När liten blir stor

För mig själv och alla andra som är delaktiga eller bara nyfikna.

måndag, maj 12, 2008

6 månader.

Jobb idag, jag trodde att jag skulle krevera när jag kom i morse och insåg att jag inte hade nå jobb att göra från ca 9.00 till sådär 14.00. Jag var nära på att sticka hem då, jag har vettigare saker för mig speciellt idag. Men jag överlevde, snodde jobb av andra.

Idag är en ganska speciell dag och delvis har den varit det. Jag fick min första ros att Simon, tack hjärtat! Annars så har vi pussats en massa... som vanligt, Simon har spelat dator som vanligt och jag har bland annat sett Vänner som vanligt. Nä men jag trivs jätte bra och för mig så behöver man inte göra stora ändringar eller MASSA spännande saker om man firar något, jag blir så glad och nöjd med bara en ros.

Jag säger bara tack, och tack till alla. Tack till alla som finns i mitt liv och gör det till vad det är och jag är SÅ glad för det!

Jag vet att det står en massa trams nu om rosor hit och kärlek dit och Simon här och Linda där. Det är inte så jag vanligt vis brukar skriva, för jag brukar säga detta till personen det berör men jag menar, någon gång måste man ju få skryta upp sin pojkvän lite och faktiskt säga hur glad man är och vad som gör en glad. Och ni som tycker något negativt om detta kan ju fotsätta och läsa mitt trams till ni blir gamla och gråhåriga och så irriterade att ni inte står ut med denna skit längre. Då tackar jag och bockar för mig för då kan jag pricka av ett av mina mål med denna blogg. :D

Jag är trött nu, jag skriver mer i morgon.

Inga kommentarer: