är väldigt skeptisk mot främlingar och vill helst inte vara någon annanstans än i mina armar under hela dagen. Dessutom så är män inte vad hon föredrar så jippi för mig. Så fort jag PROVADE, gjorde en liten ansats att kanske flytta henne eller bara att jag satte mig ner och ibland prova att sätt henne i mitt knä eller ja faktiskt sätta ner henne på jobbet så fick vi veta att hon levde. Hon skrek något oerhört, stackar liten. Men efter sådär 4 timmar av att burit runt henne hela tiden, medan jag städade bort, diskade lite, gjorde mat eller bara försökte räcka till åt de andra barnen så var det inte en möjlighet att släppa henne i från mig. Så ja då är det lite jobbigt.

Man blir så trött liksom, sen att hon egentligen brukar sova sådär allt mellan 1 till 2,5 timmar trodde jag skulle bli toppen. Efter att alla barnen kommit i säng där vid 12 så begav jag mig av till butiken för att köpa mat så att barnen hade något att äta och detta tog TOPP 15 min, ja då låg hon i vagnen tokskrikandes och inte alls skulle sova. Hon sov topp 20 min idag också. Gissa om hon också var trött och sliten.

Så ärligt talat jag höll aldrig på att hinna få i mig någon mat själv denna dag, men det gick. Tillslut, men lillan liggande i knäet när jag satt där och kastade i mig lite.

Och sen då, jo då kommer jag hem och inser att jag är på vresigt humör pga antagligen lite energi och förlite mat och en utmattande dag så kollar jag mailen och ser att jag fått svar från en karl som har ute en lägenhet här i Oslo. Jag frågade om det fanns möjlighet att jag och Simon kunde komma och titta på den. Det är en 3:a på Majorstuen, alltså ganska så sentralt (beror på vad man menar med sentralt också). Hela på andra sidan vägen från T-bane stationen där jag i vanliga fall gör mitt byte av t-bana. Jag blev peppad och ja, bilderna såg skitfina ut och vi lyckades hitta dit vi skulle. SÅ svårt var det inte men när gubben ringde så hörde jag inte riktigt vad han sa om vilken ringklocka jag skulle trycka på så i slutändan fick han komma till dörren. Men det var inte hela världen. Det var helt klockrent beläget, inne på en bakgård så man märker inte av ljuden från trafik eller så, dock så kunde jag konstatera att det inte var rätt bilder som fanns i annonsen. Antagligen, bilder på en annan likadan lägenhet, men ändå inte. För det stämde som inte helt och hållet. Ja i alla fall så trodde jag och bilderna gav intrycket av att det skulle vara större och så här känner jag. Hyran är på 11 200 exklusive ström så plus lite till och ja det var ju 2 sovrum så tekniskt sett kan vi "hyra" ut det men hej, det var litet och trångt. Det vore helt klockrent att bo där men det som for genom min gärna då vi kunde få lägenheten där och då om vi ville så var det. Shit, det funkar verkligen inte om Simon inte får ett jobb.

Så hur som haver, i slutändan så sa vi att vi verkligen var intresserad och om Simon har fått ett jobb inom denna vecka så om han då inte hyrt ut den så tar vi den men innan går inte. Tyvärr, min lön räcker inte för att betala hela hyran och mat. Och jag skulle bli glad om vi fick den MEN jag blir inte ledsen om vi inte får den, så när det känns så känns det nästan bättre och vänta lite.

Jag håller fortfarande tummarna stenhårt för lägenheten här brevid i stället OCH som vi inte skulle flytta in i förrän i MARS. Det är ju långt kvar dit, pengar kommer att trilla in. Visningen på den är på söndag, så då får vi se och helt ärligt, jag kommer säga att vi ska ha den NÄSTAN oavsett om Simon fått jobb. Jag skulle kunna offra mig och betala hyran tills Simon fixat ett jobb om det innebär att vi bor i en lägenhet som vi trivs med på ett bra ställe, nära till det viktiga som för mig är t-bana, sats och någonstans att handla mat. Det finns här mellan Nydalen och Storo där vi nu bor och det känns skitbra + att Simon vill bo här för att han ska kunna träna med grabbarna grus och det förstår jag.

Så vi håller tummarna SUPER.

Nu måste jag verkligen hoppa i säng, Simon har redan lagt sig hur går det ihop? Jag ska jobba och han som inte göra det sover? Fast klockan är ju inte alls allt för mycket. Jo en sak till, jag har just upptäck en av dom BÄSTA sakerna med Norge och det är chockladsåsen man kan köpa på ICA. Det är sammasak som topping hemma i Sverige, men det finns att köpa så man har det i sitt egna lilla hem. Jag blev just väldigt sugen på att använda ett väldigt vulgärt ord för att beskriva hur jäkla gott det var.

Så jag avslutar detta inlägg med att se positivt (!?) på dagen som kommer, den kommer bli likadan som idag eftersom att Nette inte kommer och det innebär att det är samma vikarie i morgon, får jag säga (sug?), jag vet inte om jag vågar. Men så är det bara.

Har ni lästa allt, grattis till en massa fullkomligt onödig information.

söndag, februari 01, 2009

Resa vore väl kul?

Nu när allting verkar gå åt rätt håll, jag sitter i Oslo och mår bra, har en dator (som nästan funkar) med massa trevliga människor som är supersnälla och låter mig stanna till jag och/eller Simon har någon annanstans att bo. Jag har ett jobb och tjänar pengar, Simon är också här nu och det som fattas är bara att han ska få ett jobb så att vi med säkerhet kan stanna och fixa ett eget ställe.

Det jag känner nu när det känns som jag har hund, hus och villa är att allt som jag ville göra när jag var arbetslös/arbetsökande/vikarie så hade man all tid i världen för att kunna göra saker som att impuls fara på en resa, bara sätta sig på ett flyg och njuta. Ta en vecka med sol och bad, fota eller vad som helst MEN då var det ju pengarna som saknades.

Nu sitter jag här med lösningen, pengarna börjar rulla in och vad känner man då, jo jäklar så skönt det skulle vara att bara få fara FÖR EN GÅNG SKULL men det är ju ingen möjlighet nu heller. Eftersom det jobb jag har. På det lilla dagiset men bara jag och Nette så kan ju inte jag sticka iväg. Jag jobbar måndag - fredag och så är det. Det går ju alltid ta en weekend men det känns inte som samma sak eftersom att man antagligen spenderar en massa dötid på ett plan.

Men en dag så tänker jag ut och resa så är det, jag hoppas egentligen på till påsk när dagiset faktiskt är stängt, då är jag ledig men då finns ju det här med att flytta. Då är antagligen min enda chans att ta mig hem till Skellefteå, packa ihop hela lägenheten och städa upp den. Annars hade det varit klockrent. Jag kan ju i och försig börja fundera över sommaren. Den första sommaren då jag inte behöver jobba. Så får det kanske bli.

Det vore kul i alla fall.

Nu vet jag inte hur det här kommer att se ut men hipps vipps hade min blogg medan jag skrev detta inlägg ändrat stilen på texten till nån jätte ful stil. Jag hoppas inte att det är den som kommer finnas i min blogg när jag publicerar men troligtvis blir det så. Jag orkar inte ändra något så det får ni leva med.

See you, kör försiktigt.