Sådär, finally sitter jag i VÅRAN (egentligen Simons soffa om vi ska vara exakt) i Norge. Just nu är jag så trött och sliten att jag vet varken in eller ut. Vilken jävla vecka med en massa packning och städning. Men visst har det varit en bra vecka också egentligen, lite annat än packa och städa har ju hunnit bli av.
Jag börjar min vistelse i Skellefteå med att sova hos mamma och pappa från fredag till lördag. Egentligen så hade jag tänkt att fara upp till stan på lördagen men då fick jag ju höra att det var pubklväll i Sandfors och det går ju inte missa! Där var det massa folk och kul var det men ärligt så var jag trött redan då. Men kul var det, med levande musik bla.
Söndag ja den bestod utav packa, städa och packa lite till. Måndag så jobbade mamma och så skulle jag allt vackert få låna bilden medan hon jobbade så då for jag runt hela Skellefteå på jakt efter en hel hög med olika saker som skulle införskaffas innan vi återvände hit till Norge. Bland annat blev det 10 kg tvättmedel och en mikro. Eftersom att det inte finns någon mikro på jobbet så tog jag saken i egna händer och har nu köpt mig en egen som jag ska ta med mig. Nu kan jag äntligen börja äta ordentligt igen och inte bara äta typ 7 st mackor som det blir annars.
Tisdag på tror jag allt mest att det lev städa och packa lite till medan onsdagen så fick jag arslet ur att vara aktiv på förmiddagen och sedan åka en sväng till Bureå och hälsa på på Hemtjänsten för att säga hej och visa att jag lever, dock så var det inte lika kul när den andra frågan jag fick av alla var, ska du jobba ikväll? Hallå, hur troligt är det när jag inte längre bor i Sverige liksom? Jaja, därifrån gick jag vidare till Anna där jag spenderade resten av kvällen. Jag hade även med mig datorn dit så då fick jag chansen att använda internet och kolla min internet bank, hur mycket pengar som har gått osv. + att installera några nya program också. Även så skulle jag fixa ett papper från Försäkringskassan till Simon om att både han och jag måste anmäla att vi inte längre bor och arbetar i Sverige men nu är det ju så att jag redan har ett sånt papper men inte han. Tillslut så fixade jag det också, sedan fick jag se rent hus på tv vilket jag kunde tycka var intressant nu när vi faktiskt skulle städa ur en hel lägenhet.
Vi var inte ens i närheten av att ha så skitigt som dom hade på tv kan jag lova. Men så nu är vi inne på torsdagen, då Simon skulle anlända till Skellefteå och han skulle komma på busstationen kl 9.40 enligt tiderna på biljetten. Snäll som jag är erbjuder jag mig att möta han på busstationen dels för att vi behövde handla lite också. Hur som helst så lyckades jag av någon anledning ta fel på tiden, eller ta fel på tiden är väl att säga fel. Jag var fullt medveten att klockan var just efter 8 när jag gick iväg från lägenheten ner till stan för att möta honom. Men jag tänkte att han skulle komma 8.40 inte 9.40. Så när klockan började närma sig 9 och det inte syns till någon buss så ringer jag till honom. Han satt fortfarande på tåget som just skulle anlända till Bastuträsk och helt plötsligt känner jag mig super dum. Jag vet en timma tidig, skit också. Jag som dessutom var SUPER trött den morgonen när jag skulle stiga upp och tyckte att det var jätte jobbigt och stiga upp så tidigt för att möta Simon.
Så kan det gå, i stället så gick jag och handlade mat och satte mig sedan på en lokalbuss upp till Sjungande igen för gå, det tänkte jag då inte göra. En dåligt morgon fick jag, det kan jag lova. Men dagen blev bättre. Simon kom hem och Patrik kom förbi. Simon sprang runt helt spidad i lägenheten och hittade massa grejer som han gav till Patrik som Simon tyckte att han skulle ha. Patrik for på jobb sedan och vi kämpade på i lägenheten. Vid detta laget kunde vi konstatera att vi låg ganska bra till med all städning och packning så att vi hade bokat bio för kvällen gjorde ingenting.
Runt middagstid ringer mamma och säger att jag måste till lassa för att hälsa på Farmor som ligger där eftersom att hon har opererat knäet och att hon hade sagt att hon ville att jag skulle komma förbi nu när jag var hemma. Så när vi ätit gjorde vi oss lite fina, gick förbi Farmor och satt där och pratade en stund. Sedan gick vi ner på stan för att hämta ut bio biljetterna och gick vidare till Dennis för att säga hej till honom. Där var vi och snackade en massa skit tills vi skulle röra oss tillbaka in till stan.
Dags för bion nu med stor förväntan ungefär eftersom att alla sagt att den var så bra. Men jag tyckte också att den var bra även om den inte stämde överens med boken alla gånger. Men så är de ju alltid med filmatiserade böcker, eller? Men det som nästanvar roligast var när bion var över och Simon ställer sig upp och utbrister, där är ju Jonathan och Johan. Jag som håller på att ta på mig skorna och inte ser så mycket blir helt förvirrad och förstår ju inte vilka han menar. Jonathan var ju i Miami, eller? Och Johan, var det Johan i Oslo? Jo säger Simon men dom är här nu. Jaså, men toppen. Vi springer ut och pratar med dom, eller det var ju inte bara dom utan egentligen hela gänget från Oslo. Verkligen kul att se dem och det är ju inte så att man förväntar sig att träffa dem i Skellefteå än chansen är större att man träffas i Oslo. Men då fick vi höra att dom just lämnat Norge.
Jaja, så kan det var. Trötta går jag och Simon hem och kastar oss i sängen för att stiga upp lagomt tidigt på fredag för att fortsätta och ja, packa och städa. Nu skulle vi bla, ta heeeeeeeeeeeela badrummet och skruva isär alla stora möbler som säng och soffa. Detta gick över förväntan och vi var klara med det mesta som vi skulle göra denna dag relativt fort. Så då börjar vi planera hur vi ska lyckas överraska David eftersom att han fyller år dagen där på men då har vi inte tid med han tyvärr. Så kvällen spenderas med att var en stund hemma hos David och Annelie och bara prata och kramas lite med Harry. Kul var det även om det inte var så länge eftersom att Davis skulle upp och jobba på lördagen.
Lördag, jo det är den stora dagen då ALLT egentligen skulle göras. Simon hämtar släpen och otur som vi ha skulle det inte finnas någon släp i Skellefteå (eftersom att vi måste ha den största som finns) att hyra så då fick vi allt vackert göra det i Piteå i stället. Sen när släpen var hämtad så var det bara att börja lasta grejer och jag står för det mesta av städningen. Lasta gick också helt över förväntan och det var vi klar med redan där vid 13 tiden tror jag. Så då gjorde vi så att i stället för att ha kvar släpen i Skellefteå ståendes helt fullastad så att man måste hålla koll på den så körde vi den hem till mamma och pappa. På tillbakavägen blev det Subway och vem möter vi där, jo Erik. Helt otippat men HELT toppen. Det var så grymt kul att se honom och bra humör var han på också. Så då han vi prata lite om klubben och bli uppdaterade om vad som egentligen händer nu när den helt har exploderat och allt har rullat på helt otroligt bra, med bla nya lokaler osv.
Japp men när det var avklarat var det bara att städa klart hela lägenheten och sedan gå över till Johannes där vi skulle bli bjudan på middag tillsammans med Johan och Jessica också. Det var så otroligt skönt när vi väl kom dit för då var som allting gjort, färdigt eller ja förutom att fara ner till Oslo med hela ekipaget. Men god middag var det som toppades med lite sällskapsspel, det ena var ett super roligt bil spel. Man bygger en bana alltså en bilbana typ men bitar av hård kartång som man sedan satt fast plastkanter på så att man inte skulle köra av i kurvorna. Sedan fick man välja en bil som var en liten platt men rund formad träbit. Den skulle man nu sprätta runt hela banan och det var otroligt kul sedan så var det helt toppen för att det inte alls gick bra för Simon och han förlorade hela tiden! :P Efter det spelade vi Last Night on Earth men det är ju ett spel som tar otroligt lång tid ibland så det hann vi inte med att spela klart. Klockan blev ändå runt 22.30 innan vi var hemma hos mamma och pappa sedan för att sova och stiga upp vid halv 4 på morgonen och sedan sätta oss i en bil för att åka till Oslo med alla möbler.
Ärligt så var det bara drygt att stiga upp kl 4 men det gick. Jag somna nog av några gånger i bilen men sov nog inte mer än 30 min i streck. Ja värre kunde det ju vara. Det gick faktiskt ganska bra men alltså ärligt så började man ju bli ganska less men samtidigt började det bara kännas spännande ju närmare Norge och Oslo vi kom. Hur skulle detta gå riktigt, skulle vi ta oss till lägenheten och skulle vi klara oss utan nån böter? Ja, alltså allt gick så bra tills vi började närma oss Oslo. Vi, jag och Simon som "vet" var vi bor, alltså nedanför Ring 3 tyckte ju att det inte alls skulle vara så svårt att hitta men vi bestämde oss för att åka efter GPS:n vilket var ett STORT misstag! Eftersom att det var en mängd olika vägbyggen och nyavägar här och gamla där så visade GPSn en väg och när vi väl svängde in på den så tog det 5 sek så sa den "Gör om rutt, ta näsa..." Helt sjuk, ungefär hela tiden gjorde den så.
Vi hamnade bland annat jätte i centrum (tänk på att vi hade släp också) innan vi helt bestämde oss för att ignorera GPSn och köra helt på känsla och lokalsinne. Ingen av oss visste hur man skulle ta sig hem med bil men vi körde och sväng och körde och svängde lite till. Tillslut lyckades vi ta oss i närheten av Ring 3 men visste då inte åt vilket håll vi skulle och sedan så åkte vi åt ett håll men svängde av och så tog det en evighet innan vi hittade tillbaka och körde åt andra hållet. Nu råkade vi sväng av för tidigt och än en gång irra runt på småvägar och vet inte alls var vi är och nu tog oss upp på Ring 3 igen men åt fel håll. Detta är snaslöst. GPSn var fortfarande ute och cyklade och sa det ena efter det andar och var inte alls till någon hjälpt eftersom att den envisades om att vi skulle köra en väg som jag och Simon tyckte var åt fel håll HELA tiden. Helt fel håll. Tillslut så, ändrade vi adress på GPSn till en gata som ligger alldeles brevid den vi bor på. Även då verkade den lite förvirrad men när vi lyckades ta oss upp på Ring 3 nu denna gång åt rätt håll så verkade allt stämma. Vi var påväg åt rätt håll, vi såg målflaggan i sikte och var snart hemma. ÄNTLIGEN! Tillslut kom vi rätt, alla trötta och slut och helt ärligt så kan jag tänka mig att lite adrenalin pumpade också. För som vi var ute och snurrade så såg jag verkligen inte hur vi skulle hitta hem.
Nu var det bara att be till herren där uppe om att hissen skulle funka vilket den inte alls har gjort så ofta och hur kul är det att bära upp ett helt jäkla flyttlass till sjunde våningen? Men det behövdes inte för att denna gång så funkade faktiskt hissen. Där vid 21 på kvällen så var allting inne i lägenheten och jag kastade mig över spisen för att fixa mat att äta. Detta blev middag. Vid detta laget var jag så trött, slut och sliten att jag trodde att jag skulle kunna tuppa av. Jag hade otroligt ont i magen ett tag. Men det var bara att bita ihop en stund.
Grabbarna lyckades fixa en parkering också och sedan käkade vi och så var det sängen som gälde. Efter våran resa genom Oslo så blev pappa och Patrik lite oroliga för HUR som skulle hitta därifrån! Men det löste sig bra hörde jag. Men ändå så steg dom upp där vid 5 tiden på morgonen för att än en gång sätta sig i en bil och köra ja minst 14 timmar upp till Skellefteå igen.
Vi, jag och Simon är innerligt tacksamma över hjälpen vi fått och nu är det full fart, i alla fall på Simon. Men sängen, soffan och köksbordet är alla monterade igen. Vi har fått bort en del lådor och börjar koppla in en del teknik. Snart är det dags för mat känner jag. Sen ska jag iprincip bara duscha och sedan slappa en stund, kanske se en film eller något avsnitt av Så ska det låta. Sedan är det sängen.
Jobb i morgon är det och egentligen skulle jag ha sen vakt och stänga på dagiset men igår fick jag ett sms av Anette som jag jobbar med som säger att hon är sjukskriven en vecka för att hon har brutit armen. Eller det var kanske handen, ja hur som helst så måste jag nu jobba HEL dag. Som om jag inte var nog slut och tänkte försöka ta det lugnt denna vecka så kommer det nog troligtvis inte gå. Jag kommer ha en vikarie och har ingen aning om vem det är. Ja, vi ser hur det går, så sova det är verkligen vad jag behöver.
NU blev detta ett gigantiskt långt inlägg men jag ville som uppdatera om allt efter detta lovar jag att jag ska hålla mig till kortare. Nu måste jag verkligen hjälpa Simon eller ja, jag ska kanske göra mat i stället.
På återseende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar