När liten blir stor

För mig själv och alla andra som är delaktiga eller bara nyfikna.

onsdag, juli 30, 2008

Denna dagen.

Så idag är det onsdag och igår tisdag så åt jag mat för första gången på nästan hela 9 dager (eftersom att det bara var middag jag åt) Det var grillat med potatisgratäng, sallad och tårta och jordgubbar till efterrätt. Och det jag åt av det var massa sallad, en köttbit som var 3 x 3 cm och ytterst lite av potatisgratängen, bara så jag fick smaka den. Jag tog även få se kanske 6 eller 7 st jordgubbar. Mums!

Och idag var det samma visa, bara middag då gjorde jag kycklingwok med lite Teriakyi (eller hur fasen det nu stavas, fast egentligen så bryr det inte mig för det är inte jag som ska läsa detta :P) sås. Det blev helt ok, inte det godaste måste jag säga men helt ok, dock så smakade mini majskolvarana BLÄ! Jag försöker verkligen gå in med ett helt öppet sinne eftersom att jag verkligen vill att detta ska funka, jag vill kunna äta (egentligen) allt grönt och att det ska vara gott men dom går fasen inte, jag blev ju till och med spyfärdig, så dom kan jag verkligen leva utan. Sorry men då funkade som allt annat.

Nu efter jobbet och efter maten så var jag iväg en sväng och bada det med Robin, det är alltid lika kul att träffa han. Man kan inte annat än bli glad! Tack bubben, även fast det slutade med att jag höll på att tvärdö för att jag är säker på att något litet spigg försökte äta upp mig och min fot! (Livsfarliga saker de där!)

Och sedan på tal om jobb så har jag en liten rolig historia men jag varnar er, är ni känsliga läsare så sluta här för det blir inte bättre för er det vill jag lova, och det ni ska fundera över om ni är känsliga mot är djur, små sådana med svans även kallade möss.

Det var nämligen så att när jag jobbade i söndags då var jag till en vårdtagare som bor ute i en by och ryktena går om att hon har möss i helga huset och det har ju aldrig hindrat mig, jag har ju varit mer för att gosa med de små djuren än att vara rädd dem. Så när jag fick chansen att fara dit nu så kan jag ju inte göra annat än att kolla om jag ser någon, speciellt då under diskbänken har dom setts till.

Så vad gör jag, jo jag öppnar diskbänken där ute och vad ser jag, där sitter det så snällt en liten mus och blir livrädd vid åsynen av mig, men den tar sig dock inte så långt, eftersom att den då satt fast i en lite fälla (levande). Det tog mig dock lång tid att inse de faktiskt för fällan var vit och underlaget där den stod var vit så jag fattade det inte först. Men den lille stackaren, slet för sitt liv och vad hände jo. Linda lät den sitta kvar för hon har inte nog med mod att faktiskt ta den där ifrån och typ kasta ut den eller nå. Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag skulle göra med den, för döda den skulle jag verkligen inte göra. Det kan du fetglömma. Så vad som hänt med den lille vet jag faktiskt inte, antingen svultit ihjäl eller...

Där har ni den lille, kämpandes för livet för att ta sig därifrån och gömma sig.
(Dock ville jag inte komma närmare än så)

måndag, juli 28, 2008

Dag 8, måndag.

Nu har det alltså gått 1 hel vecka som jag inte har ätit mat på, jippie nu har jag kommit halv vägs. Men idag har nog också varit den svåraste dagen hittills. Idag harjag faktiskt känt lite socker sug, bara en kaka eller ett kex, alltså inget otroligt socker sug om man säger så och även sug på mat FAST jag hade tagit en drink 1 timme tidigare. Det är lite udda faktiskt.

Idag har jag funderat, på det här med mat, drinkar och förkylning. Jag kan inte säga att jag har känt mig på topp nu och det börjar bli riktigt jobbigt att både vara förkyld och leva på existensminimum vad det gäller energi och om det är så tror jag inte heller att jag kommer bli frisk förrän jag börjar äta mat igen. Jag tror knappast att min kropp kommer klara av det här annars så...

Nu har jag bestämt mig för att jag ska "avbryta" kickstarten imorgon och att jag ska äta mat MEN självklart så kommer jag inte äta alla mål mat. Jag kommer byta ut 2 mål mat mot drinkar/soppor och sedan bara ett vanligt mål mat. Så jag ger ju självklart inte upp helt och hållet. Men mat blir det imorgon, för första gången på 8 dagar, det är väl inte helt illa pinkat?

Så nu fram över kommer jag äta enbart 1 mål mat per dag och så får vi se hur länge och när det känns rätt att gå över till 2 mål. Hur som helst känns det spännande inför i morgon tycker jag, för att se hur mycket jag faktiskt kommer att orka äta?

Vi är bjudna hem till Simons föräldrar i Källbomark på middag och då ska även lite släktingar var där, så det blir väl första gången jag träffar några av dem, vi får väl se hur det går, men bra tror jag. Men grejen jag tänkt på var att jag faktiskt ska få äta lite grillat då, det blir en liten bit kött och sedan bara en sallad till. Så vi får se, jag undrar hur mycket jag kommer att orka och hur mycket min magsäck faktiskt har krympt

Men det återstår till morgondagen att upptäcka.

Jag höll helt på att glömma bort att skriva in att jag faktiskt har vägt mig idag eftersom att det gått en vecka och även mätt magen. Så nu vägde jag hela 65 kg, alltså 3 kg lättare och sedan så var mitt midje mått 88 cm mot de 93 cm som jag mätt förra måndagen.

Dag 6 & dag 7.

Dag 6, var alltså i lördags och dag 7 i söndags. Nu kommer jag slå ihop dessa lite eftersom att jag inte har skrivit dem för sig men det gör inget för dagarna var i stort sett likadana. Ingen direkt skillnad mellan "måltiderna" det gick fortfarande jätte bra och jag har kommit fram till att den tropiska drinken blir godare om vattnet är rumstempererat i stället för kallt. Då kan jag till och med dricka den utan att hålla för näsan. Annars så rullade allting som på MEN nu är det så att jag har blivit förkyld och varit risig och då kan man ju fråga sig, Hur kan det komma sig?

Det lär väl inte komma som en nyhet men det är ju inte så konstigt att jag blivit förkyld om jag inte har ätit mat på en hel vecka. Immunförsvaret är väl inte direkt på topp så lördag skulle jag egentligen ha jobbat men då var jag hemma och söndag så hade jag en delad tur i Bureå som jag kämpade mig igenom. Och överlevde jag men jobbigt värre var det. Jag var jätte trött, det hade bara blivit 5 timmars sömn både natten mot lördag och söndag.

En annan grej är väl också att det har varit riktigt fint väder och så fort jag gick ut så blev jag SÅ otroligt seg. Och det är väl inte så konstigt när man inte direkt har hunnit vänja sig vid värmen och dess utom inte äter vanlig mat. Så helt ärligt, att köra denna kur mitt på sommaren när det faktiskt nu har varit varmt och fint väder, det är ingen höjdare och det skulle jag faktiskt inte rekommendera.

Så snälla göra inte det, för efter att ha gått en sväng till ICA och handlat med Simon så började jag känna mig en snudd på svimfärdig, så nej det är inget att rekommendera på sommaren. Alla annan tid, men inte mitt på sommaren bara.

fredag, juli 25, 2008

Dag 5.

Då var det min första lediga dag och än så länge har det gått jätte bra. Jag känner inte alls behovet av att äta mat eller småäta vilket annars brukar förekomma på mina lediga dagar, eller oftast räcker det med att vara hemma. Så det är ingenting att oroa sig för längre. Dock måste jag säga att det känns onaturligt att inte äta mat och nu har jag ju faktiskt inte gjort det på 4 och typ 2/3 dag. Man har väl olika föreställningar men detta att inte äta mat utan dricka drinkar/soppor i stället tar inte upp så stor del av mina tankar, inte lika stor del som i alla fall jag föreställde mig att det skulle göra.

Man fungerar som en normal människa ändå, skillnaden är bara att man äter lite oftare än vanligt bara, det är inte samma perioder mellan maten. Så som idag, jag har legat ute och solat nu i över 1 timme och inte har jag direkt legat och tänkt på mat hela tiden, men jag trodde att man som skulle vara mer "beroende" av det och tänka på det hela tiden. Så det är skönt att det inte är så.

Idag har jag även hunnit med sovmorgon, vara till Bureå en sväng, även svängt förbi Patrik, gått ner på stan och prata med Danne och sedan då solat fram till nu. Det tycker inte jag vara så pjåkigt. Hur som helst det jag tänkte komma till var att jag faktiskt var något irriterad på förmiddagen, då på Danne. Det är alltså Danne som nu är butikschef på Phone House. Och i Maj var jag så gullig och ställde upp och jobbade några timmar sådär mitt på dagen när Danne var på semester så att Krister inte skulle behöva så i butiken helt själv i en veckas tid. Vilket innebar att om jag kom några timmar så skulle ju Krister hinna med att faktiskt äta lunch. Så sagt och gjort så kom jag dit och vid 13 oftast och sedan tills Krister sa att jag fick kila hem igen.

Men då är det på det viset att jag fortfarande inte har fått betalt för denna tid som jag stod där. Och få se nu, det är den 25/7 idag vilket innebär att det har gått 1 månad sedan jag skulle ha fått pengarana egentligen och det som är ÄNNU mer störande är det faktum att jag redan har pratat med Danne om det en gång efter att jag inte fick pengarna den 25/6 när jag då skulle ha fått dem.

Så nu när jag var dit så skulle han fixa detta och han skrev upp tiden än en gång och klottrade en massa annat på ett papper om att det här var faxat tidigare och hon måste få sina pengar bla bla och skickade det till ekonomiavdelningen. Han skulle ringa dem ca 1 timme efter detta för att se till att de fått faxet och typ gör något åt det. När han väl hade pratat med dem så skulle han direkt ringa till mig och meddela läget.

Han har fortfarande inte ringt... si sådär 2, 3 timmar efter. Jag önskar att det fanns något jag kunde hota med så att det faktiskt skulle skrämma upp honom så att han typ hade telefonkontakt med människorna där nere medan de faktiskt fixade mina pengar så att det verkligen blev gjort, men jag vet inte om något sådant. För det där var ju bara något inhopp, det är ju inget jag har skrivit något kontrakt för osv. Så vad har man för rättigheter då?

Alldeles nu ringde Sofie och sa att hon skulle komma förbi med lillvovven så det är vad som står på agendan just nu. På återseende och kör försiktigt.

torsdag, juli 24, 2008

Dag 4.

Så dag jobbade jag bara till kl 12, riktigt nice. Sedan kom Adde förbi och hmätade upp mig från jobbet och så styrde vi stegen ut i vida världen (närmare bestämt Bureå, Bergsbyn och sjungande) för att fota. Det var riktigt skoj, till och med så skoj att jag inte kände någon hunger alls. Normalt sett tar jag drinkarna med ca 3 timmars mellan rum, nu råkade det bli ett glapp på 6 timmar. Men så går det när man har kul. Så stor betydelse tror jag inte att det hade men däremot tror jag att jag drack lite för lite vatten med tanke på att vi var ute i solen typ hela tiden. Så det kan ha och göra med att jag har lite ont i huvudet och känner mig trött och slut.

Så då har jag lärt mig det. Men höjdpunkten är absolut fotograferingen och det blev mest snack om fjärilar eftersom att det är hans speciellite och eftersom att jag inte har någon. Men däremot så hade jag en snabbgenomgång på Photoshop till honom eftersom att han knappt använt det. Så lite tisp skadar aldrig, hoppas det kommer att hjälpa honom.

Men tack för fotostunden, super skoj verkligen. Simma lugnt och kör försiktigt hurru. Här kommer någon bild eller två. (Jag är INTE lika duktig som Adde vad det gäller att fota fjärilar, det krävs otroligt mycket tålamod och massa kunskap om dem.)

Tro inte att jag kommer ihåg vad de heter.
Den här var finast av de vi såg tycker jag.
Denna stackare var skadad och precis på det ställe som var avgörande
(vänster vinge, syns dåligt) för att kunna lista ut exakt vilken art det var.

onsdag, juli 23, 2008

Dag 3.

Då var det inte mycket kvar av denna dag. Jag har jobbat och slutat tidigare, kilat runt lite på stan. Gått promenad och sedan även åkt lite hoj. En rätt så skön dag. Nu sådär i slutet har jag även märkt av lite humörsvängningar, men det har inte bara med icke maten att göra utan jag har även pms. Det är SÅ synd om Simon just nu. Det är tur att jag är sysselsatt med annat oftast och att vi bra träffas när han kommer hem från jobbet, så det ska nog gå bra.

Det är alltså 3 dagar sedan jag käkade mat, det var schnitzel med chrisscuts, otroligt gott! Men i ärlighetens namn så ser jag fram emot när jag får äta mat igen men inte den vanliga maten. Det ska vara god och BRA mat.

Eller ja från det att jag tar mitt första "mål" och ca 3 timmar efter det så är det vid den tiden som jag börjar känna lite hunger och mat börjar snurra lite i tankarna. Det är inte någon direkt speciell mat utan det är mest bara grejen att äta. Vilket som, bara man får äta. Det är tecknet på att det är dags för nästa drink/soppa. Jag tar dom alltså med ca 3 timmars intervaller och det funkar jätte bra. Fast om jag jämför med första dagen så tror jag ändå att jag blir lite mer sugen på mat nu när man väl känner lite sug.

Men än så är det ingen match. Och jag vet att jag kommer vara så nöjd när dessa 2 veckor väl är över. Så jag kämpar på, fast det känns inte direkt som en kamp bara.

tisdag, juli 22, 2008

Dag 2.

Det är nästan så att jag tycker att det inte direkt är någon utmaning, i ärlighetens namn så trodde jag att det skulle vara så mycket svårare att ta sig igenom detta. Nu ska vi inte ta ut segern i förskott men jag tycker verkligen inte att det är jobbigt.

Visst så har jag känt en del sug efter mat idag men det är mer av själva vanan att äta än själva maten. Och inte har jag något socker sug heller. Och jag tycker inte alls att jag har mindre energi än vad jag brukar ha, det är lika jobbigt/ inte jobbigt att jobba nu som det var när jag käkade mat.

Nu sitter jag här med mitt sista mål för dagen, potatis/purjolök soppa. Den var god om man jämför med drinkarna. Det är bara att konstatera att sopporna är bäst sen kommer choklad drinken och dom andra kommer lååååångt där bakom. Jag trodde att drinkarna skulle vara enkla men det visade sig att jag hade fel och att det var tvärt om.

Jag tänker fortsätta i samma andra som jag gjort dessa två dagar, lite av tricket har väl att att göra med att jag är sysselsatt också. Nu jobbar jag ju faktiskt de 4 första dagarana som jag gör detta och det tror jag är en hjälp. Annas så brukar jag ju småäta hela tiden, speciellt när man är hemma och inte gör något, men just nu är det ingenting jag saknar.

På återseende.