Rooligt värre!

Ja det är bara att konstatera från senast inlägg att fiskar är obehagliga, som inte bara jag verkar tycka!

Nu har jag väl en del att berätta som rör både himmel och jord. Först så tänkte jag börja med att berätta att jag och Simon var borta hela helgen i Umeå och bodde då hos Rammi och Micke, det tackar vi verkligen för! Anledningen var som jag nämnt tidigare att Simon skulle gå Thaiboxningsmatch. Han var inte ensam från klubben här i Skellefteå utan det var 6 st till som också skulle tävla och det var riktigt pepp inför dessa matcher. Det gick som sådant att man måste ju väga in sig och göra en läkar kontroll innan match och otur nog hade Marcus som inte klarade läkar kotrollen och fick då inte gå sin match. Och då händer detta, att arrangörerna frågade Simon om han vill gå 2 match, alltså ta över Marcus match också eftersom att Simon platsade i båda viktklasserna nu när han faktiskt hade gått ner 4 kilo.

Simon skickade in att han skulle gå i viktklassen -81 och det var den han skulle tävla i från början men sedan så blev det ändrat att Simon skulle gå en annan match i viktklassen -78 (eftersom att han nu platsade i den med sina minus 4 kilo) och så skulle Marcus få gå matchen som Simon skulle gå från början eftersom att det hade blivit fel när Marcus skickad in sin anmälan och han också skulle vara i viktklassen -81. Nu vet jag att detta blir lite invecklat man så här enkelt är det i alla fall, Marcus fick alltså inte gå sin match så Simon sa att han skulle köra båda.

Resultatet från klubben blev sådär, när det blev 3 segrar av 7 matcher men då kommer det superpositiva nu, Simon VANN BÅDA sina matcher och drog alltså ihop 2 av segrarna! Jag kan inte säga annat än att jag är super stolt över honom och att han är fan så bra på det han gör. Och ärligt att köra 2 matcher på samma dag det är det inte många som orkar prova då att vinna dem! Sen blev det faktiskt ännu en twist på denna dag.

Simon har en bror som bor i Luleå, Ronnie heter han. Han tränar och är tränare i Luleå thaiboxningsklubb och dom hade en kille som då skulle gå en av matcherna nu så Simon blev superglad (dom som känner Simon han föreställa honom verkligen SUPERglad) över att Ronnie då skulle med ner till Umeå med "sin kille" från klubben, vilket innebär att Simon skulle få träffa Ronnie och Ronnie skulle få se Simon tävla. Det kan ju inte bli bättre eller? Jo det kan ju det eftersom att när det blev så att Marcus inte fick köra sin match tog Simon över den och DÅ var det så att Marcus skulle möta denna Luleå kille (Ronnies kille från klubben) så nu fick Simon dessutom tävla "mot" Ronnie. Det var kul och Ronnie hade ju förståss skrytit upp sin kille och han var inte dålig, Simon var bara bättre. :D

Men sedan när Simon körde sin andra match så såg ju Ronnie på och kunde denna gång faktiskt heja på Simon och denna karl alltså, han att en pipa som låter vill jag lova och han var aldrig tyst utan skrek hela tiden, det var helt underbart att se. Sedan när jag pratade med Simon efteråt så var jag ju tvungen och fråga om han hörde Ronnie som skrek hela tiden. Och jo det gjorde han för Simons gameplan gick ut på i slutändan när han står där i ringen att göra allt som Ronnie skriker. Så när Ronnie skrek KNÄN använd dina KNÄN så knäade Simon, när Ronnie skrek SPARKA så sparkade Simon. Dom är söt dom där, men kul var det.

För övrigt så var det nära att jag också fick gå en match men då var det med en gubbe i publiken. Jag blev så jävla förbannad. Jag var ju iprincip där på "klubben" där matchen skulle vara hela dagen förutom ett undantag på 1 -2 timmar då jag gick på stan när Simon skulle få massa information och grejer. Sen så raggade jag då upp en bra plats för att jag då skulle kunna stå bra för att ta kort. och det gick bra tills typ matchen efter Simon. Då kommer det en gubbe som trängs väldigt mycket där jag nu står och även Micke och Rammi. Sedan drar han fram sin SUPER duper kamera med mastodont objektiv. Och DÅ börjar han trängas ännu mer och vid vissa tillfällen lutar han sig som mot mig för att trycka undan mig lite men det slutade han med ganska snabbt för han fattade väl att jag inte flyttade på mig! Då ja vad gör han inte jo han STÄLLER sig MITT framför mig och jag SER inte ett jävla skit. Då blir jag rent arg, men säger lugnt till han, "Ursäkta". Vilket han då vänder sig om till mig och säger lite spydigt "JA undra vem man ska ursäkta här eller" (som om han trodde att han ägde hela stället och kunde göra vad han ville) men han flyttar sig tillslut ofrivilligt. Alltså hade han inte gjort det så hade det inte varit långt ifrån att jag hade slagit till honom. Då har jag redan stått där i några timmar FÖR att jag ska ha min braiga plats och inte ens lämnat den när Simon vunnit sin första match utan jag har stått kvar för att behålla den så jag kan ta mina kort. Då kommer han där tjock (som han nästa var, iaf VÄLDIGT grov) och tror att han bara kan tränga sig framför och ställa sig mitt i vägen. Alltså hallå visst har väl folk lite respekt.

Men tydligen inte, bara för att jag inte har lika bra kamera och objektiv som han så betyder inte det att jag inte får stå där jag stå och ta kort och att han bara får köra över alla andra. Nä, det var tur för han att han flyttade sig. Men att döma av det jag hörde han prata om innan så tror jag att det var Johans (i våran klubb) far och visst så förstår jag självklart om han vill kunna ta bilder så men då kan han göra som alla andra och stå där i tid för att få en bra plats, så är det bara, punkt slut om den saken.

Andra gerjer som händer nu och är i omlopp det är ju självklart jul, julklappar och presenter. Presenter av den anledningen att min bror fyller år idag, Grattis Patrik. Jag är i stort sett klar med din present och julklapp jag har bara inte hunnit få dem så du får vänta lite helt enkelt. Annars så har jag bara kvar Simon julklapp, så jag ligger väl ganska bra till. Så det är väl inte så mycket att tänka på, det löser sig.

Vad som annars händer nu i min värld är att jag söker jobb, jobb och jobb, i Oslo. I slutet av förra veckan fick jag ett mail från en kvinna som ville att jag skulle komma på arbetsintervju nu på tordsag och självklart blev jag glad. Samtidigt fick jag nästan ångest. Det innebär att jag måste ta mig ner till Oslo och har nu suttit några dagar och kollat vad det skulle kosta och helt ärligt, jag har inte riktigt råd att lägga ut 1500 kr bara för resa fram och tillbaka i hopp om att jag ska få ett jobb som även 7 st till skulle på intervju på. Nu är det inte så att jag inte har tänkt fara ner till Oslo på arbetsintervjuer jag hade bara tänkt lyckas samla dom lite i typ samlad trupp, så att jag kanske kan vara där i 1 eller 2 dagar och avklar kanske 6, 7 st. Men 1 ynka, njä. Hur som helst så var det också det första jobbet jag sökte så att jag lever fortfarande med hopp om att andra kommer att höra av sig.

Idag har jag dessutom varit nog aktiv och sökt 12 nya jobb så nu är jag upp i nånstans runt 25 st sökta. Och jag tycker att något av dem borde jag få och att intervjuerna borde går att samla ihop lite. Så just nu håller jag bara tummarna. Jag har förövrigt hittat ett toppen jobb. Det är på ett dagis (och det är mest bara det jag sökt nu) en fast tjänst, heltid och dagtid (vad annars?) och det bästa av allt är att man kan få "bo" på dagiset, man kan få tillgång till ett sovrum där. Hur perfekt vore inte det till en början? Tänk att få jobbet och att sedan inte behöva oroa sig direkt för var man ska bo och att ta sig till jobbet för att man redan bor där! Sweet säger jag, då återstår det bara att försöka fixa så att det går bra för Simon och att han får jobb och sedan en lägenhet så är allt kirrat. JAG VILL!!

Nu ska jag faktiskt ta och göra mig något att äta och sedan återuppta jobbsökandet lite och faktiskt söka detta superbraiga jobbet och lägga ner lite extra tid på ansökan till det. Jag kommer att skriva mer sen och lägga upp lite bilder från helgen. Och stackars er som läst allt detta, men bra jobbat måste jag säga.