När liten blir stor

För mig själv och alla andra som är delaktiga eller bara nyfikna.

torsdag, juli 01, 2010

Min dröm i natt.

Det blev inte riktigt någon super sovmorgon idag, när jag vaknade för bara en liten stund sedan och först kände mig besviken och sen så var jag så fruktansvärt kissnödig att jag var tvungen att stiga upp och självklart förstör det som allt. Inte kan jag sova en liten stund till nu inte även fast jag är lite trött men inte tillräckligt Men jag kan ju vara lite glad när det ser ut att bli SUPERBRA väder idag.

I alla fall så vakande jag av en dröm och ja, jag vaknade skikkelig skuffet (besviken om jag skrev tidigare). Så vad handlade drömmen om då? Jo, jag och Simon vi gifte oss. Vad jag kommer ihåg av drömmen var att jag sov och sedan vaknade av att Simon väckte mig och sa att nu var det dags att stiga upp och något i stil med den stora dagen.

Jag fattade väl att jag skulle gifta mig men det verkade mer som att det var som en överraskning, att det inte var något vi hade bestämt tillsammans i alla fall. Jag vet att vi var där vi skulle vara och ordnade lite men jag visste som ingenting och gjorde väl som ingenting, jag har inget minne av att jag ens hade en brudklänning och att dom ända som var där var bara släktingar, inte en enda ynka vän.

Efter allt med cermoni och sånt så var det ju fest och jag kände att jag blev bara mer och mer besviken och ledsen. Det har var så långt i från mig man kunde komma och jag insåg att jag inte ens hade fått vara med och planera mitt eget bröllop, INGENTING! Och jag menar verkligen INGENTING. Sen så gjorde Simon något som jag tyckte var hur korkat som helst och som jag inte alls höll med om och då kunde jag inte vara tyst längre och så började vi små diskutera men det bara växte och så blev vi väl nästan ovänner. Jag kände verkligen att allt detta vad så FEL som det bara kunde bli. Sen så pratade jag med mamma och var arg och ledsen och fick höra en massa bakom kulisser grejer men ja nä, det är lite suddigt denna del.

Jag vet bara att här någonstans vaknade jag och vad jätte besviken och ledsen för att jag inte hade fått vara med och planera mitt bröllop och att jag nu kände mig hur förvirrad som helst och visste inte alls vad jag skulle göra. Sedan slog det mig att nu är jag gift och hela det kalaset som jag kanske lite i hemlighet har tyckt att det ändå kanske skulle vara kul att få ha, har passerat och min chans har varit. Jag tror att jag hann tänka att jag över vägde och skilja mig. Nä fy fan säger jag bara, jag har nog aldrig känt mig så sviken tror jag! I alla fall inte vaknat från en dröm och fortfarande ha kvar den känslan!

Inga kommentarer: