Så här ser det ut.

Söndag kväll, skönt men samtidigt så pirrar det i magen. Imorgon så ska har jag tidig vakt, alltså jag ska öppna på dagiset, vi får se hur det går med den saken. Men så svårt kan det inte vara, jag vet redan att det ser ut som ett bombnedslag halverst eftersom att det var så vi lämnade det i fredags innan vi for, när vi skulle på födelsedagskalas. Men det löser sig, och efter att jag har jobbat imorgon kan det sedan vankas hemfärd men troligtvis blir det inte förrän på tisdag morgon gissar jag.

Nu tänkte jag dela med mig av lite bilder här ifrån Oslo, hur det ser ut här i krokarna så kanske ni får lite perspektiv och sedan på vad jag stötte på på Oslos gator i går när jag var i farten där. De 3 förta bilderna är tagna på en "gångväg" på vägen till T-banan och visar hur det ser ut där vi bor, nu vet jag att detta inte är de mest smickrande bilderna eftersom att dom verka hålla på att göra om en del men så ser det ut från balkongen ungefär, fast ja, nu står jag där nere och tar mot balkongen.

Den röda ringen det är våran balkong, så där bor vi. Jag, Oskar, Mange och snart Rene.

Här ser man kanten på huset vi bor i till vänster, sedan så det som är till höger i bilden är Storo sentreum vilket är en galleria med ICA bla och som är större än CK. Det i mitten är ingången, så ja, det är inte alls så långt.

Nu står jag på samma fläck och tar denna bild men har vridit mig ytterligare till höger för att visa var vi (jag kommer efter jul) att träna, det är allt så INTE långt och vi ser det från balkongen, uppskattat kanske 300 - 400 meter dit. Det är S.A.T.S för dom som inte ser att det står det.

Här är slottet i Oslo, det kommer att komma bättre bilder när jag väl har min utrustning här nere, men detta får duga.

Så ser det ut i sentrum, med en liten gran och en is-rink där man kan åka skridskor. Jag kan inte låta bli att le när jag tänker på detta, tänk om det skulle finnas i Skellefteå?

Här har vi en gatu"artist" och för er som inte ser, vilket är jag också när jag tittar på denna bild så ligger det en tjej i mitten av backarna på marken "under" killarna.

Här har han tagit bort backarna som killarna satt/låg på och nu tagit fram tjejen som låg under dem och sedan lagt henne på dem. Och nu säger killen som gör detta som syns lite suddigt i bakgrunden och som hoppas upp i fönstret, att om killarna inte lyfter varsitt ben, så att dom alltså "står" på ett ben så kommer han att hoppa på dem. Dom försöker och lyckas inte så bra men, han hoppar inte på dem utan tackar för sig. Så kan det gå, detta påminner mig om att jag aldrig ska ställa upp som frivillig i något sådant.


Och jag avslutar detta inlägg med en bild på Rene och Magnus och så här kan det se ut när pojkarna leker. Magnus är den som är på topp :P

Klänning.

Ja då har jag återvänt från Oslo by eller det var ett ganska bra tag sedan jag kom hem men jag har haft lite grejer för mig så det är inte förrän nu som jag sitter ner och skriver här. Fort var jag klar på stan också med mitt mål att hitta något att ha på mig till exempel på julafton/nyrås eller den 27 då jag vill ha en liten partykväll där hemma med nära och kära. Nu när jag väl är där måste man ta vara på tiden. Hur som helst så på andra affären jag gick in på, det var Zara (som jag ÄLSKAR) så hittade jag ungefär 3 olika klänningar jag kunde tänka mig, var av att jag helt blev kär i 1 av dem. Eller det är en definitionsfråga om det är 3 olika klänningar, som hade som samma modell alla 3 men såg bara olika ut i olika tyg och färg.

Jag kunde inte låta bli, blir man sådär förälskad då är det väl ett ok köp? Är det inte känslan man ska gå på och då menar jag inte "åh så fin den här var, den tar jag.. och den var också fin, och den och den och den.." osv. Alltså när man väl hittarett plagg som är helt super duper snyggt och det käns bara troligt bra, då kan man väl få unna sig det?

Varför jag tänker så här är för att klänningen inte var billig, men det var väl inte dyr dyr heller, bara lite dyr. Det skulle inte falla mig in att köpa en klänning så här dyr annars men är helt underbar så, I went for it. Den kostade mig hela 549 norska, så ja det slutar väl på övar 600 svenska. Men det kunde ju ha varit värre.

Och ni får väl bedömma själva vad ni tycker men jag tycker om den super mycket! :D Så är är min partyblåsa för att tag fram över.

Ja sedan spenderade jag upp mitt presentkort på body shop, så nu har jag handlat en body lotion milk som luktar coccos nöt och sedan en grej för håret så att det inte ska vara så frizzigt och typ få nytt liv eller nåt. Det är gott när det är gratis så vi får väl se hur det går, tanken var att satsa på något annorlunda som kanske kan behövas och få skämma bort sig lite. Jag hoppas att det funkar på mitt hår för så skulle jag bli super glad i alla fall. Jag fick lägga till 18 norska kronor i alla fall, men det var det värt ;)

Så nu blir det mat strax jag ska ta och var lite aktiv.

Skräckfilm?

Ja, jag säger då det. Det var osäkert på om jag skulle kunna somna igår men det gick bra. Vi såg nämligen skräckfilm är igår kväll och även fast jag alltid har tyckt att det är kul och spännande att se skräckfilm så var jag bara inte riktigt fit for fight. Jag tror att det ha och göra med att jag sedan skulle gå och lägga mig ensam i en lite säng i ett rum där jag har bott nu i nästan 2 veckor. Hm, ja det kändes lite osäkert eftersom att jag vet att när jag sett skräckfilm så skenar alltid min fantasi iväg och jag inbillar mig saker, att jag ser saker vi varje mörk liten vrå. Men det gick bra, dock så insåg jag snabbt att efter ha sett den första filmen som inte alls var så speciellt hemsk och att jag mer skrattade i slutet av den eftersom att Oskar och Magnus blev så upprörd över att den var helt cp och sög, så kunde man inte riktigt bli rädd. Men nästa film som startades insåg jag snabbt att det var en riktigt skräckis och såg jag den skulle jag aldrig kunna sova.

Så även fast det blev många protester från både Magnus och Oskar som verkade vilja att jag skulle se filmerna för att jag sedan inte skulle kunna sova och dom verkade tycka att det var ett väldigt roligt fenomen. Men jag tog mitt förnuft till fånga och skulle gå och lägga mig, men redan då bara av att ha sett "startsidan" för dvd:n så vågade jag nästan inte gå själv till mitt rum eftersom att vägen dit var mörk, inte helt svart men mörk. Så då stod jag och vela lite, se en film som såg jätte hemsk ut eller gå till mitt ensamma lilla rum och sova.

Magne och Oskar tyckte att detta var otroligt roande och låg i soffan och började dra påhittade historier över hur dom har vaknat på nätterna av att det står män/människor vid deras säng och tittar på dem, och hur mange hade sett någon stå över Oskars säng och sedan burit ut honom ut rummet osv. Dom har livlig fantasi dom där små, men jag skrattade så att jag dog. Dock så påpekade Oskar att jag nog skulle behöva låsa ytterdörren för den var fortfarande öppen... Tänk om någon står i ditt rum nu Linda! Men så var det inte, men efter att som sagt allt påhittat kunde jag ändå inte låta bli att låsa dörren som var det första jag gjorde. För att vara über säker hade jag kunna låsa dörren till mitt lilla rum men, så illa var det inte.

Nä det var faktikt kul och ändå kom jag mig i säng inte allt för sent så nu idag vaknade jag där vid halv 10, rå härligt. Nu har jag suttit här och pillat lite och käkat frukost. Nu är det dags för att börja göra sig klar för att gå ner på Oslo by och se om man hittar något kul. Jag tänkte också se om jag hittade något kul för presentkortet jag fick på body shop. Vi ses i afton troligtvid så jag tänker uppdatera här om jag köpt något spännande. Kör försiktigt.

Oslo, dag 2.

Detta skrev jag i ett lite block som jag har med mig här när min blogg inte skulle finnas till hands så som den inte gjorde de första dagarna men faktiskt nu gör.

Jag börjar med att inte sova sådär superbra, faktiskt väldigt lik som på tåget. När det väl gällde kunde jag aldrig somna och när jag väl hade gjort det vaknade jag flera gånger, bla för att det var för varmt.

Jag stiger upp tidigare än vad jag planerat men det var också ganska skönt. Jag hade tid på mig att göra mig i ordning. Men ändå lyckades jag att komma 4 min försent till T-banan jag skulle ta och tänker halverst att det var ju värdelöst men jag är ju fortfarande ute i så god tid så det borde lösa sig.

Jag tar mig i alla fall iväg och tar mig på rätt t-bana åt rätt håll, vilket jag även lyckas med när jag byter t-bana. Jag kliver av på rätt ställe och har hamnat mitt ute i ingenstans kändes det som. Det var backar och krön, kurvor, vägar och bilar mest överallt. Så var ska jag gå riktigt? Jag går först upp för en backe från stationen men inser fort att det nog inte var rätt och går tillbaka och går nedåt i stället. Det kändes genast mycket bättre och jag känner ett litet hopp om liv när jag tycker mig känna igen formen på vägarna från kartan jag har stirrat på i evigheter.

Jag går och bilar kör alldeles brevid mig som tokar och till slut så hittar jag som rätt fast ändå inte. Det går ett trästaket som en mur längs vägen där det till vänster om mig finns en väg in (alltså ett "hål" i "muren"). Där på "muren" sitter en skyllt där det står Holmenkollveien 95 A - ... När jag tittar in efter hur det ser ut så är det en väg in som ser ut att leda till en miniatyr by. Min tanke är, hur ska jag veta vilket hus som är rätt? Som en räddare i nöden kommer det en kvinna bärandes på ett barn och jag tänker en tanke "tänk om hon ska till dagiset" vilket hon faktiskt skulle. Lyckost mig!

Jag kommer dit och träffar Anette som är jentan jag ska jobba med och hon är också 20 år. Dagen går, barn kommer och vi leker. Jag känner mig helt bortkommen vissa stunder och helt som en bisittare eftersom att jag inte vet vad som direkt ska hända eller göras. Jag får ej heller så SUPER klara instruktioner alltid, men det går. Jag överlever dagen med att jag tror att jag har lärt mig barnens namn.

Nu knallar jag vägen tillbaka till stationen som är helt öde och jag konstaterar att jag med någon minuts marginal måste ha missat tåget tillbaka. Nästa var ca 1 kvart bort och när det drar ihop sig för att det ska komma hör vi ett meddelande att trafiken från väst är försenad med 5 - 12 min. Så jag fick vänta minst 20 minuter innan tåget dyker upp, dessutom hade jag bestämt mig för att tjuvåka vilket jag också gjorde. Dock så hade detta tåg väldiga problem och vi blev stående ett ganska bra tag på några hållplatser. Sedan 100 meter innan en ganska fin centrumpunkt så stannar det igen och får problem. Det slutar med att vi tar oss fram till stationen och där måste alla kliva ur.

Nu är det så att jag skulle köpa mig ett veckokort på t-bana men då behöver jag kontanter, exakt 200 norska. Så nu försöker jag hitta en Mini bank att ta ut pengar från, vilket går bra. En 200-lapp får jag vilken sedan biljettmaskinen inte ville svälja så jag måste växla. Det var inte det lättaste men även med växlade pengar krånglar maskinen. Till slut lyckas jag och tar min biljett och sätter mig på en t-bana hem. Jag var hemma vi halv 6.

Nästa äventyr för dagen och anledningen till att jag skriver detta stycke text är när jag inser att jag måste handla något att äta till frukost som jag liksom kan trivas med och inte bara trycker i mig för att det är det enda som finns. Jag måste även lista ut något att äta till lunch på barnehagen eftersom att dom inte har någon mikro och bara äter bröd i detta land. Jag gör en kompromiss och bestämmer mig för att köpa ägg att koka och käka det på bröd. Nu ska jag bara få tag i det också och nu är det så att det ligger en mataffär här brevid ca 200 meter bort, dock är den väldigt liten.

Jag får beskrivningen dit och tänker att det här kan inte gå fel, eller? Jag skulle gå ut vänster till trapporna och där höger och sedan följa vägen. Det är en beskrivning som kan tolkas på många sätt. Jag tolkade det som att jag skulle ta höger efter trapporna och genast när jag kommer ut och går så får jag en dålig känsla av att detta inte stämmer. Jag provar verkligen att gå till höger där åt alla möjliga olika håll, vilket kanske låter konstigt men man skulle ju följa vägen, då var det bara frågan vilken väg? Detta är något som jag aldrig kommer erkänna för Oskar och Magnus men jag går och går och går tillbaka och provar nya vägar. Tills jag tänker tanken att Oskar kanske sa fel och menade vänster, vänster så jag går åt andra hållet. Efter ca 80 meter kommer jag till en info-tavla över området där vi bor. Utmärkt med en prick på denna tavla fanns denna lilla butik med och nu kan jag väl inte misslyckas, eller?

Väl i affären kan jag inte för mitt liv hitta mejeriprodukterna, till jag insett att vad jag trodde var en spegel i själva verket var en dörr med ett glasfönster i . Jag tar mitt pick och pack alltså ägg, husmans, en müsli typ och en yogurt. 80 nånting blev det och jag drar mitt kort. Till min fasa så funkar det inte i denna butik eftersom att dom inte tar utländska kort. Crap! Jag har inte den blekaste om var det finns en mini bank på detta ställe.

Kassörskan säger att det ska finna en i Storo sentrum vilket var 5 min bort att gå. Suck, tänker jag, man hinner gå långt på 5 min, hur fan ska jag hitta? Jag går i den utpeckade riktningen och kommer sedan till en ganska öppen yta med mycket vägar och hus på distans. Jag bestämmer mig för att fråga om vägen och tur har jag. 2 äldre män guidar mig rätt, in i ett hus. Detta är att jämföras med CK fast ingången var där bilarna kör, det var en parkering?!

Tillslut hittar jag ingen mini bank utan ICA i stället och tar det jag ska ha och hinner bli påmind om att det bara var 5 min kvar innan butiken stänger. Jag betalar med mitt kort och går. Nu efter jag handlat är det bara att konstatera att det var ca 500 meter till detta Storo sentrum vilket är som CK. Har ett ICA som är öppet till kl 9 och som tar mitt kort. Gissa var jag kommer att handla?

Väl tillbaka i lägenheten drar jag en modifierad version av min historia om när Linda skulle handla för första gången i Oslo. Jag gör mig klar för sängen och skriver nu om mina bravader i mitt lilla block. Klockan var 22.31 innan jag var klar med min andra dag i Oslo.

Så kan det gå, så såg alltså min andra dag ut här i Oslo, det var alltså första dagen på dagiset. Nu i efterhand kan jag också tillägga när jag har haft tid att utforska Storo sentrum så är det större än CK men det är bara en liten parantes.

Nu är jag inne på min 10:onde dag och allt känns bra, dock så har jag blivit lite smått förkyld men det får man leva med. Kör försiktigt.

Blödig?!

Jag har blivit så jäkla blödig på senaste tiden, oavsett om det är hemskt eller bara så otroligt enastående så vill jag bara böla. Vi har nu sett October sky och helt seriöst så ville jag bara storböla. Ta och se filmen så kanske ni förstår, den var bra och jag älskar så som dom pratade i filmen men, är det verkligen så att man ska vilja böla? Eller är jag bara för blödig? Ja, nu är hur som helst tanken att jag ska ta mig i säng. God natt!

Lilla julafton i norge.

Ja då var det onsdag då och en vecka kvar till julafton, det känns helt skumt att det är så och innan dess ska jag hinna hem. Jag pratade en stund med Simon och fick då höra att Susanne fixar en julskinka enkom till mig, hur söt är hon inte! Hur som helst så har det känt som en liten julafton för mig idag. Först så kom Anna-Ingeborg idag och hon är förskoleläraren som är på barnehagen en gång i veckan och hon hade med sig ett kuvert från tornsvålen (alltså "företaget" som äger barnehagen) där det stod massa tack för att jag jobbar ungefär och så fick jag en julegova som var 250 norska på the body shop. Tack och bock säger jag verkligen eftersom att jag endast har jobbat i 1 vecka. Sedan så hade även Anna-Ingeborg med sig en liten gova som var 2 st chokladfigurer, en i vit och en i mörk choklad En jultomte och en gran var det, jätte sött. Tack för det med!

Sedan så hade vi föreldrakaffe på barnehagen vilket innebär att föräldrarna får komma lite tidigare och så får dom fika lite, bla lussekatter som vi bakat men utan saffran/eller deras stad in och russin. Så helt enkelt blev det bullar som bara såg ut som lussekatter. Men kul var det att dom kom och satt ner och man han prata lite, det kom till och med en morfar i stället för en förelder till ett av barnen. Sött, men sötast av allt var att föräldrarna faktiskt hade gått ihop och köpt 2 govor till oss alltså jag och Anette. Vi som jobbar på dagiset, dom tyckte att vi var så duktiga och tog hand om barnen så bra och dom var så tacksam över att vi fanns. Jag tappat typ hakan eftersom att jag än en gång bara hunnit vara på dagiset 1 vecka. Förtjänar man detta då?

Men uppenbarligen så blev dom glad över att jag är där och dom verkar väl tycka om mig, det dom har sett så då kan man inte bli annat än glad. Barnen hjälpte oss att öppna paketen och det var från the body shop, en sån där dusch boll, shower gel och body butter. Jätte sött. Tusen tack som man säger här i norge när man ska tacka för något, i sverige säger vi bara tack. Man framställs ju som lite otacksam i jämförelse med det.

Nu sitter jag här i lägenheten och funderar på vad jag riktigt ska göra. Jag är van att alltid någon är här eller att det är någon som dyker upp inom en halvtimme timme efter det att jag kommit hem. Men ingen Oskar än, så nu vet jag inte hur jag ska göra med mat. Han verkar inte ha tagit fram något så jag får väl fixa något själv. Men jag överlever.

En sak som jag tänker på varje gång jag är ute och går här efter vägarna är att om man ska gå över ett övergångställe så stannat (i jämförelse med sverige) alla bilar, med undantag för dem som verkligen inte hinner. Alla som kan stannar för att man ska få gå över vägen. Jag blir lika ställd varje gång det händer. Men det är väldigt skönt, det är likson bara att knalla rätt över vägen.

Jo och en sak till som jag inte får glömma, jag har nu fått mitt norska telefonnummer och jag tänker inte skriva ut det i bloggen så vem som helst kan få det och trackasera mig utan, vill någon ha det får ni allt vackert fråga om jag inte redan har uppmärksammat er på vad det är redan.

Så nu ska jag fixa mig något att äta, vi ses och hörs. PS. Jag vet att bilderna suger i kvalla but that's life. DS.

Milstolpe.

Hej, jag saknar en av mina milstolpar här. Det är att, jag faktiskt har beställt ett norskt telefonnummer, ett kontantkort och Mange skröt upp det så pass hårt och sa att det skulle gå skit fort och jag kunde få det bara efter en dag eller 2. Men det har jag inte fått än och jag vill verkligen ha det just nu, så jag kan ringa hem till att söta.

Hade det gått SUPER fort skulle jag ha fått det i fredags men det fick jag inte så då antog jag att jag skulle ha fått det idag men det har jag inte heller. Och med tanke på att Tele 2 har dragit pengar så vill jag ju ha mitt nummer. Mange sa också att jag skulle ha fått ett mail av dem, vad som skulle stå i det vet jag inte riktigt men det skulle väl vara en bekräftelse, men det har jag inte fått. Hum, så just nu känns det lite halverst vad det gäller den saken. Jag har skrivit upp nufror som jag antar är ordernummret men, fortfarande så har jag som ingen koll. Jag vill ha mitt nummer och kunna ringa hem utan att ringa upp Oskars pengar, för det skulle inte kännas bra att göra!

Jag var stensäker på att jag skulle få det idag och var helt taggad, det var ungefär det jag tänkte på hela vägen hem från jobbet och när jag då öppnar lila brevboxen i "trappuppgången" så fanns det inte där. Suck, jag antar att jag börjar sakna människorna där hemma men jag skulle inte ha några problem om jag bara kunde få prata över telefonen. Sen har jag lite dåligt samvete över att jag inte ringt mamma och pappa än men jag tänkte hela tiden att dom kan jag ringa med mitt egna nya nummer och betala för det själv och det skulle ju gå så fort att få det... men det har ju inte kommit.

Ja men då vet ni hur det ligger till med den saken, jag ger det till imorgon på sig annars kommer jag bli fundersam och seriöst måste ta tag i det där, jag är över vänt.

Nu till något annat, jag hade sen vakt idag för första gången, riktigt på riktigt vilket innebär att jag stängde dagiset själv. Och vad jag vet så har det gått bra, men det är inte förrän i morgon som jag får veta vad jag har glömt då Anette kommer dit och öppnar. Men det är inte så där farligt konstigt mycket, det ska vara städat och snyggt, tömma alla sopor och blöjor och sånt logist. Sedan släcka alla lampor och se till så alla dörrar är stängda och dra ur några kontakter och ta in lite grejer som ligger ute i vagnarna. Och det var vad jag gjorde, jag hoppas att det var allt. Men det känns som att det inte kan finnas nå annat som skulle vara superviktigt som man måste göra.

Så, jag har sen vakt hela veckan vilket innebär att jag börjar kl 9 varje dag. Sweet, sen nästa vecka kommer jag bara jobba en dag och sedan bär det av hemåt och den sista dagen där så ska jag har tidig vakt så då ska jag vara på dagiset kl 8 och ta emot alla barnan. Det ska bli spännande. Så då vet ni hur jag har det är borta.

Jag är också taggad över att komma hem till jul. Och den 27 vilket är lördagen så vill jag gärna hitta på något med folk, gärna typ en laid-back fest eller nåt. Jag har i alla fall boka tid på make up store så jag ska bli sminkad. Och jag mamma jag vet att när du läser detta kommer du tycka men å så onödigt men faktum är att egentligen inte för jag har en anledning. Min fundation flaska gick sönder där hemma i Skell men inte mycket utan bara så själva "locket/pumpen" som lossnade så den funkade ju bra hemma i Skell när den bara kunde stå på ett och samma ställe, men att flytta med den till Oslo, där den flyttas fram och tillbaka är inte så bekvämt, plus att det inte var sådär super mycket kvar så då tänkte jag köpa en ny. Men eftersom att den endå kostar typ 250 kr så har man ju bara då en halv sminkning så lägger jag till det dubbla får jag sminka mig där, plus att man får välja något kul efter och sedan bli super snygg för en kväll. Toppen säger jag, det är kul att unna sig något. Så då vet ni hela den historien.

För övrigt kom jag nu på en sak som vi pratade om i går kväll och det var att Rene tyckte att jag skulle börja jobba på hans jobb, men det funkade ju inte tyckte jag eftersom att jag jobbar på dagiset. Och då försökte han och mange först övertala mig att jag skulle byta jobb men sen så övergick dom till att försöka övertala mig att jag skulle jobba deltid där, vilket innebär alltså helger och då blir det varannan helg. Vid närmare eftertanke så är det ju något som jag skulle kunna göra, jag är ju ledig på helgerna. Men då är det ju så att han jobbar på ett företag och håller på med att skicka fisk här och var över världen och då innebär det att jag måste ha truckkort, vilket jag ju inte ha. Men han var snabb på att säga att man får det av företagen, men lite skeptisk var jag över om man skulle få det även om man bara skulle jobba varannan helg och jo det skulle man enligt honom. Och eftersom att jag är tjej skulle jag få jobb där direkt.

Skulle det vara så fel? Han sa att jag skulle få 10 000 i månaden för att jobba där varannan helg. Och med det som argument så varför inte? Jag bo här i oslo, jobbar på ett dagis med mysiga små barn och det är inte allt för utmattande eftersom att det bara är 6 st (oftast bara 5) och hur många människor i den här staden känner jag som jag verkligen vill umgås med varje helg? Få se nu, det är inte alls många, jag vill att Simon ska vara här annars klarar jag mig, så varför skulle jag inte jobba varannan helg då? Jag är ju inte här för att glassa igenom hela tiden heller. Jag vill naturligt vis inte slita ut mig men i mina öron låter inte varannan helg så där super jobbigt. Så det tål att funderas över. Det skulle väl inte vara så fel med extra klirr i kassan, det är ju bara att inse att jag faktiskt inte tjänar så super bra på dagis jobbet, inte så som man ha fått höra om vad man kan tjäna här i norge. Så varför inte? Vad tycker ni, är det något jag ska satsa på eller tycker ni att det är en dum ide?

Jag lutar lite för, men då är det något som jag tänker ta tag i efter jag varit hem över jul. Kör försiktigt allihopa.