När liten blir stor

För mig själv och alla andra som är delaktiga eller bara nyfikna.

tisdag, september 27, 2011

Men lyssna på din kropp din knäppskalle!

Jag kan säga att det TÄR rätt hårt att vara här och speciellt träna som vi gör. Jag fick till slut en massage efter många om och men och en jävla lång väntan. Det som går att konstatera är att min nacke är helt fuckad, Charles som masserade mig har i stort sett aldrig tidigare varit med om en så spänd nacke. Jag tog visst priset, ett pris som man kanske inte ska vara så stolt över. Jag har i alla fall lärt mig något och även fast vi bara vill köra på här borta så hårt som möjligt och låter annat prioriteras bort så är det inte värt det. Jag VET att man BORDE stretch men ändå är det så jäkla svårt att ta sig den tiden här. Träna är ju mycket roligare!

Nej, när man ligger där på bänken och i stort sett svimmar när man får massage så är det inte riktigt rätt...

Jag har ignorerat min kropp lite för mycket och därför sitter jag här nu också men en förkylning även om jag försöker förneka det. De 2 senaste nätterna har jag sovit skitdåligt. Eller lördagsnatten får jag ju skylla mig själv över att det blev sent, endast 3,5 h sömn men de få timmarna var totalt värdelösa! Och natten till idag var inte bättre, även fast jag kom i säng där just efter kl 22 så hade jag fortfarande inte somnat när klockan var 2. Jag vet inte hur många gånger jag också har varit uppe i natt, nej det går inte riktigt så bra för min kropp just nu. Man kan ju tycka att en hel dag på Six Flags gör att man skulle sova som en stock men inte jag, jag kan inte få ro i kroppen. Det känns som att jag ska drunkna när jag försöker sova.

Det är inte att jag är massa tät i näsan eller så utan jag hostar lite och har lite slem i halsen. Problemet för mig är bara att när jag sover så känns det verkligen som att allt slem rinner ner för luftstrupen så jag inte kan andas, därav lyckas jag aldrig somna.

Detta gjorde ju självklart att jag inte alls har presterat nå vidare bra idag. Vi hade pratat med Sarge så vi hade en private med honom kl 9 i morse ( jiu jitsu). Till en början tyckte jag att det gick rätt bra men sen gick det bara utför. Jag blev frustrerad när jag aldrig riktigt lyckades med det jag skulle göra och även fast Sarge säger att det går bra och säger att jag inte ska bli frustrerad utan att vi ska få det att funka så är det ju klart att man blir frustrerad när det verkligen inte funkar. Jag tycker verkligen inte att det är fel att bli frustrerad, klart man måste få känna att det är jobbigt när saker och ting inte funkerar, det kan inte alltid funkar. Men det märks så tydligt när man verkligen bara är 2 st och en instruktör. Jag hoppas verkligen inte att han på något sätt tar illa vid sig och tror att jag "inte bryr mig" bara för att det inte riktigt gick sådär tip top bra. Jag tror inte att han gör det, jag tror att han mer än väl förstår men jag vill heller inte verka otacksam över att han lägger ned tid på oss, bara oss.


Nej, om mitt huvud hade varit lite mer med så hade jag kanske själv fattat att det är ok att man inte hajar allting på en gång. Utan som Sarge sa, ja men allting funkar inte lika bra för andra så då slutar vi inte förrän vi hittat något som funkar för dig. Men jag var verkligen för trångsynt och bara tryckte ner mig själv under sista halvan av passet och hur bra går det då? Jag önskar att jag hade haft hjärna nog och bara kunna skakat av mig detta och i stället känna bra man skit samma jag ska kicka ass på allt annat i stället.


Nu så skulle visst passet i afton vara ganska lika så då får vi ett tillfälle till att öva på dessa saker och även fast jag inte alls har lyckats sova något nu  så ska jag tillbaka ut på mattan och inte ge upp och inte trycka ner mig själv bara för att saker och ting inte faller på plats på en sekund. Jag ska allt också visa Sarge att jag visst vill och kan och att jag inte är någon otacksam djävel.


Så nu är det faktiskt dags att börja packa väskan igen för att bege sig mot gymmet, även fast jag känner mig tröttast i världen just nu.

lördag, september 24, 2011

Long time no see!

Vi är utan Internet i lägenheten där av typ noll aktivitet här på ett tag. Allt blir som så mycket svårare när man inte kan sitta vid datorn och ännu värre med bilder. Jag har försökt att vara duktig med att lägga upp bilder på Facebook men efter ett tag så började det att fucka upp sig så nu orkar jag inte försöka längre.

Jag börjar närma mig den magiska gränsen där min kropp bara ger upp och dör. Jag borde kanske ha gjort smartare val men man vill inte vila när man är här så kort tid. Man vill verkligen göra allt hela tiden!

Jag har i alla fall tagit mitt förnuft till fånga och fattat att jag måste vila så det gjorde jag igår. Sen så skulle jag få en massage idag av Charles på gymmet men det blev inte alls. Om jag hade haft mer tid så skulle jag berätta mer men det får bli senare, jag blev i alla fall sjukt besviken för jag behöver det verkligen.

Men något kul om träningen då, imorse hade vi en private med Jhanex och jag måste säga att han är ungefär bäst i världen även fast han är en pain in the ass. Han tejpade nämligen fast en käpp vid våra fotleder så att vi inte skulle kunna gå utan vara tvungen att "hoppa" med båda fötterna samtidigt för att röra oss. Nanting vad ont det gjorde men i slutändan tycker jag ändå att det var kul!

Jag slänger med en bild också på min lunch idag. Chocolate chip pancake ;)
Published with Blogger-droid v1.7.4

tisdag, september 20, 2011

Mina fötter är faktiskt viktiga!

Något som stör mig lite halverst här borta, lite smått besviken. JA, mina flipp flopp som jag köpte här sist gick sönder. Det var på Casinot innan Lena skulle fightas som en kille trampade fast min ena "sko" i marken så självklart gick sulan sönder! Det kändes ju en aning konstigt att bara gå runt med en sko men jag var RIKTIGT besviken. Detta är nog den bästa investering jag gjort, hela 2 $ betalade jag för skorna och de har givit mig så mycket kärlek.

I alla fall så blev det lite besvärligt för mig när jag bara hade 3 par skor med mig, mina flipp flopp som jag faktiskt reste i, mina five fingers som jag gör all träning i där jag behöver skor och 1 par skor från Ica Maxi för 50 kronor som skulle agera finskor som jag sedan kan slänga om dom inte får plats på väg hem (dessa är låga om det är någon som undrar). Så hur gör jag då, jag kunde ju inte direkt gå runt i mina five fingers överallt för SÅ snygga är dom inte. Det fick blir mina "finskor" vilket inte heller kändes helt rätt och inte alltid var sådär super bekväma att gå i. Så min tanke var att hitta mig ett par nya flipp flopp, men hallå jag har sjukt höga krav eftersom att dom vi köpte sist på Target var BILLIGA och typ dom mjukaste ever och så sjukt sköna att gå i. Det har inte varit lätt vill jag lova.

Vad som sedan förstörde för mig var att när vi tränade med Jhanex och vi fick öva högersparkar så sparkade vi så mycket så jag för det första var alldeles blå på benet men också så att jag fick ett sår på foten. SJÄLVKLART så att det riktigt skaver in till benen nästan på foten från mina finskor, så nu kunde jag inte ens ha dem. Det var alltså mina five fingers som gällde, haha inte det snyggaste.

Jag hittade mig inga flipp flopp jag var nöjd med så jag fick i farten slita åt mig ett par lite sötare ballerina skor, ja det får väl duga. Dom var faktiskt riktigt söta så jag är inte direkt sådär jätte ledsen ändå, men eftersom dom var nya så gav dom mig självklart skavsår. Men så bara efter 2 dagar så var vi som vi säger i Sverige "på stan" och vi skulle hjälpa Jon att hitta snygga kläder. Då hittade jag mig ett par flipp flopp och vilken lycka! Nu var dom inte alls lika billiga som mina förra, inte alls lika mjuka som mina förra men jämfört med alla andra jag provat, helt underbara och som gjorda för mina fötter! Nu äntligen kunde jag ha på mig ett par skor som inte skaver på några av mina sår/skavsår. Det är som att vara i himlen.

Jag kan ju tillägga att sår på foten inte är det roligaste med tanke på min sport så det kommer ta rätt lång tid innan de läker. Men vad göra liksom? Nu behöver jag inte gå runt i skor som gör det värre i alla fall. Sen så har min shoppingådra förstört lite för mig. Jag hittade ett par skor på rea, ett par höga med kilklack, så dom hade jag ju självklart på mig i helgen när vi var ute och roade oss. Det var kanske inte heller mitt smartaste val men det märkte jag inte förrän dagen efter. Jag hade nämligen fått blåsor på mina stortår av dem, men ROLIGT!

Så just nu är mina fötter så sjukt heliga för mig, var man än tar eller vad de än rör så känns det som att det gör ont! Men jag får ju helt enkelt skylla mig själv. Och när jag väl är inne på ämnet fot/fötter så är inte det så långt i från min ankel. Jag stukade ju som min vänsterfot 2ggr inom sådär 1 månad innan jag åkte och jag tyckte som ändå att det gick rätt bra. Den har inte besvärat mig så mycket när jag ändå har kunnat träna och bara varit försiktigt och försökt träna upp stabilitet.

Jag trodde inte att det skulle spela så stor roll här borta men redan andra dagen här och vi tränade med Tony så sparkade han vänster insida och självklart så hade jag allt för mycket vikt på mitt fram ben och foten vek sig. Det kunde ju inte han veta och han tyckte att jag skulle sagt något innan men jag trodde verkligen det skulle gå bra. Den har besvärat mig lite sådär till och från och det hade ändå blivit rätt bra, men så klantar jag till mig lite ibland och snavar lite så då blir det sämre igen. Så nu efter helgen så har jag känt av den extra mycket och idag när vi tränade så gick det inte alls så där super bra till en början.

Bara för mig att sparka vänster insida gick inte så speciellt bra, så Tony tejpade min fot. Det hjälpte faktiskt en hel del eller jag tror det hjälpte mer än vad jag var medveten om. Omedvetet har jag nog hållit igen eller tänkt ganska mycket på foten, för när vi väl sparrades 2 ronder i slutet så har jag aldrig varit så avslappnad tidigare. Ej heller har jag kört på "så hårt" som jag gjorde idag och med det menar jag inte köra hårt som i mörda min motståndare (Tony) utan att jag bara tog ett steg upp och fortsatte att följa upp kombinationer mer och längre. Visserligen körde Tony också då hårdare med mig men det kändes så sjukt bra! Jag är ändå så stolt över mig, så när Lena idag åkte för att köpa ett skydd till sitt knä så köpte jag mig ett stöd till min ankel. Även fast jag vill tror att jag inte behöver det så är det kanske det jag behöver för att kunna köra hårdare på träningen.

Det enda jag är rädd för är att jag ska förlita mig på mitt stöd och i stället tappa mer stabilitet och bli beroende i stället för att förebygga. Men nu ska jag testa och köra lite i det eller höra vad Tony har att säga så ser vi hur det går. Hur som haver så var det SJUKT värt att köpa skyddet i detta land. Det är så sjukt mycket billigare än i Sverige. Man betalar väl aldrig under 500 kr för ett BRA skydd, här hittade jag ett för under 300 kr, nästan gratis i mina ögon.

Men vilket roligt inlägg för er att läsa, alla vill väl verkligen veta hur mina fötter mår här borta. Kanske inte intressant för er men något som jag tänker på i stort sett hela tiden när det är lite svårt att leva utan att använda fötterna. Men det är skönt när man parkerar hemma på soffan ett tag och får vila dom små liven. Nu är det snart dags för träning igen och då ska dom få sig en omgång.

måndag, september 19, 2011

Ska det vara så SKA det!

Ja men oj så det kan gå! Fördelen med att vara här är ju faktiskt att om det är fighting "galor" eller liknande så kan man alltid se det live på något uteställe. Stämningen är fantastisk! Även om det inte blev som tänkt igår, Tony ville att vi skulle åka till Nicky Rotten för att se boxningen med honom. Ortiz - Mayweather men eftersom att vi var lite för sega eller rättare sagt inte tänkte oss för så kom vi inte in på stället eftersom att det var för mycket folk. Vi fick ändå träffa Tony och pratade med honom en stund.

Han är världens sötaste och hade fixat så att vi skulle komma in gratis på Stingaree, ett helt fantastiskt ute ställe här i SD där det kostar 20$ att gå in men det slapp vi betala. I alla fall så gick vi till en annan bar som visade fighten och jag kan verkligen inte låta bli att skratta lite när jag tänker på namnet. På allvar vill man verkligen att baren ska hetta Wet willy? Väl där tog vi oss in till slut lagom till fighten och vilken fantastiskt stämning. Nu går det ju diskutera hur fighten slutade men ändå så tyckte jag det var riktigt kul! Vi var inte ensam från Victory där för vi träffade på Dean också.

Vi gick sedan vidare till Stingaree, lite tidigt men folk droppade in och vi hade trevligt. Sedan så visste vi att en hel del människor från gymmet skulle befinna sig på en annan bar så dit begav vi oss senare på kvällen för att möta upp dem. Hur kul som helst verkligen och som vi skakade rumpa! Dock kunde vi ju kanske ha tänkt oss lite för när vi skulle byta lägenhet idag.

Det hade blivit lite trassel med bokningen av boendet så den lägenhet som vi nu bott i skulle vi måste byta från till en annan i samma hus. Det är alltså samma ägare och allt, men nu så här i efterhand så var ju den vi fick byta till ännu bättre. Det jag tänkte komma till var att vi inte alls hade direkt packat ihop våra grejer, inte diskat på FLERA dagar så det såg rent fördjävligt ut. Det är inte så att man känner sig speciellt sugen att ställa sig sådär 10 på morgonen dagen efter och diska. Dock så hade jag väl inte riktigt hunnit bli bakis vid detta lag men ändå. Jag tog mig i alla fall an uppgiften och ja, det tog mig väl 45 min att diska allt.

Vi fick packa ihop alla våra grejer och ställa dem i garaget medan de städade den lägenhet som vi skulle flytta in till för att samtidigt städa den som vi bott i för att det där också skulle "flytta in" någon på eftermiddagen. Som tur är så kom kära Jon och plockade upp oss och vi åkte till hans lägenhet där vi parkerade oss på soffan, vi skulle se film och Elin var fast besluten om att se Avatar och eftersom att jag sett den så bestämde jag mig bara för att luta mig tillbaka och sova. Jag kan säg att det behövdes när jag inte ens har någon aning om hur få timmar jag sov i natt.

Nu är vi i alla fall inflyttade i den "nya" lägenheten som också är jätte mysig, det kändes ganska skönt faktiskt att få bo rent ett tag nu. Vi installerade oss lite och bestämde oss sedan får att köra till Phil's BBQ och ta med oss mat hem för att äta. Även fast jag inte kände mig sugen på denna typ av mat så var det så sjukt jävla gott!

Nu sitter vi i soffan och ser klart Avatar. Jag kan inte beskriva hur trött och sliten jag är just nu! Det tar verkligen på att ligga på topp men jag kan garantera att det kommer bli lite lugnare i veckan! Och fram för allt en tidig kväll ikväll!

lördag, september 17, 2011

Här smider vi en del planer.

Ja men oj, nu blir det allt mer glest mellan inläggen ser jag! Vi blev lite tagen av fysen vi gjorde med Sean så vi kände oss döende där ett tag, men vi har kämpat på en del. Tränat och tränat, jag har insett att jag måste få in mer thai nu, jag känner att flåset inte är på topp när vi egentligen har tränat mer jiu jitsu än thai än så länge. Hur nu det gick till? Eller det är ju inte så svårt, det är bara jäkligt svårt att motstå att träna jiu jitsu med Dean.

Nu i alla fall så är planen som sådan, att vi ska nog kanske inte träna så mycket idag. I stället ska vi följa med Jon på stan och ge han en liten make over eller bara vara smakråd. Sedan skulle han visst fara  och simma så då följer vi med, alternativt om vi vill slöa så lägger vi oss bara i bubbelpoolen.

Vi får se vad denna dag har ett erbjuda och annars så smider vi ganska mycket planer just nu, det finns en ganska stor risk att jag inte har ett öre kvar när jag kommer hem efter denna resa, även fast jag hade en planerad budget över att jag skulle ha en lite slant åtminstone. Men det kommer vara värt det, hoppas jag?

Och just det ja, Lena skadade sig tyvärr på träningen igår. Hennes dåliga knä poppade ur igen när hon rullade. Just nu känner hon sig väl rätt bra, hon går och står fint men nu blir det att ta sig försiktigt fram. Sen så finns det möjlighet att återuppleva denna upplevelse om och om igen när vi har det på film och Lena är den som kollar mest på den just nu.

onsdag, september 14, 2011

Underbara träningar, men jobbiga!

Hej kära vänner! Nu har vi väl som återhämtat oss en del och är tillbaka och tränar igen. Igår känns det som att det gick lite sämre när vi på morgonen var en aning uttorkade och kanske skulle ha sett till att få i oss en aning mer vatten. Sen på kvällen så blev det väl inte riktigt så där riktigt hårda pix heller men det kändes ändå rätt bra.

På dagen så for jag och Elin och shoppade lite och jag som verkligen inte har någon budget för det kunde ju ändå fasen inte låta bli. Vilken jäkla självdisciplin jag har, men det var ju värt det? Ett par skor blev det som inte ens kostade 140kr och så en lite lätt dyrare topp som var riktigt snygg så priset sket jag i till slut, den bara var tvungen att följa med mig hem. Men lite dåligt samvete fick jag allt.

På kvällen så var tanken att vi skulle åka och äta på ett BBQ ställe som heter Phil's men även denna gång gjorde vi samma misstag att åka dit på en måndag då som har stängt. För det gjorde vi nämligen förra gången när vi var här så då fick vi ändra planen och det skulle bli ett ställe som heter Longboard, men då visade det sig att Elin smart som hon är (inge illa menat, hon är verkligen SÖTAST i världen!) så hade ju hon inte tagit med sig sitt pass och när dom serverar alkohol så skulle hon inte bli insläppt. Dom är så sjukt hårda här i stan på att man måste ha med sig passet för ingen annan legitimation är giltig. Då fick vi ändra plan ännu en gång och så blev det i stället en liten Italiensk restaurang som var jätte mysig. Men det var som inte sådär super billig.

Man blir lätt lurad i detta land när priser som står utskrivna inte är inklusive skatt, så om vi säger att min mat nu kostade 17 dollar då tillkommer sedan skatten på den, sjukt irriterande tycker jag för det är så svårt att veta exakt vad det kommer kosta då. Men det var gott i alla fall och det är väl det viktigaste, sedan åkte vi hem och åt lite mer B&J.

Idag så blev vi helt dödade på träningen, först körde vi ett grupp pass som Tony höll i, sådär lagom jobbigt. Av någon anledning så hade jag en ilande värk i mitt vänstra ben och det var som rätt så irriterande för det gjorde ont när jag sparkade vänster och när jag skulle sparka höger också eftersom man då ska vrida på vänster fot, ja ni fattar. Men det var bara att bita ihop.

Efter det så blev det så att vi tränade med Sean, han är en av gymmets Crossfit instruktörer. Riktigt duktig på sin sak och han vet vad han pratar om. Han gick igenom lite saker med oss först om hur man kan tänkte och hur man bör tänka i förhållande till vilken sport vi tränar. Så vi jobbade lite med olympiska lyft där, hur KUL som helst! Och vid en övning så fattade jag verkligen ingen ting och jag kände bara att jag inte kunde göra den, jag fattade noll och det gick liksom inte. Då ställde Sean mig lite frågor i förhållande till hur man rör höften i vissa situationer och så sa han att jag bara skulle tänka på det när jag gjorde övningen och hipps vipps när jag väl testade så såg det ut som att jag hade gjort övningen 1000 ggr förr. Helt klockrent gick det då.

Sen kom den jobbiga biten! Vi gjorde MMA fys/crossfit och fy fan vad han dödade oss! Tanken är att det ska vara så likt vår sport som möjligt så då blev det att jobba 5 min och vila 1 min. Det var 5 olika övningar och så bytte man för varje minut och så skulle man försöka göra så många repetitioner som möjligt för varje övning under 1 min. Och så var det ju självklart "3 ronder" och sista "ronden" då var man ju fasiken sten död och jag lovar jag hade kunnat pressa mig mer men alltså, det fanns inger där just då och sen så kändes det rätt kämpigt när det var första gången man gjorde övningarna så det var ju nog svårt att bara göra rätt.

Och som jag svettades då, det var riktigt länge sedan jag gjort det! Men rätt nöjd jag är när det var över och så kände man lite sådär hat-kärlek till Sean, man ville ju bara lite lätt döda honom!

Efter träningen så drog vi iväg till San Ysidro och shoppade på det gigantiska outletet och jag har ju verkligen INGA pengar över till något sådant, så det var som ett HELVETE att gå runt där. Men dom andra shoppade på som några tokar och själv lyckades jag hålla mig, jag är så stolt!

Dock så kan jag ju tillägga så här i slutet att vi åkte förbi target innan vi åkte hem från träningen och där kunde jag ju självklart inte hålla mig ifrån att handla. MEN KUL JUL LINDA ATT DU HAR SÅ BRA DICIPLIN PÅ DIG SJÄLV! Så det blev en jätte söt t-shirt och ett par träningsleggins som var hur SKÖNA som helst, men dock så känns det som att man är naken när man har på sig dem. Men vad gör det?

Nu blev det mycket text men jag vill ändå som försöka få med det mesta vi göra och berätta om hur vi har det här borta, så jag hoppas ändå ni orkar läsa allt jag skriver. Haha, även om ni kanske inte tycker att det är så kul ;)

söndag, september 11, 2011

Hur gick det?

Min frånvaro beror på lite olika saker just nu. Först så blev jag besviken över att vi inte fick filma Lenas fight och även fast Elin tjuvfilmade med hennes kamera så var ljuset så dåligt att man knappt såg in i buren på andra sidan gallret när man filmade.

Sen ville jag att Lena själv skulle få chansen att berätta om resultatet. Det var nämligen så sjukt nära, det gick hela tiden ut och domarna var inte eniga. Lena förlorade med något ynka poäng tyvärr, även fast hon gjorde en kanon fight så kan jag kanske tycka att det blev lite fel beslut.

Efter fighten har Lena varit på bra humör och det blev ändå att fira så när vi väl kom oss hem till San Diego var det bara att byta kläder och se vad stan erbjuder. Vi gick inte alls långt när klockan han bli så mycket. Sedan fixade vi natta mat och umgicks med Jon och Sam hemma hos oss. Hur tokigt kul som helst hade vi!

Idag så kan jag inte säga annat än att jag vill inte stiga upp, jag borde hämta vatten att dricka för denna gång har jag inte riktigt sluppit undan att vara bakis.

Mamma, jag såg smset men vi har just kommit fram till att vi inte kan använda våra nummer internationellt så jag kunde inte svara. Jag missade tyvärr när du ringde annars hade det funkat, gissar jag.

Nu ska jag nog sova en stund till. Jag är så sjukt stolt över vår lilla fighter!
Published with Blogger-droid v1.7.4