Dags för avreagering.

Usch, jag vet att jag helgen som var lovade mig själv att jag faktiskt skulle prata med vikarien och säga som det är att han gör saker som inte är så smarta eller ibland inte ok eller ja dom kan väl vara kanske ok men det finns andra sätt att göra saker på.

Varför problemet har uppstått har varit så att i början så är det SÅ mycket nytt för vikarien att jag nästan måste göra allting och samtidigt lära honom så man får nästan ett extra barn. I alla fall så när det är så orkar man inte alltid vara polis. Det finns inte en chans om att man orkar rätta och säga till om allting.

Men sen finns det också de gånger då jag skulle kunnat säga ifrån men att jag tänkte "detta är nog en engångsföreteelse han kan väl inte göra det igen?" och dessutom så är det väl inte så kul för han om jag anmärker på allting. Så vissa saker lät jag gå vilket jag inte skulle ha gjort för JA, det återkommet och vissa saker dagligen. Det är ju inte direkt allvarliga saker men, irriterande nog och tyvärr så stället vissa saker oss (då menar jag jag och nette och dagiset) i dåliga dager eftersom att det äventyrar lite vad vad vi förespråkar och vad vi har bestämt om hur vi ska ha det.

En del saker är sånt som trumma på bordet, fine jag kan förstå om han glömmer bort sig och är kille och trummar lite på bordet medan vi sjunger sånger. Han verkar var musikalisk och så för han spelar gitarr vad jag vet så det är väl inte så konstigt, men tyvärr så hakar barnen på direkt. Sen så fick han för sig en dag att det var ok att kasta en kudde inne på kuddrummet och skrika eller ja inte skrika men mer ropa sådär mellan högt "flygande kudde" fast på norska. Och självklart som i ett ögonblick kommer det en del kuddar flygandes och vissa som försöker flyga för att barnen hakar på och tyckte att det var en jätte kul grej. Jag fattar inte att han inte fattar att barnen kommer göra samma sak. Han hann kasta kudden nästan en tredje gång innan han hörde att jag sa till han att det inte är så smart eftersom att barnen härmar honom.

Sedan så har han HELT förstört allting som jag och Anette har byggt upp också vad det gäller maten för ett barn. Vi står helt och fullt på att om barnen har tex bröd och yoghurt och kanske nån frukt med sig i matlådan så ska brödet ätas först sedan yoghurt en och sedan frukten. Då står vi också helt och fullt för att man ska äta upp hela brödskivan innan man får någonting annat, inte bara äta det goda och lämna kanten som ALLA försöker göra HELA tiden.

Men hipps vipps en dag så medan jag var ute och la ett barn för att sova i vagnen så kommer jag in och ser att X inte har ätit upp hela brödskivan alltså lämnat lite kant och sedan fått sin yoghurt av vikarien, jag höll på att flyga i taket. Är det någon som vet hur svårt det är att lära barn något som de inte vill? Men nu var det ju redan försen, skadan var skedd. Sur som jag var ser jag också att X har sölat ned ungefär halva bordet också så då ställer jag bort yoghurten och påpekar att han måste äta hela brödskivan innan han får yoghuten så om man nu åt upp hela kanten skulle han få tillbaka yoghurten.

Crap säger jag bara och seriöst alltså jag fattar inte hur han har kunnat missa det! Jag har aldrig sagt rakt ut till honom att ALLA barn måste äta upp HELA brödskivan innan de får något annat. Utan vad jag har gjort är att jag alltid varje dag måste påpeka detta för barnen när de sitter och säger att de vill ha sin yoghurt medan de har kvar halva brödskivan, att "dere må spise up hele brödskivan, etterpå det får dere yoghurt" om jag upprepar det ett antal gånger PER DAG till barnen hur kan vikarien ha missat att så är fallet? I alla fall så vad som gjorde mig helt förbannad var när vikarien typ dagen efter eller 2 dagar efter "incidenten" höll på att göra samma sak igen. Den här gången satt jag vid bordet och matade en av de små när jag ser i ögonvrån och hör hur han säger "men X du har ju ätit så mycket och varit så duktig idag du kan få yoghurten nu" och jag liksom känner hur jag exploderar inombords och säger rakt ut bara NEJ! Han ska äta upp allt INNAN han får yoghurten och sedan känner jag lite hur skeptiskt vikarien säger ok, ja. Jag fortsätter med att förklara att han har INGET problem med att äta upp kanten, han gör det varje dag och han försöker varje dag att komma undan det också. Han är också den som skulle kunna äta ALLTING han kommer över, hur mycket som helst så det är liksom inget problem för honom. Inte ens lite.

Sedan idag så gjorde han en liknande grej, nästan i alla fall. Detta handlar om vikarien och barnet Y. Innan barnen blir serverade det de ska äta så tar vi självklart på haklappar så man slipper allt söl på kläderna. Alla haklapparna är iprincip i olika färger det finns väl 2 st som är samma. I alla fall så har barnen fått för sig att alla vill ha den gråa "smekken" som det heter på norska och så fort kan kommer fram med haklapparna så skriker alla våldsamt ut, "den grå, den grå, jag vill ha den grå". Ibland så lyssnar jag lite och låter barnen välja själva i tur och ordning men ibland så ger jag också barnen en och så får det duga. Det är ju trots allt inte de som bestämmer och det går inte alltid tillgodose alla så, så är det.

Idag så som vanligt skrek Y att han ville ha den grå. Och idag så kände jag att vi kunde spara tid på att välja och i stället hinna vara ute en stund extra så jag gav bara upp haklapparna random. Y fick inte den grå och surar ihop riktigt ordentligt och säger hela tiden att han inte ville ha den han fick och att han ville ha den grå. OM man nu då ger han den grå, då har ju han vunnit då gör man ju sig själv en björntjänst, nästan lika så om man bara ger honom en helt annan så i stället så väljer jag att gå den enkla vägen och bara vara konsekvent och visa att jag bestämmer. Nu fick han den rosa nu ska han ha den också.

Han börjar skrika och gråta och åla sig i stolen, men jag bryr mig ärligt inte för det är bara "tull" alltså dumheter. Utan jag säger åt honom några gånger att nu blev det så att den han fick den får han också ha. Och så hämtar jag maten och ger alla den och han fortsätter att gråta och skrika och säger att han inte ska äta. Vilket jag nu också påpekar att han kan skrika hur mycket han vill han kommer inte få en den gråa eller en annan haklapp ändå. Utan jag går in på köket, vilket är jätte mycket som i anslutning till det andra rummet eller man står nästan i dörren mellan dem så jag ser nästan allt, bara jag liksom tittar upp och jag HÖR allt gått och väl. Han fortsätter med dumheterna och jag säger fortfarande upprepade gånger att han får nöja sig med den han fick och så får han ta och äta maten.

Nu verkar vikarien tycka att det är allt för synd om honom så vad han göra är att han tar upp Y ur stolen och börjar med "lilla söta vännen, det går bra" ochdalta ni vet. Jag han inte riktigt vara med på när han tog upp Y men säger till vikarien att sätta Y i stolen igen. Jag hävdar att Y ska sitta kvar för att han bara håller på med dumheter och det är ingenting som man ska uppmuntra genom att ta upp honom ur stolen och sätta honom i knäet och dalta för honom, då vinner han ju i alla fall på ett sätt. Och då vet han till nästa gång att det kommer bli samma sak och något sådan ska inte jag ha i den barnehagen jag jobbar i. Men när jag säger till vikarien att sätta tillbaka Y i stolen säger han bara men nej, det kan jag väl inte han är ju så ledsen och. Det enda jag säger är att det spelar egentligen ingen roll hur mycket han skriker och hur mycket han gråter för han är ju inte ledsen egentligen, det är bara något som han har "hittat på". Det är ju inte så att han har slagit sig. Men vikarien fortsätter att liksom men nä inte ska vi väl sätta tillbaka honom och nu känner jag att jag blir rent förbannad. Han säger men tänkt på de andra barnen dom blir ju och ledsna och häpna och ja, skraja eller vad han nu får förska få fram, enligt honom kunde dom inte äta sin mat när Y skriker.

Visst är det lite synd om dom andra men fortfarande så måste man göra ett val hela tiden och alla sett man agerar på kommer att få konsekvenser. Han är inte den som kommer att få ta all skit för detta tro mig, det är jag och Anette. Så jag säger, det spelar ingen roll han ska sitta i stolen annars gör bara du så att han vinner vilken han svara nej på. Och helt plötsligt har jag en vikarie som käftar emot mig. Men han gav sig och satte tillbaka Y i stolen. Jag försöker nu prata med Y igen och säga som det är att han måste äta maten sin osv. Och han fortsätter skrika till slut måste jag ge upp mitt hemliga ess i rockärmen att jag hade skurit upp banan som dom skulle få efter att dom ätit upp allt inklusive kanten Och heeeeeeeeeelt plötsligt så blir han bara tyst och säger ja och börjar äta.

Tyvärr så efter det kunde jag inte låta bli att gå om kring arg en stund och ja vara förbannad på vikarien. Vi har regler på dagiset av en anledning och dom innefattar alla. SÅ ÄR DET! HEEEEEEELT sjukt var arg jag blev.

Som pricken över i:et så hade jag tvättat ur min mikro som JAG har köpt för MINA pengar som står på jobbet. Nu är det ju så att alla få använda den och med alla innebär jag och han och Anette om hon kommer på besök eller så, eller ja när hon kommer tillbaka också. Men alltså, ja jag vet att jag är lite pedant men seriöst en mikro kan fort bli jätte smutsig och då är det typ försent att rengöra den för det blir liksom inte HELT rent. Det hade jag bestämt mig redan innan för att det inte ska hända med min mikro. Ja så jag rengjorde den i morse och då rengjorde jag också egentligen hela köket när jag torkade av alla fria ytor och rengjorde spisen lite och till och med ugnen. (jag försökte i alla fall).

Där när barnen sov så gick jag till butiken för att handla allt som behövs till imorgon då vi ska fira 17maj (i förtid eftersom att det är på söndag) och det kan inte gå ofirat förbi. Ja i alla fall när jag kommer tillbaka från butiken och har packat in allt och så så ser jag hur det ligger smulor ÖVERALLT typ. (Detta var innan incidenten vid maten) Så, ja ja tänker och torkar snabbt bara bort det. Men efter incidenten så skulle jag göra något i alla fall och öppnar mikron och ser hur det fan ser ÄNNU värre ut inne i den än vad det gjorde FÖRE jag rengjorde den i morse. Då har man fan varit duktig, eller ja INTE duktig. Nu höll jag rent på att flyga i taket, helst så hade jag om jag fick bara gått ut och skrikit på han och bett han dra åt helvete men SÅ dum är jag inte. Jag kan faktiskt behärska mig. Så vad jag gör i stället är att jag låter det vara för att klockan började närma sig 4 när föräldrar börjar droppa in för att hämta barnen så då vill jag inte dra upp en diskussion utan jag låtar det vara och tänker ta det med honom i morgon. Egentligen så vill jag bara säga åt honom att han aldrig med ska röra min mikro och det har jag ju rätt till, den är ju min men hallå, hum det är ju lite väl och ta i.

Jag vet att jag kanske överreagerar en aning på vissa saker men jag kan säga att det är rent ut sagt jävligt slitsamt att jobba med en vikarie bara det, sedan att det nu är en vikarie som jag till slut har börjat att nästan hata så blir inte saken bättre. Jag kan inte hjälpa det.

SEDAN finns det en annan sak som också gör mig arg och det tycker jag rent utav bara är respektlöst med detta har inte med vikarien att göra eller ja, rättare sagt det är inte han som gör det.

Då har vi lilla barnet Z och hans föräldrar. När mamma kommer och hämtar Z så är hon alltid i tid eller hon kommer där allt från kl 16 till sådär 20 över. Det är helt och hållet grejt. Men när när pappa kommer och hämtar så kommer han ALDRIG före 16.25 och vi stänger 16.30. Om vi säger att han nu kommer göre halv så är ju det ok men det som inte är ok är att han (detta gäller båda i och för sig) låter Z springa om kring och fortsätta leka i ja, många gånger minst i 5 minuter, oftast upp mot 10 och vad händer då? JO, klockan är över halv och vi har egentligen stängt och skulle ha fått gå hem! Detta är så FRUKTANSVÄRT irriterande, för kommer dom i tid är det ju ok men liksom hallå ta ditt barn och gå så man får sluta i tid. MEN i vanliga fall oftast så kommer dessutom fadern oftast sådär prick halv eller någon minut över så att han egentligen är försen.

Då fungerar det så på mitt jobb här i Norge att om en förälder är sen att hämta sitt barn så att vi måste jobba över så ska föräldrarna betala en bot på 50 kr för varje påbörjad kvart. Så OM en förälder kommer en minut över halv är han/hon sen, då ska jag få 50 kr för det. Men alltså ärligt så känns det SUPER dumt att påpeka att nu är du ju 3 minuter sen igen. För så är det nästan varjegång. Men han har faktiskt varit sen och jag har fått pengar men i måndags var det väl då var fadern sen IGEN och då var han nästan 10 minuter sen så när vikarien gick från dagiset så hann han inte med t-banan som gick 16.42 och då måste man vänta en sådär 20 min vilket bara är irriterande. Ja hur som helst så vad som sker egentligen är att pappan kommer säger hej har det gått bra idag, har han ätit bra och så. Ja men toppen HA DE och så går han. Jag vet att jag har sagt till vikarien att om en förälder är sen ska han betala en bot så det är ju vad som skulle ha hänt. Och jag blir bara så jävla förbannad att de tror att det är ok om det är en vikarie. Så är det ju inte!

Nu i alla fall så har jag vett ped.ledarn Anna-Ingeborg som är min "chef" att hon ska skicka ett mail till alla föräldrarna där det står att dagiset stänger kl 16.30, snälla respektera att de som jobbar ska kunna gå hem då för dagen och OM ni är sen så ska ni betala en bot.

Så nu har jag jag sagt till vikarien om dom ens är sen en minut nu påpekar du det och om du inte gör det så kan jag ta diskussionen med dem dagen efter men säg till mig i alla fall jag skulle gärna vilja veta om dom är sen ändå.

Jag hoppas verkligen att dom skärper sig!

Sådär då har jag fått avreagera mig lite idag. Tusen tack för det och haha stackars er som läser allt detta men jag hoppas att ni håller med mig och inte tycker att jag är en tjej med honmonproblem eller så. Fy på er i sådana fall och då vill jag gärna att ni slutar läsa min blogg också.

Ha de.