När liten blir stor

För mig själv och alla andra som är delaktiga eller bara nyfikna.

onsdag, augusti 24, 2011

Nu är jag lagad.

Nu är jag hemma igen och har varit förbi Tommy, kiropraktorn som jag går till. Han finns att hitta här. Han är verkligen någon jag känner att jag litar på och han kan verkligen sin sak. Att han sedan är intresserad av fighting är ett plus när han ofta tänker på det när man är där också. Han kolla ofta saker med kroppen som han vet att man ofta kan ha problem med när man tränar kampsport osv. Så han rekommenderar jag varmt att man ska gå till, oavsett om man tränar kampsport eller inte!

Jag tror att jag glömde skriva det sist men jag har trampat snett med vänster fot 2 gg nu med några veckors mellanrum. Det har som varit ok i foten men ändå vet jag att något varit lite knasigt så när det kändes ännu mer skumt igår så var det bara ett faktum att det är duktig som är smart nog att fixa detta innan jag åker. Han arbetade en del med foten och sådär, jag tror det blev bra men jag kan säga att jag var en del öm när han var och rörde runt på den. Sedan satta han över någon kines-tejp som tydligen ska sätta fart på läkningen så nu är min fot/fotled tejpad i svart och rosa. Mycket snyggt, vill ni se bild hänvisar jag till min Facebook där jag från mobilen lagt upp en bild.

Resten av kroppen var som vanligt. Bröstryggen här har jag alltid låsningar och även i nacke, nu även väldigt högt upp när det spände en hel den från käken. Jag tycker det är riktigt skönt när saker kommer på plats när det gäller ryggen men när han är och snurrar och vrider på nacken det är det värsta som finns. Då tror jag på allvar att jag ska dö för det knakar alltid som tusan. Men självklart är det skönt efteråt när jag inser att jag blivit rörlig igen. Jag tänker varje gång "just ja, det är såhär det ska kännas" när jag vrider på huvudet och inser att jag vrida det bra mycket längre i sidled än innan.

Nu blir det vilodag, vi tar det säkra för det osäkra nu när jag lagt pengar på detta så i stället blir det att fira ett födelsedags barn som tyvärr verkar jobba eftermiddag i kväll. Men det blir kul ändå.

Annars har jag varit massa duktig igår och idag och börjat söka jobb som sagt. Jag har sökt lite mer men jag håller tummarna för brinnande livet att jag får det jobb jag vill ha. Ska det vara för mycket begärt? Dock så vet jag ju att chansen inte är allt för stor när det är så många som söker jobb nu. Men hoppas kan man ju alltid!

Inga kommentarer: