Ibland lämnar det spår.

Det här måste vara första gången på snart 2 år som jag inte är orsaken till sjukdom. Jag hoppas att Simon bara har ätit något dåligt så det inte är magsjuka men han spydde rätt bra i natt och har väl inte alls sovit så mycket heller. Detta gör att jag inte ALLS är sugen på att vara här hemma och bli smittad. Jag har verkligen GLÖMT denna känsla för annars har det alltid varit jag som har varit sjuk först och smittat Simon tack vare barnen jag jobbat med.

Men nu ge han igen märker jag. I alla fall så säger han att om man tränar så sänks immunförsvaret lite direkt efter så det blir ingen träning för min del idag. Jag vill ju inte göra saken lättar ett bli sjuk, sen gråter inte jag över det när mitt ben ser ut som det gör!! Det gick ju som lite hårt åt nämen vi övade på low kicks i tisdags och Daniel som jag körde med var rätt duktig på att sparka! Så jag kommer ta en tur till träningen i alla fall för att göra något och sedan för att visa upp detta fina blåmärke och så åker jag väl hem igen.

Nu har i alla fall Simon hoppas i säng så jag hoppas han får sova och då är det väl rätt snällt av mig att hålla mig undan lite så han får sova.

Men nu bjuder jag på 2 bilder sen första är från dagen efter och den andra är från idag alldeles nyss. Vad tycks?

Jag kan förtydliga med att säga att det INTE är Simon som slår mig!