VIKTIGT MEDDELANDE!

Jag LINDA ENKVIST ska på synundersökning i morgon och om det är så att jag måste skaffa glasögon vilket jag verkligen tror och är anledningen till att jag dragit ut på det i sådär 3 år, så ska jag nu ta tjuren vid hornen.

MÅSTE jag skaffa glasögon kommer jag att lägga upp BILDER på mig när jag provar olika bågar. DÅ vill jag (detta är en order) att NI(som läser min blogg) KOMMENTERAR vilken båge som jag passar bäst i, enligt er! (Har ni svårt att bestämma er, säg vilka ni väljer mellan!)

Med risk för att låta lite B:ig.

Jag kom just på varför jag älskade/älskar justeringslager i Photoshop. Alltså på den tiden när jag gick skola, gymnasiet. Så läste jag en kurs som heter Grafisk illustration och då vi jobbade mest i Photoshop och tro mig jag är ingen gud efter att ha gått det kursen när vi hade Bild-Olle som lärare. Men där på slutet av kursen så har jag ett svagt minne av att vi fick lära oss något om justeringslager och att jag var helt lyrisk för att det var ju typ det bästa som fanns i Photoshop. Det kunde liksom inte bli bättre.

Men sedan flöt tiden på och jag har väl inte varit en sån där flitig användare av Photoshop efter det och mycket föll i glömskan, vilket är tråkigt. Men nu läser jag ju Digital Bildredigering och snacka om att det är underbart!

Känn hur exalterad jag är när jag nu har funnit lyckan igen!

Jag fullkomligt älskar justeringslager och kommer ALLTID älska det. Det gör livet så mycket lättare. Och för er som redan kan detta och vet vad jag pratar om så skiter jag i om ni tycker jag är HELT efter och jag hör hur ni tänker "visste hon inte det, har hon inte lärt sig det förrän nu" SÅ skiter jag blanka fan i det! Och till er som inte har någon aning om vad jag pratar om, så kan jag förklara det en vacker dag eller så kan ni bara nicka, le och hålla med.

Nu till en tanke dom dök upp i min skalle när jag var på väg till Kvantum för att handla. Jag mötte en kvinna med barnvagn och ställde genast frågorna i mitt huvud till mig själv "Är det hennes barn? Är hon barnvakt? Eller är det hennes barnbarn?" Och jag kom att börja tänka på, när är den bästa åldern för barn?

Så här tänker jag, när man som för mig nu i min omgivning märker att alla bara skaffar barn här och där (nu tänker jag på människor i min egen ålder) så tänker jag alltid. Men vänta, HALLÅ ni har hela livet på er, vänta med barn ta och lev lite nu va? Ni är ju för unga för att vara föräldrar.

Och när jag som idag möter den där kvinnan och hon ser sådär äldre ut och jag tänker, men är inte du lite i det äldsta laget för barn. Hon såg inte sådär gammal ut så att man direkt kan avgöra att det är ju farmor/mormor som är ute och går med sitt barnBARN men inte heller så pass ung att man direkt kan avgöra att, självklart är det hennes eget barn. Hur är det då riktigt? Är det då man ska skaffa barn, är det den ultimata åldern? Eller om vi säger så här, finns den? Jag börjar tro att jag i själva verket alltid tänker antingen är man för ung för barn eller för gammal? Fast jag vet inte, jag måste börja tänka på detta oftare.

Nu när man då möter föräldrar på stan så ska jag börja tänkta, för ung, för gammal, eller lagom? Bara för att jag måste rannsaka mig själv lite och se om jag har en massa fördomar och om jag tycker att det finns någon bra ålder.

Så tänker i alla fall jag, hur tänker du?

Rätt storlek?

Sådär, idag har jag haft en sortera-bland-mina-bilder-dag och tänkte då bränna ut alla på CD-skivor så man får behålla dem. Men jag kom inte så långt så bränna ut dem får bli i morgon. Nu har jag i alla fall roat mig med att gå igenom och titta på de bilder jag ha för att skicka fina bilder här i från trakten som Elin kan ta med sig till USA så nu har jag mailat några bilder till henne.

Jag ska alldeles strax och träna men först så ska jag visa något som jag i alla fall tyckte var lite underhållande. Dock var det väl lite synd om Simon men jag tror att han överlever. Som jag säkert nämnt tidigare så reste mina föräldrar till Turkiet för någon vecka sedan och där köpte de ett par fejt foppatofflor till både mig och Simon. Jag ville ha svarta denna gång och Simon ville ha blå eller gröna. Så nu när dom var förbi igår så tog dom då med sig dem till oss. Mina blev perfekta även fast jag normalt sett har storlek 39 så fick jag ett par med storleken 41. Vilket man då kan dra slutsatsen av att storleken inte direkt stämmer så bra alltså. Simon har då storlek 45 och det var vad han fick också. På båda, saken är bara den att högerskon är typ någon/några cm kortare än vad den vänstra är och BÅDA är samma storlek, alltså 45. Hihi, jag kan inte låta bli att skratta lite. Ni har bildbevis här bredvid med stödlinjer uppritade.

Men vad gör man, inte tänkte väl mamma och pappa på det att jämföra dem när det står storlek 45 på båda. Synd bara för Simon men jag tror han klarar sig.

Jämn förnedring?

Det har varit en lugn dag idag med sovmorgon och sedan besök av mamma och pappa innan jag följde med Simon iväg på träningen för att vara med och titta på lite. Och visst är det så att jag blir sugen men det blir friskis och svettis ikväll i stället. Jag gick hem tidigare för att då hinna hem och käka så maten hinner landa lite innan det är min tur att svettas.

Så nu sitter jag här vid datorn och petar runt lite, bland annat på allposters.com där det verkligen finns allt möjligt både vackert, intressant, underhållande och förnedrande (nu tänker jag mer ur en kvinnas synvinkel). Men något som jag fastnade lite för men som jag förövrigt aldrig skulle tänka mig att köpa och sätta upp på väggen hemma är denna, fast nog ligger det SANNING bakom den!

Den här var det heller inget fel på men ärligt så är det överrepresenterat av posters med förnedring för kvinnor och inget som går direkt att jämföra med vad det finns om män. Även om just dessa två kanske lutar lite mer åt det hållet.

Nä nu ska jag stöka bort lite och sedan sätta mig och läsa lite.

Simma lugnt och kör försiktigt!

Umeå.

Idag blev det en tripp till Umeå. Dels för att få träffa Viktor och Marina igen nu när dom är bosatta där och för att det är tatueringsmässa där i helgen. Vi siktade på att vara där vid 12 och det gick väl ganska bra. Buss blev det och jag hade tänkt att tjuvåka på barn som vanligt för att spara några små slantar, men vem går ur denna betalning vinnande, inte var det då jag.

När bussvärden väl kommer till oss så säger jag att jag är under 20 alltså barn och Simon säger ungdom. Hon konstaterar att dessa biljetter måste hon skriva ut från busschaffisens dator och kommer tillbaka med 2 ungdomsbiljetter, alltså hon ignorerade mig som barn. Men det kunde jag leva med då det kostade 121 kr som ungdom och annars skulle ha kostat 84 kr vilket inte är så där jätte stor skillnad. Simon betalar i alla fall först och han har bara en femhundring men får en krona av mig så att han ska få tillbaka, 380kr men vad får Simon tillbaka jo han får tillbaka 430 kr. Hur nu det gick till men då är han ju en liten fuling och säger inte något utan tackar och tar emot. Jag däremot hade också bara en femhundring men hade även 21 kr löst så jag får tillbaka 400 kr som jag ska inte tjänar något på detta. Fusk på hög nivå är det. Men men, nu ska vi väl inte vara sån.

Väl där går vi runt på stan en liten stund innan vi går på Subway för att käka lunch och sedan bege oss till mässan. Det var JÄTTE gott att äta på Subway vilket jag inte har gjort på x antal månader nu, dels för att jag egentligen inte äter bröd än så länge. Hur som helst så lyckades vi orientera oss till huset där mässan skulle vara och även det kostar ju. 100 kr för en halv dag (fram till 20.00) + 20 kr till garderob. Och det var INTE värt pengarna. Mest fanns det bara massa springpojkar till HA där och dom utstrålade en mysko stämning samtidigt som det var en jävla massa folk där i alldeles för små lokaler och man hade inte en chans att se något varken av bilder från tidigare gjorda tatueringar eller de som tatuerades där. Men ja, det var väl kul att få se det lilla vi såg ändå.

Efter det så gav vi oss iväg till Viktors och Marinas lägenhet på Berghem (om nu inte minns fel) vilket enligt mitt tycke var hyfsat centralt och det tog topp 20 min hem till dem. En mysig lägenhet var det men skulle dock kunna vara mycket mysigare om inte golvet i köket var blå och blå/vitt rutigt och köksluckorna var djupmörk gröna och sedan hade en tapet som såg ut som trä + att det var väv i sovrummet som kanske inte var den finaste men som var under målning så det kommer bli bättre. Men annars verkligen helt ok. Där spenderade vi resten av tiden förutom när vi gick för att hämta maten vi beställde och hör och häpna jag åt faktiskt en pizza. Men det är bara att konstatera att det inte längre är SÅ gott som det var tidigare så det kommer väl dröja sådär minst 3 månader till nästa gång.

Vi underhöll oss framför tv:n men både en massa bajsprat och med att se Miami Ink. Sedan så knallade vi till bussen där just för kl 20.00 för att sedan ta den sista bussen hem från Umeå. Väl tillbaka här så var vi tvungen att gå till lägenheten för att hämta Rammis mobil som hon glömde här igår när hon och Micke var förbi och spelade lite Wii och drack några öl, hur som helst för att sedan gå ner på stan igen för att träffa dem och ge tillbaka telefonen.

När vi väl hade gjort det och var på stan så följde vi dem till Station där de skulle in och sedan gick vi vidare en sväng bara för att se vad det var för folk ute men för att vara löningshelg så var det ur uselt. Det brukar ju till och med nästan vara mer folk sista helgen innan löning när folk inte har pengar. Så vad som gick fel i kväll vet jag inte.

Nu är vi i alla fall hemma igen och jag ska gå en sväng på toa för att sedan hoppa i säng. Vi ses i morgon, sov gott och dröm söta drömmar.

Där går jag varje morgon nästan.

Ok efter gårdagens pratstund med polisen skulle jag ju som sitta klistrad vid datorn för att se om det dök upp något på Norran.se men så blev det inte riktigt. Jag for och träna på Campus och handlade, sov en stund osv. Så det är inte förrän idag som jag läst på Norran.se och konstatera vad som var i görningen.

Läs detta.

Nu kl 10.00 bär det av till Umeå för våran del, på tatuerings mässan. See you there ;)

Skenande fantasi, eller...?

Som jag gjort nu den senaste tiden då jag inte har jobbat stiger jag upp vid 7 tiden och går dubbla broarna runt alltså den långa vägen. Jag knallar på och försöker att hålla ett hyfsat högt tempo (mest för att komma hem någon gång, annars tar det så lång tid att gå) med lurar i öronen där jag kan höra boken Linda som i Lindamordet av Leif GW Persson.

Anledningen till denna bok var mest för namnet skull och som titeln avslöjar så handlar det om ett mord och sedan hela polisutredningen för att komma till botten med vem som är mördaren. Huvudpersonen är då en kriminal inspektör (typ, eller liknande) om man då bortser från offret Linda. Det uppstår även lite andra omständigheter och just nu när jag var ute och gick hade det begåtts en våldtäkt på en 14-årig flicka (alltså i boken) och hur förbannad blir man inte, tur hade hon också eftersom att hon inte skulle ha överlevt om det inte var så att flickans syster hade sökt efter henne och kom på mannen med vad han höll på med.

Helt inne i boken så har jag nu kommit så långt att jag passerar Nordanå och går över parkeringen mot vägen som sedan går vidare genom Bonstan. Där ser jag en polisbil rulla fram och snabbt skyndar jag mig att gå åt sidan upp på den nygjorda trottoaren När jag väl passerat polisbilen tycker jag mig höra någon som säger något och jag vänder mig om för att se om det var någon som ville mig något. Polisbilen har stannat och den kvinnliga polisen ropar på mig.

Så jag vänder om och går dit, drar snabbt ur pluggarna i öronen för att kunna höra vad hon säger. Hon undrar nu om jag har sett någon gå omkring här i området med gröna byxor och en röd jacka nu när dom antog att jag varit ute och gått, vilket jag också gjorde och det var ganska uppenbart. Själv så är jag inte så direkt uppmärksam när jag går eftersom att jag mer koncentrerar mig på talboken och att gå ett någorlunda tempo för att ta mig hem och inte lägger så stor vikt på vilka jag möter efter vägen.

Jag säger att jag inte direkt kan komma på att jag sett någon med denna beskrivning och tillägger att jag mest bara mött kvinnor med hundar. Och polisen tillägger att det var en man dom sökte efter sådär i 20 - 25 års ålder men en ganska knallig mer åt det vinröda hållet på jackan, och i bilens baksätet satt någon som bekräftade att detta var rätt uppgifter. Jag försöker verkligen komma på om jag sett någon men de enda manliga människorna jag mött eller sett som jag kan komma på har varit äldre och antingen gått i sällskap men fru eller liknande eller så har det varit ute och motionerat.

Ingen yngre människa och röd jacka, ja det tycker jag verkligen att jag borde ha kommit ihåg i så fall, men samtidigt så anser jag själv att det inte är så stor chans att jag sett något med tanke på att jag just har passerat parkbron och bara hunnit gå den korta biten därifrån vilket tar på sin höjd 1 min eller 2. Och på parkbron såg jag ingen som passade in på beskrivningen och inte efter det heller. Så tyvärr var jag inte till stor hjälp.

Här börjar min fantasi bara skena iväg, Vem söker de efter? Vad har han gjort? Finns han i närheten? Är han farlig? Och massa mer. Med tanke på vad jag just har lyssnat på i talboken om våldtäkt så är det det första som poppar upp i min skalle, shit vem har han nu våldtagit. Men vid närmare eftertanke, mitt på ljusa dagen/morgonen? Och skulle offret då vara personen som satt i baksätet av polisbilen? Jag tror inte det. Stöld är väl då mer troligt, men brukar verkligen polisen ta med sig den möjliga ägaren och köra runt i polisbilen för att söka efter tjuven. Nja det kändes inte heller föga troligt men som sagt så är inte jag så insatt i hur polisen arbetar så jag har ingen aning. Det är som sagt bara min fantasi som sätter gränserna.

Så hela vägen hem har jag inte kunnat tänka på något annat och det första som jag tänkte gör var att kolla in på Norran.se om det fanns någonting att läsa där om någon händelse men tyvärr verkade det inte så. Väl när jag stod där i polisens sällskap tyckte jag att det skulle kännas fel att fråga vad som stod på eftersom att det inte alls har med mig att göra och jag tänkte att dom kanske skulle reagera som att jag var nyfiken och inte skulle lägga mig i och att dom skulle bli arga, så jag vågade helt enkelt inte höra efter. Men nu så här i efterhand så kom jag fram till att jag borde bara lite försynt ha frågat efter som det var så att man borde skynda sig hem och inte vara ute så mycket och om människan vara mer en fara för allmänheten. Då borde man väl ha fått svar nog. Om dom svarade att det inte alls var någon fara att vara ute och gå ja då var det väl inget att oroa sig. Men hade dom sagt något annats så hade jag starkt börjat överväga våldtäktstanken igen.

Men som sagt nu kommer jag sitta klistrad vid Norran.se för att se om det dyker upp något där som kan förklara detta annars så ska jag cykla till Campus och träna 11.30 och då kommer jag åter igen färdas över detta område bla parkbron. Tänk om dom fortfarande är ute då? Det återstår att se.