När liten blir stor

För mig själv och alla andra som är delaktiga eller bara nyfikna.

onsdag, mars 18, 2009

Jag kommer hem igen!

Hur tur har inte jag nu när Simon är över hos grabbarna så innebär det att jag får sitta här själv och skriva och läsa ikapp lite i alla bloggar. Innan internet som vi fick i måndags hade jag inte uppdaterat min egen blogg på 14 dagar och jag lovar, än mindre läst någon annans blogg under dessa 14 dagar. Det är inte förrän nu idag som jag inviger min dag med att läsa Marias blogg om hennes helg i Berlin (detta kallas PR) då hon såg en konsert med The Killers. Kul för henne.

Jag har en annan rolig överraskning och jag är SJUKT glad över det. Jag har idag bokat mig en resa hem till Skellefteå den 3 april. Så över påsk befinner jag mig hemma i Skell. Tyvärr så när jag kollade priset igår för att flyga hem så skulle resan kosta 1499kr men idag hade dom höjt självklart till 1650 kr (svenska eftersom att det var billigare att flyga med SAS än norgewien (eller hor det nu stavas, observera parentesen i parentesen) hihi) meeeeeeeeen då har jag ju inte så mycket svenska pengar att betala med så då betalade jag med mina norska och eftersom att denna valuta är underbar åt bara ena hållet alltså när man gör norska pengar svenska så slutade summan bara på 1318. Vilket känns mycket billigare men ändå, billigt oh nej inte i min värld.

Men det känns så OTROLIGT bra att jag bokat denna resa, nu känns det helt toppen. Jag kommer spendera minst hela 9 dagar i Skellefteå innan vi måste styra våran kos tillbaka hit till Oslo. Tanken är att vi nu under denna tid ska packa ihop ALLTING i lägenheten städa ur den, flytta alla möbler ner till Oslo och that's it. Bye bye skell det är inte längre hemma. Ja tanken är den, vi får ju se hur det går riktigt. Men, sista helgen där så kommer jag vara väldigt upptagen med Simon och packa allt och städa. Jag hoppas verkligen någon vill hitta på något med mig och då menar jag verkligen vem som helst för det är bara så skönt att få se något känt ansikte när man är hemma så säg bara till.

DET KÄNNS HELT TOPPEN!

En annan sak som fick mig att nästan gråta av glädje var mailet som jag fått av Elin. För övrigt så tycker jag om mitt adoptivbarn VÄLDIGT mycket och det känns lite svårt ibland att hon befinner sig i Miami just nu men det var med otrolig glädje som jag mottog en bild, den första bilden från hennes vistelse där. Jag skulle gärna lägga upp bilden här men jag vet att om hon skulle se det skulle hon inte bli så glad, hon är ju lite blyg ibland och hon skulle inte lita på när jag säger att det kanske är ungefär 5 personer som läser min blogg. Men bilden bestod av henne och Jonathan, sötsakerna står med knutna nävar redo och slåss. Då känner jag att jag måste lägga till att både Elin och Jonathan tränar/tränade Thaiboxning i Skellefteå och det är självklart därifrån vi känner dom. Det var bara så helt otroligt att se. En glad Elin med en Jonathan. Det känns helt overklig, det var ju bara för en månad sedan typ som jag och Simon träffade Jonathan här i oslo, i lägenheten där han bodde med andra Skelleftebor.

Ja har jag möjlighet alltså tid och pengar om än kanske bara för en vecka så lovar jag att jag åker och hälsar på Elin, dock så är det ju faktiskt halvtid för henne nu, eller det är det i alla fall snart. Så snart är det ju nästan så att det är försent och att Elin kommer hem i stället. Men nu är ju inte hem samma ställe längre. Hem dit hon ska är Skell, jag är i Norge. Men det kunde ju ha varit värre?

Nu ska jag bara meddela alla jag känner att jag kommer hem till skell. Tills dess så ska jag hinna med att besöka Maria i Geilo och självklart jobba och förhoppningsvis inte bli nå mer sjuk.

Det var allt jag hade att säga för detta inlägg men det kommer ett till vid tid om mer ingående ordbajs om vad riktigt som har hänt den senaste tiden, bland annat sånt som ja jag var kanske en decimeter ifrån idag av att bli påkörd av en lastbil, jävla idioter!

Sköt om er och kör försiktigt hörrni!

Inga kommentarer: